Nu har jag ju aldrig varit p\u00e5 n\u00e5gon anst\u00e4llningsintervju. Iallafall inte i rollen som arbetss\u00f6kande. Men om jag hade s\u00f6kt n\u00e5got jobb och kommit s\u00e5 l\u00e5ngt att jag fick g\u00e5 p\u00e5 intervju – d\u00e5 hade jag haft v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att svara p\u00e5 de fr\u00e5gor som st\u00e4lls.<\/p>\n
Jag vet att mina kompisar som varit p\u00e5 intervjuer bland annat har f\u00e5tt fr\u00e5gan, \u00a0hur snabba de \u00e4r p\u00e5 att fatta beslut. Vad fan \u00e4r det f\u00f6r fr\u00e5ga? Och. Hur svarar man p\u00e5 den?<\/p>\n
F\u00f6r att \u00f6ver huvud taget kunna b\u00f6rja fundera p\u00e5 fr\u00e5gan s\u00e5 tror jag att jag m\u00e5ste bena upp olika typer av beslut och f\u00f6r varje enskild typ av beslut fundera p\u00e5 om jag \u00e4r snabb eller l\u00e5ngsam. D\u00e5 kan jag dessutom fundera p\u00e5 om det \u00e4r en f\u00f6rdel att vara snabb eller l\u00e5ngsam i de olika typerna av beslut.<\/p>\n
N\u00e4r jag och min kompis \u00e5kte bil till Falun en sen s\u00f6ndag kv\u00e4ll f\u00f6r 18 \u00e5r sedan s\u00e5 sprang det upp en \u00e4lg p\u00e5 v\u00e4gen. Vi s\u00e5g \u00e4lgen och sedan s\u00e5g vi den inte l\u00e4ngre, f\u00f6r vi hade k\u00f6rt f\u00f6rbi den. Vi fortsatte p\u00e5 v\u00e4gen och \u00e4lgen fortsatte ut i skogen. Fr\u00e5n det att vi s\u00e5g \u00e4lgen tills det att vi inte l\u00e4ngre s\u00e5g \u00e4lgen passerade n\u00e5gra sekunders tid. P\u00e5 dessa sekunder fattade jag en rad snabba och livsavg\u00f6rande beslut. Jag fattade beslutet att v\u00e4ja ist\u00e4llet f\u00f6r att bromsa. Ett helt korrekt beslut, med facit i hand. Men ett beslut som hade varit \u00f6desdigert om vi hade f\u00e5tt m\u00f6te i den andra filen. D\u00e5 skulle r\u00e4tt beslut varit att helt sonika k\u00f6ra p\u00e5 \u00e4lgen.
\nJag fattade egentligen inget beslut. P\u00e5 s\u00e5 kort tid hinner man inte fatta beslut. Jag reagerade instinktivt utan att t\u00e4nka.
\nJag antar att det inte \u00e4r den h\u00e4r typen av beslut som den som fr\u00e5gar om hur snabb man \u00e4r att fatta beslut syftar p\u00e5.<\/p>\n
<\/p>\n
Den typ av beslut som \u00e5syftas \u00e4r nog snarare s\u00e5dana beslut d\u00e4r man har tid att t\u00e4nka efter f\u00f6re.<\/p>\n
En del beslut blir inte l\u00e4ttare att fatta om man f\u00e5r mer tid att fundera. S\u00e5dana beslut \u00e4r beslut som inte grundar sig p\u00e5 objektiva fakta utan tycke och smak.
\nJag har provat tv\u00e5 byxor som kostar ungef\u00e4r lika mycket och som passar lika bra. Vilket par ska jag v\u00e4lja att k\u00f6pa?
\nI s\u00e5dana h\u00e4r situationer kan jag bli oerh\u00f6rt frustrerad. I s\u00e5dana h\u00e4r situationer har jag sv\u00e5rt att best\u00e4mma mig. F\u00f6r beslutet bygger p\u00e5 min egen h\u00f6gst subjektiva bed\u00f6mning av vilka byxor som \u00e4r snyggast. Om jag tycker att de \u00e4r likv\u00e4rdiga i ”snygghet” s\u00e5 finns det ju ingen anledning att fundera ytterligare p\u00e5 beslutet. Metoden att blunda och peka \u00e4r kanske det b\u00e4sta och mest effektiva s\u00e4ttet att v\u00e4lja vilka byxor jag ska k\u00f6pa.<\/p>\n
Nu finns det ju faktiskt ”st\u00f6rre” beslut \u00e4n val av byxor som f\u00f6ljer samma logik. Beslut som antingen, liksom valet av byxor, saknar objektivt och faktabaserat beslutsunderlag. Eller, beslut d\u00e4r det f\u00f6rvisso finns fakta att basera beslutet p\u00e5, men d\u00e4r denna fakta inte \u00e4r tillg\u00e4nglig. I dessa typer av beslut \u00e4r det b\u00e4st att chansa. Blunda och peka, singla slant eller helt enkelt bara ta n\u00e5got av alternativen. Ju snabbare desto b\u00e4ttre.<\/p>\n
N\u00e4sta typ av beslut \u00e4r s\u00e5dana d\u00e4r det faktiskt g\u00e5r att f\u00e5 fakta att basera beslutet p\u00e5. Om jag ska g\u00e5 fr\u00e5n punkt A till punkt B och kommer till en v\u00e4gkorsning d\u00e4r jag inte vet om jag ska ta h\u00f6ger eller v\u00e4nster s\u00e5 g\u00e5r det ju att f\u00e5 information om vilken v\u00e4g som \u00e4r den r\u00e4tta. Jag kan fr\u00e5ga n\u00e5gon, jag kan anv\u00e4nda en karta eller jag kan f\u00f6rs\u00f6ka hitta en v\u00e4gskylt som visar vilken v\u00e4g som \u00e4r den r\u00e4tta.
\nDet \u00e4r tveksamt om det \u00e4r s\u00e5dana h\u00e4r beslut som fr\u00e5gest\u00e4llaren i anst\u00e4llningsintervjun \u00e4r ute efter. F\u00f6r det kan v\u00e4l inte vara n\u00e5gon skillnad mellan hur snabbt olika personer fattar beslut n\u00e4r de har alla fakta i m\u00e5let? Om man kommer till en v\u00e4gkorsning d\u00e4r man inte vet om man ska ta h\u00f6ger eller v\u00e4nster, men ser en skylt d\u00e4r det st\u00e5r att man ska ta h\u00f6ger om man vill komma dit man vill – d\u00e5 kan det v\u00e4l inte vara s\u00e5 att olika personer tar olika l\u00e5ng tid p\u00e5 sig att fatta beslutet om vilken v\u00e4g som de ska g\u00e5?<\/p>\n
Fr\u00e5gan, t\u00e4nker jag, m\u00e5ste g\u00e4lla den typ av beslut som ligger i gr\u00e4nslandet mellan de tv\u00e5 olika typerna ovan. Beslut d\u00e4r det g\u00e5r att f\u00e5 viss fakta och underlag, men d\u00e4r ett visst m\u00e5tt av os\u00e4kerhet \u00e4nd\u00e5 f\u00f6religger.<\/p>\n
Vilka fonder ska jag v\u00e4lja till mitt pensionssparande? Ska jag p\u00e5b\u00f6rja en utbildning till att bli kemist? Ska f\u00f6retaget som jag leder investera i ett hotell p\u00e5 Gotland, eller ska vi l\u00e4gga hotellet p\u00e5 v\u00e4stkusten ist\u00e4llet?<\/p>\n
Det g\u00e5r att g\u00f6ra utredningar, analyser och samla in fakta som ger v\u00e4gledning i dessa fr\u00e5gor, till f\u00f6rbannelse. Men det \u00e4r s\u00e4llan dessa fakta ger otvetydig v\u00e4gledning. Tv\u00e5 personer som sitter med exakt samma faktaunderlag kan komma att fatta olika beslut \u00e4nd\u00e5. Det \u00e4r f\u00f6r att det finns en viss grad av subjektivitet i fr\u00e5gorna. Vilken risk \u00e4r man beredd att ta i sitt pensionssparande? Hur h\u00f6gt v\u00e4rderar jag att ha, s\u00e5 kallade, ”etiska fonder” i min fondportf\u00f6lj? Tycker jag att det hade varit roligare att bygga ett hotell p\u00e5 Gotland \u00e4n p\u00e5 v\u00e4stkusten?<\/p>\n
Fr\u00e5gan m\u00e5ste allts\u00e5 g\u00e4lla hur snabbt man tar dessa beslut.<\/p>\n
M\u00e5nga tycker att det \u00e4r jobbigt att st\u00e5 inf\u00f6r beslut. Det g\u00f6r \u00e4ven jag. Men i sj\u00e4lva verket \u00e4r m\u00f6jligheten att fatta beslut, n\u00e5got som har ett v\u00e4rde. Vi m\u00e5ste fatta ett beslut d\u00e4rf\u00f6r att vi har flera alternativ. Om vi bara hade ett alternativ, s\u00e5 hade vi inte beh\u00f6vt fatta n\u00e5got beslut.<\/p>\n
Den som har m\u00f6jlighet att fatta ett beslut har allts\u00e5 en option. Det finns ett finansiellt instrument som heter option och betyder att \u00e4garen av optionen har en m\u00f6jlighet. En aktieoption ger \u00e4garen av optionen m\u00f6jlighet att k\u00f6pa eller s\u00e4lja en aktie till ett visst pris vid ett visst \u00f6gonblick. Jag kan ha en option som ger mig m\u00f6jligheten att k\u00f6pa en aktie i H&M till ett visst pris den 15:e juni i \u00e5r, till exempel.<\/p>\n
Det g\u00e5r att r\u00e4kna ut vad en s\u00e5dan option \u00e4r v\u00e4rd. Om vi ser ett beslut som en option, en m\u00f6jlighet, s\u00e5 inneb\u00e4r det att v\u00e4rdet av att ha m\u00f6jligheten att f\u00e5 fatta ett beslut sjunker ju n\u00e4rmare vi kommer den tidpunkt d\u00e5 beslutet m\u00e5ste\u00a0<\/em>fattas. Att skjuta p\u00e5 beslut kan vara frustrerande f\u00f6r ens omgivning, men det \u00e4r allts\u00e5 i sj\u00e4lva verket n\u00e5got v\u00e4ldigt bra om man f\u00e5r den m\u00f6jligheten. Om det inte kostar mig n\u00e5got att skjuta upp ett beslut till morgondagen s\u00e5 ska jag allts\u00e5 g\u00f6ra det. Det finns allts\u00e5, till och med Nobelprisbel\u00f6nad, forskning som st\u00f6der tesen att man ska ”sova p\u00e5 saken” om man har m\u00f6jlighet till det.<\/p>\n N\u00e4r man skjuter upp ett beslut som \u00f6ppnar man ju f\u00f6r m\u00f6jligheten att det kan dyka upp fler fakta som underl\u00e4ttar beslutsfattandet. Kanske n\u00e5s man dagen efter av beskedet att en av de fonder man hade t\u00e4nkt placera sina pensionspengar i, hade stora innehav i en bank som visat sig konkursm\u00e4ssig. Kanske kommer det statistik som visar att bed\u00f6mningarna av turismens utveckling p\u00e5 Gotland varit betydligt \u00f6verdriven i positiv, eller negativ, riktning.<\/p>\n <\/p>\n Ungef\u00e4r p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet skulle jag resonera om jag fick fr\u00e5gan p\u00e5 en anst\u00e4llningsintervju, om jag var snabb att fatta beslut eller inte.<\/p>\n Jag skulle s\u00e4ga att jag g\u00e4rna skjuter upp beslut, om det \u00e4r m\u00f6jligt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Nu har jag ju aldrig varit p\u00e5 n\u00e5gon anst\u00e4llningsintervju. Iallafall inte i rollen som arbetss\u00f6kande. Men om jag hade s\u00f6kt n\u00e5got jobb och kommit s\u00e5 l\u00e5ngt att jag fick g\u00e5 p\u00e5 intervju – d\u00e5 hade jag haft v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att svara p\u00e5 de fr\u00e5gor som st\u00e4lls. Jag vet att mina kompisar som varit p\u00e5 intervjuer…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[30],"tags":[],"yoast_head":"\n
\n1997 fick Robert C. Merton och Myron S. Scholes Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap f\u00f6r att de, tillsammans med den avlidne Fischer Black, utvecklade en formel f\u00f6r v\u00e4rdering av finansiella instrument. Black & Scholes formel \u00e4r ganska komplicerad och bygger p\u00e5 olika parametrar. Men det som \u00e4r intressant f\u00f6r den h\u00e4r texten \u00e4r att v\u00e4rdet p\u00e5 optionen, allt annat lika, sjunker n\u00e4r vi n\u00e4rmar oss tiden f\u00f6r n\u00e4r optionens underliggande aktie antingen f\u00e5r k\u00f6pas eller s\u00e4ljas.\u00a0<\/span><\/p>\n
\nOm jag har m\u00f6jlighet att f\u00f6rl\u00e4nga tiden p\u00e5 min option, s\u00e5 \u00f6kar allts\u00e5 min option i v\u00e4rde. Det betyder att det \u00e4r v\u00e4rdefullt att kunna skjuta upp beslut.<\/p>\n