I beskrivningen av Sverige och vad som gjorde att det, trots de naturgivna nackdelarna vi har med v\u00e5rt nordliga l\u00e4ge, gick att skapa ett av v\u00e4rldens rikaste samh\u00e4llen framh\u00e5lls ofta v\u00e5r h\u00f6ga tillit som en av de viktigaste framg\u00e5ngsfaktorerna.<\/p>\n
Tilliten \u00e4r oerh\u00f6rt viktig f\u00f6r att en ekonomi ska fungera effektivt. M\u00e4nniskor som litar p\u00e5 varandra kan ha mycket mer effektiva samarbeten \u00e4n m\u00e4nniskor som inte litar p\u00e5 varandra och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste l\u00e4gga tid och andra resurer p\u00e5 s\u00e5dant om inte skapar v\u00e4rde.<\/p>\n
Men fr\u00e5gan \u00e4r om beskrivningen av Sverige som ett land med h\u00f6g tillit st\u00e4mmer – och i s\u00e5dana fall – hur denna h\u00f6ga niv\u00e5 av tillit har skapats.<\/p>\n
Kan det verligen vara s\u00e5 att m\u00e4nniskor helt pl\u00f6tsligt b\u00f6rjar lita p\u00e5 varandra? Att tilliten uppkommer spontant.<\/p>\n
Min hembygd var oerh\u00f6rt fattig till s\u00e5 sent som slutet p\u00e5 1800-talet. De sm\u00e5 tegarna av mager \u00e5kerjord kunde knappt f\u00f6rs\u00f6rja befolkningen. S\u00e5 sent som 1867 svalt befolkningen till f\u00f6ljd av n\u00e5gra \u00e5r med riktigt d\u00e5liga somrar. F\u00f6r att \u00f6ver huvud taget \u00f6verleva under s\u00e5 knappa f\u00f6rh\u00e5llanden fick man lov att samarbeta och hj\u00e4lpa varandra. Det beh\u00f6ver n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte betyda att samarbetet alla g\u00e5nger var frivilligt och fritt fr\u00e5n konflikter. Det \u00e4r ju inte s\u00e4kert att alla alltid var sams och nj\u00f6t av varandras n\u00e4rvaro. Samarbetet skedde f\u00f6r att man var tvungen, inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00f6r att man nj\u00f6t av det.<\/p>\n
Det var allts\u00e5 livsviktigt f\u00f6r var och en att f\u00e5 vara med i gemenskapen. D\u00e4rf\u00f6r bel\u00f6nades s\u00e5dant beteende som gjorde att samarbetet fungerade och beteende som f\u00f6rsv\u00e5rade samarbete bestraffades. Att ha gjort n\u00e5got som innebar att de andra inte l\u00e4ngre ville ha med en att g\u00f6ra innebar att man blev ensam – vilket \u00e4r katastrofalt i ett sammanhang d\u00e4r ingen \u00e4r sig sj\u00e4lv nog.<\/p>\n
Vilka som gick att lita p\u00e5 och vilka som inte gick att lita p\u00e5 var det sannolikt ganska l\u00e4tt att h\u00e5lla reda p\u00e5 i de som \u00a0och homogena samh\u00e4llen som fanns d\u00e5. Om n\u00e5gon beteede sig illa, \u00e4r jag s\u00e4ker p\u00e5 att alla andra i byn fick reda p\u00e5 det ganska snabbt. Byskvallrets funktion var att sprida information om vilka som gick att lita p\u00e5, eller snarare, vilka som inte gick att lita p\u00e5.<\/p>\n
\u00c4n idag h\u00f6r jag m\u00e5nga s\u00e4ga att nackdelen med att bo p\u00e5 en liten ort \u00e4r att ”alla vet vad alla g\u00f6r, det g\u00e5r inte att vara annonym”. D\u00e4rf\u00f6r flyttar man till Stockholm, d\u00e4r man kan f\u00e5 vara sig sj\u00e4lv utan att n\u00e5gon l\u00e4gger sig i och bryr sig.<\/p>\n
De familjer och sl\u00e4kter som bodde i byn var de samma fr\u00e5n tid till annan. R\u00f6rligheten var minimal – f\u00e5 flyttade ut och f\u00e5 flyttade in. \u00c4nd\u00e5 d\u00f6k det upp nya m\u00e4nniskor utan ”track record”. M\u00e4nniskor som man inte visste om man kunde lita p\u00e5 eller inte. Det var barnen som v\u00e4xte upp och nu skulle klara sig sj\u00e4lva och bli en del av samarbetet i byn. Hur kunde man veta om dessa nya samarbetspartners var att lita p\u00e5?<\/p>\n
Man skulle ju, med moderna \u00f6gon, kunna se det som att var och en kunde f\u00e5tt tid att bevisa f\u00f6r de \u00f6vriga att de var att lita p\u00e5. Men i ett sammanhang med knappa resurser fanns inget utrymme f\u00f6r felbed\u00f6mningar. Att lita p\u00e5 n\u00e5gon som inte gick att lita p\u00e5 kunde f\u00e5 katastrofala konsekvenser.
\nDet skulle vara som att l\u00e5ta en person som aldrig har flygit ett flygplan ta \u00f6ver spakarna i cockpit. Konsekvenserna f\u00f6r samtliga i flygplanet om planet kraschar \u00e4r f\u00f6r stora f\u00f6r att man ska kunna l\u00e5ta den som sitter bakom spakarna l\u00e4ra sig av sina misstag.<\/p>\n
Det enda som fanns att g\u00e5 p\u00e5 f\u00f6r att bed\u00f6ma en ny bekantskap var att ta reda p\u00e5 vem dennes f\u00f6r\u00e4ldrar var. Om de var ”bra” personer s\u00e5 ans\u00e5g man nog att \u00e4ven barnen var ”bra” personer. Sl\u00e4kt, familj och namn var viktigt f\u00f6rr. Kanske kan man s\u00e4ga att det r\u00e5dde n\u00e5gon form av hederskultur. Att dra van\u00e4ra \u00f6ver familjen fick konsekvenser, inte bara f\u00f6r den som gjort det, utan f\u00f6r hela familjen ich kommande generationer.<\/p>\n
En bekant ber\u00e4ttade om tv\u00e5 br\u00f6der i R\u00e4ttvik som inte riktigt fick vara med i gemenskapen. Anledningen skulle vara att deras farfar p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt lyckats f\u00e5 en – i andra \u00f6gon – f\u00f6r stor tilldelning i \u00e4lgjakten.<\/p>\n
Tilliten uppstod allts\u00e5 inte spontant d\u00e4rf\u00f6r att folk valde att lita p\u00e5 varandra. De knappa f\u00f6rh\u00e5llandena och d\u00e4rmed behovet av att samarbete skapade inciatament att bete sig p\u00e5 ett s\u00e4tt som gjorde att andra kunde lite p\u00e5 en.
\nByskvallret och de l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenserna av att inte agera p\u00e5 ett s\u00e4tt som skapade tillit, var ett effektivt kontrollssystem som gjorde att varje felsteg bestraffade sig.<\/p>\n
Kanske \u00e4r det s\u00e5 att h\u00f6g tillit inte \u00e4r ett naturligt tillst\u00e5nd, utan det m\u00e5ste tvingas fram genom h\u00e5rda bestraffningar och omfattande social kontroll?<\/p>\n
I det moderna Sverige, d\u00e4r vi st\u00e4ndigt tr\u00e4ffar nya m\u00e4nniskor som vi inte vet vem som \u00e4r far, farfar, morfar och farbror till, beh\u00f6vs andra s\u00e4tt f\u00f6r att g\u00f6ra bed\u00f6mningen om personen g\u00e5r att lita p\u00e5 eller inte.<\/p>\n
Goda betyg fr\u00e5n skolan, goda vitsord fr\u00e5n tidigare arbetsgivare och v\u00e4lv\u00e5rdad kl\u00e4dsel \u00e4r n\u00e5gra exempel.
\nVi lever ocks\u00e5 i de starka varum\u00e4rkenas tids\u00e5lder. Vi vet vad vi f\u00e5r n\u00e4r vi g\u00e5r in p\u00e5 McDonalds, k\u00f6per en Volvo eller tar hj\u00e4lp av den v\u00e4lrenommerade konsultfirman.<\/p>\n
F\u00f6r tv\u00e5hundra \u00e5r sedan var efternamnet eller g\u00e5rdsnamnet den tidens varum\u00e4rken. Alla vet att varum\u00e4rket \u00e4r det viktigaste f\u00f6r varje f\u00f6retag att v\u00e5rda. Den hederskultur som pr\u00e4glade det gamla Sverige lever kanske fortfarande kvar? Men nu \u00e4r det inte familjenamnet utan f\u00f6retagsnamnet och loggan som man inte f\u00e5r dra van\u00e4ra \u00f6ver.<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I beskrivningen av Sverige och vad som gjorde att det, trots de naturgivna nackdelarna vi har med v\u00e5rt nordliga l\u00e4ge, gick att skapa ett av v\u00e4rldens rikaste samh\u00e4llen framh\u00e5lls ofta v\u00e5r h\u00f6ga tillit som en av de viktigaste framg\u00e5ngsfaktorerna. Tilliten \u00e4r oerh\u00f6rt viktig f\u00f6r att en ekonomi ska fungera effektivt. M\u00e4nniskor som litar p\u00e5 varandra…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13],"tags":[],"yoast_head":"\n