Att, trots att vi \u00e4r \u00f6vertygade om att ”inte l\u00e5ta det h\u00e4nda igen”, s\u00e5 har historien en tendens att upprepa sig.
\nDet beror troligtvis p\u00e5 att historien skapas av m\u00e4nniskor och vi f\u00f6r\u00e4ndras inte speciellt mycket \u00f6ver tid. Vi reagerar, enskilt och tillsammans, ungef\u00e4r p\u00e5 samma s\u00e4tt p\u00e5 olika typer av incitament och propaganda.
\nGenom att studera historien kan vi g\u00f6ra oss sj\u00e4lva medvetna om vad som har h\u00e4nt. Kanske kan vi ocks\u00e5, genom att g\u00f6ra det, f\u00f6rhindra att det h\u00e4nder igen.<\/p>\n
Jag tycker att man ska vara f\u00f6rsiktig med att dra paralleller till andra v\u00e4rldskriget och f\u00f6rintelsen. Det \u00e4r ett effektivt grepp, och det ska anv\u00e4ndas n\u00e4r det \u00e4r relevant. Men ett vasst vapen blir l\u00e4tt sl\u00f6tt om det anv\u00e4nds f\u00f6r ofta.<\/p>\n
Jag tycker \u00e4nd\u00e5 att denna, ganska l\u00e5nga, redog\u00f6relse av Adolf Hitler sj\u00e4lv, d\u00e4r han beskriver den politiska debatten i b\u00f6rjan av 1920-talet, har v\u00e4ldigt m\u00e5nga paralleller till hur den politiska debatten har varit i Sverige under 2010-talet.<\/p>\n
”Det var verligen konstigt att p\u00e5 den st\u00e4ndigt skiftande taktiken iaktta v\u00e5ra motst\u00e5ndares r\u00e5dvillighet och hj\u00e4lpl\u00f6shet under dessa \u00e5r. F\u00f6rst\u00a0uppfordrade\u00a0de sina anh\u00e4ngare att inte ta n\u00e5gon som som hjelst notis om oss och undvika v\u00e5ra m\u00f6ten.
\nI allm\u00e4nhet f\u00f6ljde man ocks\u00e5 dessa anvisningar.
\nMen med tiden var det \u00e4ndock n\u00e5gra, som kom, och n\u00e4r antalet l\u00e5ngsamt men s\u00e4kert b\u00f6rjade stiga, blev ledarna sm\u00e5ningom nerv\u00f6sa och oroliga och kom till den \u00f6vertygelsen, att man inte i l\u00e4ngden stillasittande kunde \u00e5se denna utveckling utan m\u00e5ste g\u00f6ra slut p\u00e5 den med terrorns hj\u00e4lp.
\nD\u00e4rf\u00f6r kom nu uppmaningarna till alla ”klassmedvetna prolet\u00e4rer” att i massor bes\u00f6ka v\u00e5ra m\u00f6ten f\u00f6r att n\u00e5 ”den monarkiska, reaktion\u00e4ra hetsens” f\u00f6retr\u00e4dare med proletariatets knutna n\u00e4var.
\nMed en g\u00e5ng fylldes v\u00e5ra m\u00f6ten av arbetare trekvarts timme f\u00f6re utsatt tid. De liknade en krutdurk, som kunde flyga i luften n\u00e4r som helst., och d\u00e4r man redan t\u00e4nt luntan. Men det gick alltid annorlunda. M\u00e4nniskorna kom som v\u00e5ra fiender och gick, kanske inte direkt som v\u00e5ra anh\u00e4ngare, men de hade dock blivit en smula eftert\u00e4nksamma och kritiska betr\u00e4ffande riktigheten av sin egen l\u00e4ra. Sm\u00e5ningom blev det s\u00e5, att anh\u00e4ngare och motst\u00e5ndare efter mitt tre timmar l\u00e5nga f\u00f6redrag sm\u00e4lte samman till en enda jublande massa. Sedan var varje signal till spr\u00e4ngning f\u00f6rg\u00e4ves. D\u00e5 f\u00f6rst blev ledarna riktigt skr\u00e4ckslagna och v\u00e4nde sig \u00e5ter till dem, som redan tidigare tagit st\u00e4llning till denna taktik och nu med visst sken av r\u00e4tt kunde peka p\u00e5 sin \u00e5sikt, att det enda riktiga vore att principiellt f\u00f6rbjuda arbetarna att bes\u00f6ka v\u00e5ra m\u00f6ten.
\nSedan kom de inte l\u00e4ngre, \u00e5tminstone blev de f\u00e4rre. Men redan efter en kort tid b\u00f6rjade allt fr\u00e5n b\u00f6rjan igen
\nF\u00f6rbudet h\u00f6lls inte, kamraterna kom i allt st\u00f6rre hopar och slutligen segrade \u00e5ter \u00e4nh\u00e4ngarna av den radikala taktiken. V\u00e5ra m\u00f6ten skulle spr\u00e4ngas.
\nN\u00e4r det sedan\u00a0visade\u00a0sig att efter tv\u00e5, tre, ofta \u00e5tta till tio m\u00f6ten, att det var l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort att spr\u00e4nga\u00a0ett m\u00f6te och\u00a0resultatet\u00a0bara\u00a0blev\u00a0ett nederlag f\u00f6r de r\u00f6da kamptrupperna, d\u00e5 h\u00f6jdes pl\u00f6tsligt \u00e5ter den gamla parollen: ”Prolet\u00e4rer, kamrater! Undvik de nationalsocialistiska hetsarnas m\u00f6ten!”
\nSamma evigt vacklande taktik \u00e5terfann man f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4ven i den r\u00f6da pressen. Ibland f\u00f6rs\u00f6kte man tiga ihj\u00e4l oss, s\u00e5 blev man \u00f6vertygad om l\u00f6nl\u00f6sheten i detta f\u00f6rs\u00f6k och tillgrep motsatt taktik. Varje dag ”omn\u00e4mndes” vi p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt och f\u00f6r det mesta d\u00e5 f\u00f6r att g\u00f6ra klart f\u00f6r arbetarna, hur betingat l\u00f6jlig hela v\u00e5r existens var. Efter n\u00e5gon tid m\u00e5ste dock herrarna f\u00e5tt p\u00e5 k\u00e4nn, att denna taktik inte skadade oss utan tv\u00e4rtom var oss till gagn, eftersom ju m\u00e5nga m\u00e5ste fr\u00e5ga sig, varf\u00f6r man \u00e4gnade en f\u00f6reteelse s\u00e5 m\u00e5nga ord, om den var s\u00e5 l\u00f6jlig. Folk blev nyfikna. D\u00e5 sv\u00e4ngde man pl\u00f6tsligt om och b\u00f6rjade under n\u00e5gon tid behandla oss som m\u00e4nsklighetens verkliga generalf\u00f6rbrytare. Artikel efter artikel, d\u00e4r man uppdagade och st\u00e4ndigt p\u00e5 nytt bevisade v\u00e5r brottslighet. Skandalhistorier, som fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut var gripna ur luften, skulle ombes\u00f6rja resten. Men man synes ganska snart ha blivit \u00f6vertygad om det verkningsl\u00f6sa \u00e4ven i dessa angrepp; n\u00e4r allt kom omkring bidrog ju detta bara till att riktigt\u00a0koncentrera\u00a0den allm\u00e4nna uppm\u00e4rksamheten p\u00e5 oss.
\nJag sj\u00e4lv intog d\u00e5 den st\u00e5ndpunkten: det g\u00f6r det samma om man skrattar eller h\u00e5nar oss, om vi framst\u00e4lls som dumbomar eller f\u00f6rbrytare; huvudsaken \u00e4r, att man talar om oss, st\u00e4ndigt syssels\u00e4tter sig med oss och att vi \u00e4ven i arbetarnas \u00f6gon s\u00e5 sm\u00e5ningom kommer att framst\u00e5 som den enda makt, med vilken f\u00f6r n\u00e4rvarande en uppg\u00f6relse kan komma till st\u00e5nd. Vad vi innerst inne \u00e4r och vill, det ska vi nog en vacker dag visa det judiska pressbyket.”<\/i><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Att, trots att vi \u00e4r \u00f6vertygade om att ”inte l\u00e5ta det h\u00e4nda igen”, s\u00e5 har historien en tendens att upprepa sig. Det beror troligtvis p\u00e5 att historien skapas av m\u00e4nniskor och vi f\u00f6r\u00e4ndras inte speciellt mycket \u00f6ver tid. Vi reagerar, enskilt och tillsammans, ungef\u00e4r p\u00e5 samma s\u00e4tt p\u00e5 olika typer av incitament och propaganda. Genom…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[78],"tags":[],"yoast_head":"\n