{"id":1279,"date":"2016-05-01T13:42:49","date_gmt":"2016-05-01T11:42:49","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.land.se\/bonde-pa-riktigt\/?p=1279"},"modified":"2016-05-01T13:42:49","modified_gmt":"2016-05-01T11:42:49","slug":"ratten-att-bara-vapen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.land.se\/bonde-pa-riktigt\/ratten-att-bara-vapen\/","title":{"rendered":"R\u00e4tten att b\u00e4ra vapen"},"content":{"rendered":"

Bowling for Columbine<\/em> heter filmen av Michael Moore som jag tror har pr\u00e4glat m\u00e5nga svenskars syn p\u00e5 den amerikanska debatten om vapenlagstiftningen. Filmen kom 2002 och \u00e4r, som allt Michael Moore g\u00f6r, skickligt gjord.<\/p>\n

Ingen som sett filmen kan ha sympati f\u00f6r vapenhandlare, vapenk\u00f6pare och vapenlobbyister. Retoriken \u00e4r enkel. Det \u00e4r l\u00e4tt att k\u00f6pa vapen i USA, det g\u00f6r att barn d\u00f6r, det finns elaka h\u00f6germ\u00e4nniskor som trots detta inte vill g\u00f6ra det sv\u00e5rare att k\u00f6pa och \u00e4ga vapen.<\/p>\n

Det finns i huvudsak tv\u00e5 vanliga argument f\u00f6r de g\u00e4llande vapenlagarna.<\/p>\n

    \n
  1. Vapen anv\u00e4nds till jakt, vilket \u00e4r en viktig del av det som m\u00e4nniskor g\u00f6r och som en n\u00f6dv\u00e4ndig del av det som brukar kallas viltf\u00f6rvaltning.<\/li>\n
  2. Det \u00e4r viktigt att kunna ha ett vapen s\u00e5 att man kan f\u00f6rsvara sig mot kriminella.<\/li>\n<\/ol>\n

    Det \u00e4r f\u00f6rvisso legitima argument. Jakt \u00e4r i vissa fall n\u00f6dv\u00e4ndigt och i de flesta fall roligt f\u00f6r de som ut\u00f6var det. Om hederliga m\u00e4nniskor inte till\u00e5ts b\u00e4ra vapen s\u00e5 skulle det inneb\u00e4ra att endast kriminella bar vapen, vilket skulle orsaka en otrevlig maktobalans mellan hederliga och kriminella. Jag tror en inbrottstjuv, allt annat lika, skulle vara mer ben\u00e4gen att beg\u00e5 ett inbrott om han eller hon vet att de som bor i huset inte \u00e4r bev\u00e4pnade \u00e4n om det \u00e4r troligt att hus\u00e4garen har en revolver under huvudkudden.<\/p>\n

    Men det \u00e4r egentligen inte dessa tv\u00e5 fr\u00e5gor det handlar om. Det \u00e4r inte r\u00e4tten att kunna jaga och f\u00f6rsvara sig mot brottslingar som \u00e4r det huvudsakliga och principiella sk\u00e4let till att befolkningens r\u00e4tt att b\u00e4ra vapen redan 1791 skrevs in i ”Bill of Rights” – r\u00e4ttighetsf\u00f6rklaringen.<\/p>\n

    Det \u00e4r ist\u00e4llet samma grundtanke som hela USA:s konstitution bygger p\u00e5 – tanken om maktdelning.<\/p>\n

    Den yttersta makten i USA \u00e4r som bekant delad mellan presidenten, kongressen och h\u00f6gsta domstolen. Insikten som tanken bygger p\u00e5 \u00e4r den, att varje instans i samh\u00e4llet kommer att f\u00f6rs\u00f6ka ut\u00f6ka sina maktbefogenheter vilket \u00e4r problematiskt oavsett om intentionerna med detta \u00e4r ”goda”. D\u00e4rf\u00f6r finns tre j\u00e4mstarka instanser som fungerar som garant f\u00f6r att motverka en s\u00e5dan maktf\u00f6rskjutning.<\/p>\n

    Men det finns ocks\u00e5 andra maktbalanser som beh\u00f6ver uppr\u00e4tth\u00e5llas. Det \u00e4r balansen mellan den federala staten och delstaterna och balansen mellan den federala staten och medborgarna och mellan delstaterna och medborgarna.<\/p>\n

    D\u00e4rf\u00f6r stadgar det andra till\u00e4gget i r\u00e4ttighetsf\u00f6rklaringarna delstaternas r\u00e4tt att bilda och uppr\u00e4tth\u00e5lla v\u00e4lorganiserade miliser. Vad detta inneb\u00e4r har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r m\u00e5nga tolkningar genom \u00e5ren, men jag tolkar det som att delstaterna m\u00e5ste ha r\u00e4tt att f\u00f6rsvara sig f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla sin suver\u00e4nitet. Oavsett om det \u00e4r mot den federala staten, andra delstater eller mot vilket annat hot som helst.<\/p>\n

    Till\u00e4gget forts\u00e4tter att stadga varje enskild persons r\u00e4tt att b\u00e4ra vapen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt uppr\u00e4tth\u00e5lls maktbalansen mellan individen, delstaten och den federala staten.<\/p>\n

    P\u00e5 den h\u00e4r tiden, n\u00e4r detta skrevs, ins\u00e5g man n\u00e4mligen att man inte kan ge en instans i samh\u00e4llet, den federala staten, ensamr\u00e4tt att inneha vapen. Det skulle skapa en osund maktbalans. F\u00f6r, \u00e4ven om de som f\u00f6r tillf\u00e4llet har makten \u00f6ver staten \u00e4r sn\u00e4lla och goda m\u00e4nniskor, s\u00e5 vet man inte om det \u00e4r ett tillst\u00e5nd som varar f\u00f6r evigt.<\/p>\n

    Jag tolkar det andra till\u00e4gget i konstitutionen s\u00e5, att det ska s\u00e4kerst\u00e4lla att maktbalansen mellan individen och staten uppr\u00e4tth\u00e5lls. Folk ska helt enkelt f\u00e5 b\u00e4ra vapen, i f\u00f6rsta hand f\u00f6r att de ska kunna f\u00f6rsvara sig mot staten.<\/p>\n

    \u00c4ven om vi som f\u00f6ljer debatten i USA p\u00e5 avst\u00e5nd och m\u00e5nga g\u00e5nger genom svensk medias filter, ofta f\u00f6rleds att tro att debatten st\u00e5r mellan de som v\u00e4rnar om barnen och de som ”tycker att det \u00e4r kul att skjuta” – s\u00e5 \u00e4r fr\u00e5gan egentligen mycket st\u00f6rre \u00e4n s\u00e5. Och \u00e4ven om vi tycker att det \u00e4r lite ”foliehattsvarning” p\u00e5 dem som drar fram det argument som jag nyss gjorde – s\u00e5 \u00e4r det h\u00f6gst relevant.<\/p>\n

    Historien och samtiden \u00e4r full av exempel p\u00e5 n\u00e4r stater anv\u00e4nt sitt monopol att anv\u00e4nda vapenmakt mot den egna befolkningen.<\/p>\n

    Som avslutning ges h\u00e4r en bra illustration av en som s\u00e4ger dig varit med p\u00e5 himmelska fridens torg i Peking 1989.<\/p>\n