Räntan är inte priset på pengar

För oss som följer världens finansmarknader är det här en spännande vecka – tyvärr.
För det är inte sunt att så lite uppmärksamhet riktas mot det som ekonomin borde handla om – investeringar, företags lönsamhet, tillväxt och välstånd – och så mycket uppmärksamhet riktas mot vad den amerikanska centralbanken (FED) ska göra med räntan.

Den 16-17 september har FED sitt möte. Ända sedan i våras har analytiker och experter sagt att de förväntar sig en höjning i september – den första höjningen sedan 2006. Trots det har den så kallade marknaden aldrig bedömt sannolikheten för en höjning i september högre än 50%. I dagsläget verkar det som sannolikheten för en höjning på onsdag eller torsdag endast är 25%.

I en analys i SvD beskriver Erik Bergin om vilka avväganden som han tror att FED gör inför sitt beslut. FED:s chef Janet Yellen har trummat ut sitt budskap om att FED är ”data dependent”, alltså att de kommer att basera sitt beslut enbart på data – arbetslöshetssiffror, tillväxtsiffror, etc.
Om de verkligen bara är ”data dependent” så kan man ju fråga sig varför de inte ersätter sig själva med en dator. En dator som läser av all data från marknaden, processar siffrorna och spottar ut den korrekta räntan.
Givetvis är det inte sant att de är 100 procent ”data dependent”, det finns olika sätt att se på hur en riksbank ska agera i en sådan här situation.  Åsikter ska stötas och blötas, politiska och strategiska avvägningar ska göras – sådant som bara människor kan göra.

Erik Bergin skriver såhär om vad ränta är: ”Låga räntor innebär lågt pris på pengar, och lågt pris på pengar innebär ökad ekonomisk aktivitet”.
Att räntan är priset på pengar är, enligt mig, inte sant. För om det vore som Erik skriver så hade väl den optimala räntan alltid varit noll procent! Vem vill inte ha en hög ekonomisk aktivitet och billiga pengar?

Jag brukar tänka på räntan som priset på tid, snarare än priset på pengar. Priset på en krona är alltid en krona. Men priset man får betala för att få använda en krona som man inte har under t.ex. ett års tid – det är räntan.
En låg ränta innebär att det inte kostar så mycket att konsumera pengar som man inte har. En låg ränta innebär samtidigt att det är dåligt betalt för att låna ut pengar, alltså avstå från konsumtion.

Ett berömt experiment går ut på att ett barn får ett erbjudande. Barnet får en godis som barnet får äta på en gång om barnet vill. Om barnet sparar sin godis en viss tid, så får den ytterligare en godis.
Bara genom att skjuta upp konsumtionen av godiset några minuter så kan barnet alltså fördubbla sitt godisinnehav. Räntan är alltså otroligt hög i det här experimentet – 100% på några minuter!
Räntan är belöningen för några minuters uppskjuten konsumtion. En så hög ränta belönar sparsamhet. Trots den höga räntan är det förvånansvärt många barn som ändå väljer att smaska i sig godiset på en gång.
Det har visat sig, när experimentet följts upp, att de barn som valde att motstå frestelsen och sparade sin godis, blev mer framgångsrika när de blev vuxna. För välstånd skapas inte genom omedelbar konsumtion, utan genom sparande.

Den artificiellt låga räntan får oss att prioritera konsumtion framför sparande. Inte bara konsumtion av egna pengar, utan också konsumtion av lånade pengar. Ett artificiellt låg ränta innebär att vårt välstånd – som ju bygger på sparande – blir lägre än om räntan hade varit högre.

Så, hur kommer FED att göra i veckan? Jag har ingen aning.

Om de höjer så kommer det kortsiktigt att skaka till på världens aktie- valuta- och räntemarknader. För, om man ska tro marknaden, så har de inte räknat med en höjning. Men på lång sikt kanske det ändå är första steget tillbaka mot en mer normal och sund ekonomi.

Om de inte höjer så kanske aktiemarknaden drar en lättnadens suck. Världens investerare kommer att kunna fortsätta att gratis inteckna vårt framtida välstånd och blåsa luft i aktiepriser och fastighetspriser. Men en utebliven höjning är samtidigt en signal om att FED fortfarande anser att världsekonomin i allmänhet och USA:s ekonomi i synnerhet, inte är frisk. Det är en signal som borde tas på allvar och som, när de första dagarnas glädjeyra har lagt sig, kanske kommer att leda till fortsatt oro på värdens finansiella marknader.