Sveriges riskbank har, liksom m\u00e5nga andra centralbanker i v\u00e4rlden, s\u00e4nkt r\u00e4ntan och tryckt pengar som anv\u00e4nts till att k\u00f6pa obligationer. Detta i en omfattning som saknar motstycke.<\/p>\n
Grundl\u00e4ggande ekonomisk teori s\u00e4ger att ”man” ska gasa i uppf\u00f6rsbackar och bromsa i nedf\u00f6rsbackar. Alla som n\u00e5gon g\u00e5ng har k\u00f6rt bil, eller cykel, tycker s\u00e4kert att det k\u00e4nns som en v\u00e4ldigt vettig id\u00e9.
\nF\u00f6rutsatt att det ekonomiska systemet fungerar p\u00e5 exakt samma s\u00e4tt som en bil som k\u00f6r p\u00e5 en kuperad v\u00e4g – vilket ju, n\u00e4r man t\u00e4nker efter, inte alls beh\u00f6ver vara sant.
\nDet \u00e4r kanske d\u00e4rf\u00f6r man b\u00f6r vara lite f\u00f6rsiktig med analogier.<\/p>\n
De ekonomiska stimulanserna fr\u00e5n riksbankernas sida \u00e4r nu inst\u00e4llda p\u00e5 fullst\u00e4ndigt panikl\u00e4ge. Negativa r\u00e4ntor och massiva st\u00f6dk\u00f6p \u00e4r verkligen att st\u00e5 p\u00e5 gaspedalen. Ekonomin befinner sig allts\u00e5, om man ska utg\u00e5 fr\u00e5n trycket p\u00e5 gaspedalen, i den v\u00e4rsta uppf\u00f6rsbacken n\u00e5gonsin.
\nSamtidigt som arbetsl\u00f6sheten \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5g och BNP v\u00e4xer med \u00f6ver tre procent. N\u00e5gonting k\u00e4nns inte helt r\u00e4tt h\u00e4r.<\/p>\n
Inflationen v\u00e4grar ta fart – iallafall inte den inflation som ligger till grund f\u00f6r riksbankens m\u00e5l. Om \u00e4ven aktiekurser och bostadspriser skulle r\u00e4knas in i inflationen s\u00e5 skulle det antagligen se annorlunda ut.<\/p>\n
Id\u00e9n om att inflationen ska vara tv\u00e5 procent bygger p\u00e5 insikten om att det av n\u00e5gon anledning \u00e4r sunt f\u00f6r ekonomin om m\u00e4nniskors k\u00f6pkraft minskar med tv\u00e5 procent per \u00e5r. Detta f\u00f6r att undvika en utveckling d\u00e4r konsumenterna v\u00e4ljer att skjuta upp sin konsumtion till senare. Om vi inte hade inflation, utan deflation, skulle ju varor och tj\u00e4nster bli billigare med tiden vilket skulle leda till att det \u00e4r b\u00e4ttre att v\u00e4nta med att handla saker. Varf\u00f6r k\u00f6pa ett nytt kylsk\u00e5p nu, om samma kylsk\u00e5p \u00e4r en procent billigare om ett \u00e5r?<\/p>\n
Samtidigt \u00e4r det l\u00e4tt att konstatera en stor efterfr\u00e5gan p\u00e5 konsumtionskrediter. M\u00e5nga tar till och med s\u00e5 kallade SMS-l\u00e5n f\u00f6r att finansiera sin konsumtion. Det finns n\u00e4stan ingen butik som inte erbjuder sina kunder att handla p\u00e5 avbetalning. R\u00e4ntorna p\u00e5 s\u00e5dana typer av l\u00e5n \u00e4r m\u00e5nga g\u00e5nger relativt h\u00f6ga.
\nI praktiken inneb\u00e4r det att m\u00e5nga \u00e4r beredda att betala mycket mer f\u00f6r att f\u00e5 en vara nu direkt, \u00e4n vad de skulle f\u00e5 betala om de v\u00e4ntade med k\u00f6pet till senare. SMS-l\u00e5nens explosionsartade utveckling visar att v\u00e4ldigt m\u00e5nga \u00e4r beredda att betala tio till 20 procent h\u00f6gre pris f\u00f6r en vara nu, \u00e4n vad priset skulle vara om de v\u00e4ntade med ink\u00f6pet tills de hade sparat ihop pengarna.<\/p>\n
Id\u00e9n om att en l\u00e5g, eller negativ, inflation skulle leda till att konsumenterna skulle skjuta upp sin konsumtion k\u00e4nns allts\u00e5 felaktig. Jag tror att man k\u00f6per det man vill ha och det man beh\u00f6ver s\u00e5 snart man kan, oavsett om det skulle vara billigare att v\u00e4nta.<\/p>\n
En annan anledning till den aggressiva penningpolitiken \u00e4r att riksbanken \u00e4r orolig f\u00f6r att kronan ska bli f\u00f6r stark i f\u00f6rh\u00e5llande till andra l\u00e4nders valutor. Sverige \u00e4r en ”liten och exportberoende ekonomi” och d\u00e4rf\u00f6r skulle det vara skadligt f\u00f6r v\u00e5r ekonomi om kronan st\u00e4rktes och v\u00e5ra varor blev dyrare p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden.<\/p>\n
Men h\u00e4r m\u00e5ste vi kanske fr\u00e5ga oss varf\u00f6r vi \u00e4r exportberoende? Varf\u00f6r m\u00e5ste vi exportera varor till andra l\u00e4nder?<\/p>\n
Kanske kan man, trots riskerna med analogier, f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra en analogi till sig sj\u00e4lv f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 fr\u00e5gan.<\/p>\n
Jag sj\u00e4lv utg\u00f6r en liten och exportberoende ekonomi. Det mesta av de varor och tj\u00e4nster jag beh\u00f6ver m\u00e5ste jag k\u00f6pa av andra. Jag kan helt enkelt inte sj\u00e4lv tillverka en bil, en dator, en falukorv och en t\u00e4ckjacka. F\u00f6r att kunna ”importera” dessa varor m\u00e5ste jag ha pengar att betala med – pengar som jag f\u00e5r genom att exportera varor som jag tillverkar eller min arbetskraft via l\u00f6nearbete. Jag \u00e4r allts\u00e5 exportberoende d\u00e4rf\u00f6r att jag \u00e4r importberoende.<\/p>\n
S\u00e4g att jag har en egen valuta i min egen lilla privata ekonomi och jag upplever att min valuta st\u00e4rks i f\u00f6rh\u00e5llande till andra personers valutor. De varor jag s\u00e4ljer blir d\u00e5 dyrare att k\u00f6pa och jag tappar konkurrenskraft. Jag har d\u00e5 tv\u00e5 alternativ. Antingen s\u00e4nker jag priset p\u00e5 de varor jag s\u00e4ljer eller s\u00e5 s\u00e4nker jag v\u00e4rdet p\u00e5 min valuta.<\/p>\n
Om jag s\u00e4nker priset p\u00e5 de varor jag exporterar s\u00e5 g\u00f6r det ju egentligen ingenting. Den valuta som jag f\u00e5r betalt i, har ju st\u00e4rkts. S\u00e5 n\u00e4r jag ska k\u00f6pa datorer, bilar och falukorvar s\u00e5 kommer jag att f\u00e5 mer av detta f\u00f6r samma m\u00e4ngd av min valuta. Min k\u00f6pkraft som import\u00f6r har allts\u00e5 st\u00e4rkts tack vara den starka valutan. Detta kompenserar priss\u00e4nkningen p\u00e5 de varor som jag exporterar.<\/p>\n
Om jag ist\u00e4llet, s\u00e4nker v\u00e4rdet p\u00e5 min valuta s\u00e5 beh\u00f6ver jag inte s\u00e4nka priset. S\u00e4g att jag ist\u00e4llet f\u00f6r att vilja ha betalt i guldmynt, kan t\u00e4nka mig att ta betalt i monopolpengar. D\u00e5 kommer jag att kunna s\u00e4lja v\u00e4ldigt mycket av det jag exporterar. Men n\u00e4r jag sedan ska byta dessa monopolpengar mot de varor jag beh\u00f6ver importera s\u00e5 kommer jag att beh\u00f6va betala v\u00e4ldigt m\u00e5nga monopolpengar f\u00f6r att f\u00e5 n\u00e5gra varor.<\/p>\n
Om vi betraktar ett land och dess handelsbalans s\u00e5 borde det fungera p\u00e5 samma s\u00e4tt. Om vi har en stark valuta s\u00e5 importerar vi mycket k\u00f6pkraft n\u00e4r vi exporterar varor. Det intressanta \u00e4r ju inte hur m\u00e5nga pengar vi f\u00e5r in, utan vilken k\u00f6pkraft dessa pengar representerar n\u00e4r vi vill handla f\u00f6r dem p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden.<\/p>\n
P\u00e5 aggregerad niv\u00e5 borde allts\u00e5 inte spela n\u00e5gon roll om hur v\u00e5r valutas v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras i f\u00f6rh\u00e5llande till andra l\u00e4nders valutor.<\/p>\n
S\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r om det verkligen \u00e4r meningsfullt att riksbanken via r\u00e4ntor och st\u00f6dk\u00f6p f\u00f6rs\u00f6ker styra inflationen och valutakursen. Om manipulationen kunde ske utan att det kostade n\u00e5got s\u00e5 spelade det kanske inte s\u00e5 stor roll. Men det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n gratis att g\u00f6ra som de g\u00f6r.<\/p>\n
Den l\u00e5ga r\u00e4nteniv\u00e5n riskerar att skapa finansiella bubblor inom aktiemarknaden och bostadsmarknaden. Om dessa bubblor spricker s\u00e5 kommer m\u00e5nga att f\u00e5 betala ett h\u00f6gt pris. Den l\u00e5ga r\u00e4ntan g\u00f6r ocks\u00e5 att olika grupper i samh\u00e4llet gynnas p\u00e5 bekostnad av andra grupper. De som sparar till sin pension har sv\u00e5rt att f\u00e5 avkastning utan att ta st\u00f6rre och st\u00f6rre risker och de som har haft m\u00f6jlighet att l\u00e5nefinansiera ett bostadsk\u00f6p gynnas framf\u00f6r de som hyr sin bostad.
\nMan kan ha moraliska inv\u00e4ndningar mot en s\u00e5dan politik.<\/p>\n
<\/p>\n
Med tanke p\u00e5 vilka grupper i samh\u00e4llet som gynnas och vilka grupper det \u00e4r som missgynnas, s\u00e5 tycker jag att det \u00e4r m\u00e4rkligt att s\u00e5 f\u00e5 politiska partier har denna fr\u00e5ga h\u00f6gt p\u00e5 sin agenda. Or\u00e4ttvis omf\u00f6rdelning brukar vara ett hett \u00e4mne i den politiska debatten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
P\u00e5 aggregerad niv\u00e5 borde allts\u00e5 inte spela n\u00e5gon roll om hur v\u00e5r valutas v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras i f\u00f6rh\u00e5llande till andra l\u00e4nders valutor.<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13],"tags":[],"yoast_head":"\n