Lantm\u00e4nnen presenterade i veckan hel\u00e5rsresultatet f\u00f6r 2015. Det \u00e4r det b\u00e4sta resultat som koncernen har uppvisat sedan fusionen av de regionala och lokala Lantmannaf\u00f6reningarna. \u00c4garnas ekonomiska m\u00e5l har infriats.
\nNu finns det s\u00e4kert massor som kan bli \u00e4nnu b\u00e4ttre – annat vore konstigt i en s\u00e5 stor koncern. Men det finns kanske anledning att fundera p\u00e5 vilka strategiska v\u00e4gval som har lett fram till det fina resultatet. Kanske kan dessa strategiska v\u00e4gval vara intressanta att diskutera ur ett bredare perspektiv<\/p>\n
Att fusionera ihop ett antal regionala lantmannaf\u00f6reningar till en sammanh\u00e5llen koncern visade sig ta tid. P\u00e5 pappret \u00e4r det en f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e4tt sak, men i praktiken \u00e4r det sv\u00e5rare att f\u00e5 alla att dra \u00e5t samma h\u00e5ll. M\u00e5nga h\u00f6ll fast vid aff\u00e4rsmodeller och verksamheter som var v\u00e4ldigt framg\u00e5ngsrika i den regionala organisationen – men som inte fungerade i det st\u00f6rre sammanhanget. H\u00e4r i Dalarna och G\u00e4vleborg var vi till exempel framg\u00e5ngsrika med att driva det som senare kom att heta ”Granng\u00e5rden” – en butikskedja som s\u00e5lde f\u00f6rn\u00f6denheter. Men v\u00e5ra framg\u00e5ngar kunde inte kompensera f\u00f6r de f\u00f6rluster som uppstod i andra delar av landet. Lantm\u00e4nnen fick aldrig ordning p\u00e5 aff\u00e4ren och det blev till slut ett beslut om f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n
L\u00e4rdom nummer ett \u00e4r att det tar tid att lyckas med fusioner och att det m\u00e5nga g\u00e5nger kr\u00e4vs att de m\u00e4nniskor som var med i den regionala organisationen slutar och ers\u00e4tts med andra personer.<\/p>\n
Ett strategiskt v\u00e4gval som Lantm\u00e4nnen gjorde var att dra sig ur den s\u00e5 kallade ”Svenskt Sigill certifieringen”. Man ans\u00e5g att det egna varum\u00e4rket (grodden) och de egna kvalitetskontrollerna var starkare \u00e4n sigillm\u00e4rket. Dessutom, tror jag, att de t\u00e4nkte att det var l\u00e4ttare att skapa internationell k\u00e4nnedom f\u00f6r det egna varum\u00e4rket \u00e4n f\u00f6r sigillm\u00e4rket.<\/p>\n
Kan det vara l\u00e4rdom nummer tv\u00e5? Att ett varum\u00e4rke som \u00e4r knytet till ett enskilt f\u00f6retag och inte till ett visst lands regelverk – och som man dessutom styr helt och h\u00e5llet \u00f6ver sj\u00e4lv utan politisk inblandning, \u00e4r starkare internationellt och kanske \u00e4ven nationellt?<\/p>\n
Etanolfabriken, som med facit i hand kanske byggdes f\u00f6r att man underskattade den politiska riskerna i energisektorn, har under m\u00e5nga \u00e5r dragits med stora f\u00f6rluster.
\nGivetvis har en hel del arbete lagts ned p\u00e5 att f\u00f6rklara f\u00f6r politikerna att de m\u00e5ste h\u00e5lla fast vid den politik som r\u00e5dde n\u00e4r investeringen gjordes. Men framf\u00f6r allt har man hela tiden s\u00f6kt l\u00f6sningar utanf\u00f6r den svenska politikens ankdamm. En ankdamm som faktiskt \u00e4nd\u00e5 \u00e4r styrd av EU-direktiv kring hur politiken f\u00e5r utformas.<\/p>\n
En stor del av etanolen s\u00e4ljs nu p\u00e5 exportmarknaden. En stor volym g\u00e5r till Tyskland och vissa volymer g\u00e5r till Finland. Anledningen \u00e4r att man kunde tillverka precis det koncept och den produkt som efterfr\u00e5gades i de l\u00e4nderna. Etanolen s\u00e4ljs inte p\u00e5 det luddiga begreppet ”svenska merv\u00e4rden”. Ist\u00e4llet har man en produkt som lever upp till den specifikation som efterfr\u00e5gas. Det g\u00e4ller b\u00e5de rent tekniskt, men ocks\u00e5 utifr\u00e5n de fastlagda h\u00e5llbarhetskriterier som kunden efterfr\u00e5gar.
\nProduktionen har blivit mycket flexibel och olika r\u00e5varor kan anv\u00e4ndas. Det g\u00f6r att man jobbar mot en differentierad produktportf\u00f6lj som kan tillgodose m\u00e5nga kunders olika krav. Det inneb\u00e4r att man \u00e4r en relevant leverant\u00f6r p\u00e5 m\u00e5nga olika marknader. B\u00e5de inom premiesegmentet som genererar mer betalning, men ocks\u00e5 inom den s\u00e5 kallade ”bulkmarknaden” som garanterar avs\u00e4ttning f\u00f6r hela volymen.<\/p>\n
Vi kan l\u00e5ta detta vara l\u00e4rdom nummer tre: Genom att utg\u00e5 fr\u00e5n vad kunden efterfr\u00e5gar s\u00e5 styr man sin produktion. Det \u00e4r faktiskt l\u00e4ttare \u00e4n att utg\u00e5 fr\u00e5n den produktion man har – och d\u00e4refter f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vertyga kunderna att efterfr\u00e5ga ens produkter.<\/p>\n
Lantm\u00e4nnen har ocks\u00e5 varit hj\u00e4lpt av att man inom sin k\u00e4rnverksamhet (spannm\u00e5l, foder, f\u00f6rn\u00f6denheter och lantbruksmaskiner) hela tiden har varit utsatta f\u00f6r en m\u00f6rdande konkurrens fr\u00e5n privata akt\u00f6rer och andra kooperationer. Arga b\u00f6nder p\u00e5 ett medlemsm\u00f6te \u00e4r en sak, men det som verkligen tvingar fram n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r n\u00e4r man tappar marknad. Spannm\u00e5l kan lagras – till skillnad fr\u00e5n mj\u00f6lk – det g\u00f6r att spannm\u00e5lsbonden har en starkare st\u00e4llning i f\u00f6rh\u00e5llande till sin leverant\u00f6r \u00e4n vad en mj\u00f6lkbonde har.
\nDet \u00e4r troligtvis mindre uppr\u00f6rda k\u00e4nslor p\u00e5 ett Lantm\u00e4nnenm\u00f6te \u00e4n vad det \u00e4r p\u00e5 ett mejerim\u00f6te. Det beror p\u00e5 just detta. De flesta b\u00f6nderna har ett alternativ och kan d\u00e4rf\u00f6r ”r\u00f6sta med f\u00f6tterna” och v\u00e4lja en annan aff\u00e4rspartner.<\/p>\n
L\u00e4rdom nummer fyra: Konkurrens \u00e4r bra. Det tvingar marknadens akt\u00f6rer att vara effektiva f\u00f6r att kunna vinna sina aff\u00e4rer p\u00e5 pris och service – inte bara genom att v\u00e4dja till lojalitet och solidaritet med f\u00f6reningen.<\/p>\n
Lantm\u00e4nnen valde ganska tidigt att f\u00f6rtydliga skillnaden mellan \u00e4garnas olika roller. Som \u00e4gare och medlem i en kooperation har man n\u00e4mligen tv\u00e5 roller. Dels som kund\/leverant\u00f6r och dels som \u00e4gare av f\u00f6reningens egna kapital. Det egna kapitalet \u00e4gs individuellt till viss del – den delen av det egna kapitalet f\u00e5r man ut n\u00e4r man l\u00e4mnar f\u00f6reningen. En del av det egna kapitalet \u00e4gs kollektivt och det blir kvar i f\u00f6reningen \u00e4ven om man v\u00e4ljer att g\u00e5 ur.
\nGenom att g\u00f6ra en st\u00f6rre del av det egna kapitalet individuellt \u00e4gt har man gjort att Lantm\u00e4nnen b\u00e5de tvingas h\u00e5lla medlemmarna n\u00f6jda som kunder\/leverant\u00f6rer och som kapital\u00e4gare. De kan allts\u00e5 inte ”k\u00f6pa marknad” genom att g\u00f6ra sina kunder och leverant\u00f6rer n\u00f6jda om det inneb\u00e4r att de drar p\u00e5 sig f\u00f6r stora f\u00f6rluster. Inte heller kan de, p\u00e5 kundernas och leverant\u00f6rernas bekostnad, skapa stora vinster. Denna dualitet g\u00f6r att Lantm\u00e4nnens \u00e4gare har incitament att b\u00e5de agera f\u00f6r att Lantm\u00e4nnen ska vara en god aff\u00e4rspartner och agera f\u00f6r att resultatet ska vara bra. Det l\u00e4ttr\u00f6rliga individuellt \u00e4gda kapitalet kr\u00e4ver ju en avkastning som \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbar med alla andra placeringar som kan g\u00f6ras till samma risk.<\/p>\n
Den femte – och f\u00f6r den h\u00e4r texten sista – slutsatsen, \u00e4r att det \u00e4r bra om \u00e4garnas\/medlemmarnas olika roller balanseras genom att skapa incitament som leder till ett sunt agerande. Genom att det \u00e4r m\u00f6jligt att v\u00e4lja en annan aff\u00e4rspartner och genom att det \u00e4r m\u00f6jligt att f\u00e5 ut, eller s\u00e4lja, sitt egna kapital i f\u00f6reningen s\u00e5 har vi medlemmar tv\u00e5 viktiga verktyg i v\u00e5r \u00e4garstyrning.
\nDessa verktyg sitter l\u00e4ngst ned p\u00e5 v\u00e5ra kroppar och kallas f\u00f6r f\u00f6tter. De \u00e4r m\u00e5nga g\u00e5nger mycket effektivare verktyg f\u00f6r bolagsstyrning \u00e4n n\u00e5gon annan del av v\u00e5ra kroppar – till och med viktigare \u00e4n hj\u00e4rnan, hj\u00e4rtat och munnen.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Lantm\u00e4nnen presenterade i veckan hel\u00e5rsresultatet f\u00f6r 2015. Det \u00e4r det b\u00e4sta resultat som koncernen har uppvisat sedan fusionen av de regionala och lokala Lantmannaf\u00f6reningarna. \u00c4garnas ekonomiska m\u00e5l har infriats. Nu finns det s\u00e4kert massor som kan bli \u00e4nnu b\u00e4ttre – annat vore konstigt i en s\u00e5 stor koncern. Men det finns kanske anledning att fundera…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[2],"tags":[179],"yoast_head":"\n