En av de vanligaste missuppfattningarna n\u00e4r det g\u00e4ller ekonomi, \u00e4r id\u00e9n om att en varas pris \u00e4r en funktion av produktionskostnaden. Priset p\u00e5 en produkt \u00e4r summan av produktionskostnaden och producentens vinstkrav. Det \u00e4r inte sant. Det vore mer korrekt, om \u00e4n inte helt fullst\u00e4ndigt, att s\u00e4ga att det \u00e4r precis tv\u00e4rt om. Produktionskostnaden f\u00f6r en vara best\u00e4mma av varans pris och producentens vinstkrav.<\/p>\n
Ett av de vanligaste exemplen p\u00e5 denna missuppfattning \u00e4r diskussionen om ”flaskvatten”, som \u00e4r betydligt dyrare att k\u00f6pa \u00e4n mj\u00f6lk.<\/p>\n
Det \u00e4r uppenbart att det \u00e4r dyrare att producera mj\u00f6lk \u00e4n vatten. Om det vore s\u00e5, att priset s\u00e4tts utifr\u00e5n produktionskostnaden vore det v\u00e4ldigt konstigt att vatten \u00e4r dyrare \u00e4n mj\u00f6lk. Men eftersom flaskvatten \u00e4r dyrare \u00e4n mj\u00f6lk kan det inte vara s\u00e5, att priset s\u00e4tts utifr\u00e5n produktionskostnaden.<\/p>\n
Det g\u00e5r att skriva flera spaltkilometer om hur priser s\u00e4tts. Jag ska f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra en extremt komprimerad f\u00f6rklaring.<\/p>\n
T\u00e4nk dig att du har irrat runt, vilse i \u00f6knen, i tv\u00e5 dagar utan vatten. Det enda du har, f\u00f6rutom kl\u00e4derna p\u00e5 kroppen, \u00e4r din vigselring av guld. Du tr\u00e4ffar en person som \u00e4r villig att ge dig en liter vatten i utbyte mot din guldring. Sj\u00e4lvklart g\u00e5r du med p\u00e5 aff\u00e4ren. Priset p\u00e5 en liter vatten, precis d\u00e4r och d\u00e5, \u00e4r allts\u00e5 h\u00f6gre \u00e4n priset p\u00e5 en guldring. Vad beror det p\u00e5?<\/p>\n
Vi m\u00e4nniskor beh\u00f6ver dricka vatten f\u00f6r att \u00f6verleva. Den m\u00e4ngd vatten som beh\u00f6vs f\u00f6r att fylla detta grundl\u00e4ggande behov \u00e4r en oerh\u00f6rt efterfr\u00e5gad vara. Den \u00e4r i princip ov\u00e4rderlig. Om det finns mer vatten \u00e4n vad vi beh\u00f6ver f\u00f6r att \u00f6verleva s\u00e5 kan vi anv\u00e4nda det vattnet till andra saker. Vi kan till exempel anv\u00e4nda det f\u00f6r att diska, tv\u00e4tta kl\u00e4der och tv\u00e4tta oss sj\u00e4lva.<\/p>\n
Om du t\u00e4nker dig att du \u00e5terigen \u00e4r vilse i \u00f6knen, men denna g\u00e5ng har du tillr\u00e4ckligt med vatten f\u00f6r att sl\u00e4cka t\u00f6rsten. Men, visst hade det varit sk\u00f6nt att kunna duscha och tv\u00e4tta kl\u00e4derna! Du tr\u00e4ffar en person som erbjuder sig att s\u00e4lja den m\u00e4ngd vatten som kr\u00e4vs f\u00f6r att kunna tv\u00e4tta dig sj\u00e4lv och dina kl\u00e4der. Det enda du har att byta med \u00e4r, \u00e4ven denna g\u00e5ng, din vigselring. Skulle du g\u00f6ra en s\u00e5dan aff\u00e4r? Kanske, kanske inte. Helt klart \u00e4r att f\u00e4rre skulle g\u00f6ra detta byte \u00e4n vad som skulle g\u00f6ra det om det g\u00e4llde det f\u00f6rsta exemplet, d\u00e4r livet stod p\u00e5 spel.<\/p>\n
Slutsatsen \u00e4r att vatten kan ha olika anv\u00e4ndningsomr\u00e5den. Man kan anv\u00e4nda det f\u00f6r att sl\u00e4cka t\u00f6rsten och undvika att d\u00f6 av v\u00e4tskebrist. Man kan tv\u00e4tta kl\u00e4der och duscha i vatten, man kan spola i toaletten med vatten och man kan tv\u00e4tta bilen ute p\u00e5 garageuppfarten med vatten. Vad priset p\u00e5 vatten \u00e4r, best\u00e4ms av hur den minst ”v\u00e4rdefulla” litern anv\u00e4nds. I Sverige idag anv\u00e4nder vi vatten till att spola i toaletten, tv\u00e4tta bilar och vattna gr\u00e4smattor. S\u00e5ledes best\u00e4mma priset p\u00e5 allt (kran)vatten av hur mycket vi \u00e4r beredda att betala f\u00f6r vattnet n\u00e4r vi anv\u00e4nder det till att spola, tv\u00e4tta och vattna. Det g\u00f6r att \u00e4ven de livsn\u00f6dv\u00e4ndiga litrar som vi beh\u00f6ver f\u00f6r att \u00f6verleva, f\u00e5r samma pris som det vatten vi anv\u00e4nder f\u00f6r att vattna gr\u00e4smattan.<\/p>\n
Det h\u00e4r \u00e4r egentligen bara ett lite mer komplicerat s\u00e4tt att beskriva att priset s\u00e4tts utifr\u00e5n utbud och efterfr\u00e5gan.<\/p>\n
Vatten p\u00e5 flaska, kolsyrat eller ej, s\u00e4ljs ofta p\u00e5 bensinmackar och i kiosker. Detta vatten \u00e4r, i princip, samma vara som vanligt kranvatten. Men n\u00e4r man \u00e4r ute och \u00e5ker bil, stannar till f\u00f6r att tanka och \u00e4r t\u00f6rstig s\u00e5 finns inte alternativet kranvatten lika l\u00e4ttillg\u00e4ngligt som n\u00e4r man \u00e4r hemma.
\nVilka alternativ har du?
\nDu kan g\u00e5 in p\u00e5 bensinmackens toalett och fylla en tom flaska i handfatets kran. S\u00e4kert inte farligt, men det k\u00e4nns inte s\u00e5 fr\u00e4scht. Du kan, om du inte har s\u00e5 l\u00e5ngt hem, v\u00e4nta med att dricka till du kommer hem. Du hade kunnat vara f\u00f6rutseende och fylla en flaska vatten hemma innan du \u00e5kte. Du kan k\u00f6pa l\u00e4sk.<\/p>\n
En halvliter vatten kostar ungef\u00e4r 15 kronor p\u00e5 macken. Det betyder att de som k\u00f6per vatten i flaska v\u00e4rderar m\u00f6jligheten att slippa dricka ur handfatet p\u00e5 toan, \u00e5ka hem och dricka, beh\u00f6va komma ih\u00e5g att ta med sig vatten eller k\u00f6pa l\u00e4sk – till ungef\u00e4r 15 kronor per halvliter. Det k\u00e4nns spontant som en ganska rimlig v\u00e4rdering d\u00e4r och d\u00e5.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller mj\u00f6lk fungerar det precis likadant. Vi anv\u00e4nder mj\u00f6lk till olika saker. Vi dricker mj\u00f6lk, vi bakar p\u00e5 mj\u00f6lk, vi kokar risgrynsgr\u00f6t p\u00e5 mj\u00f6lk. Varje enskild person har sina egna preferenser n\u00e4r det g\u00e4ller mj\u00f6lk. Vissa v\u00e4rderar ett iskallt glas mj\u00f6lk till maten h\u00f6gst, andra v\u00e4rderar risgrynsgr\u00f6ten p\u00e5 julaftonen h\u00f6gst. Om det bara fanns s\u00e5 mycket mj\u00f6lk att var och en kunde anv\u00e4nda mj\u00f6lken till det anv\u00e4ndningsomr\u00e5de de v\u00e4rderar h\u00f6gst – d\u00e5 hade priset varit skyh\u00f6gt.<\/p>\n
Men nu finns det s\u00e5 otroligt mycket mj\u00f6lk p\u00e5 marknaden att det r\u00e4cker gott och v\u00e4l till alla t\u00e4nkbara behov.<\/p>\n
M\u00e5nga verkar tro att priset s\u00e4tts utifr\u00e5n det mest ”v\u00e4rda” anv\u00e4ndningsomr\u00e5det. ”Mj\u00f6lk \u00e4r nyttigt och inneh\u00e5ller vitaminer och mineraler som \u00e4r livsn\u00f6dv\u00e4ndiga, d\u00e4rf\u00f6r borde mj\u00f6lken vara dyrare”.
\nJa, det \u00e4r korrekt att mj\u00f6lk har dessa egenskaper. Men utbudet av mj\u00f6lk \u00e4r s\u00e5 stort att det r\u00e4cker f\u00f6r att tillgodose det mest v\u00e4rdefulla behoven. Priset p\u00e5 mj\u00f6lk s\u00e4tts av v\u00e4rdet av den sista litern p\u00e5 marknaden. Idag \u00e4r den litern en \u00f6verskottsliter som anv\u00e4nds f\u00f6r att producera ost som l\u00e4ggs i ett lager d\u00e4r den troligtvis kommer att ligga tills ”b\u00e4st-f\u00f6re-datumet” g\u00e5r ut och osten m\u00e5ste sl\u00e4ngas. All mj\u00f6lk, \u00e4ven den f\u00f6r m\u00e5nga ”livsn\u00f6dv\u00e4ndiga” skv\u00e4tten i morgonkaffet, f\u00e5r d\u00e5 detta pris.<\/p>\n
Det \u00e4r allts\u00e5 inte produktionskostnaden som g\u00f6r att flaskvatten \u00e4r dyrare \u00e4n mj\u00f6lk. Den enklaste f\u00f6rklaringen \u00e4r att f\u00f6rh\u00e5llandet mellan utbud och efterfr\u00e5gan.
\nP\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt lyckas producenterna av flaskvatten se till att utbudet matchar efterfr\u00e5gan. Det \u00e4r betydligt enklare att g\u00f6ra det n\u00e4r det g\u00e4ller flaskvatten \u00e4n mj\u00f6lk.<\/p>\n
N\u00e5gra f\u00e5 producenter kontrollerar produktionen och kan gasa och bromsa utefter efterfr\u00e5gan. Det \u00e4r sannolikt l\u00e5ga fasta kostnader f\u00f6rknippade med att tappa upp vatten p\u00e5 flaska. D\u00e4rf\u00f6r kan man dra ner p\u00e5 produktionen utan att tappa l\u00f6nsamheten. N\u00e4r det g\u00e4ller mj\u00f6lk \u00e4r det tv\u00e4rt om. Produktionen av mj\u00f6lk sker p\u00e5 tusentals mj\u00f6lkg\u00e5rdar d\u00e4r varje producent (i alfafall hittills) har haft all anledning att alltid f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6ka sin produktion. Produktionen \u00e4r f\u00f6rknippad med h\u00f6ga fasta kostnader vilket g\u00f6r att det \u00e4r dyrt att minska produktionen.<\/p>\n
Producenterna av flaskvatten verkar ocks\u00e5 ha varit framg\u00e5ngsrika n\u00e4r det g\u00e4ller att h\u00e5lla konkurrensen p\u00e5 en l\u00e5g niv\u00e5. Visserligen har det dykt upp n\u00e5gra f\u00e5 nya m\u00e4rken p\u00e5 vattenflaskorna, men fortfarande dominerar tv\u00e5 starka varum\u00e4rken – Raml\u00f6sa och Loka.<\/p>\n
Som jag beskrivit tidigare – i denna snart allt f\u00f6r l\u00e5nga text – \u00e4r flaskvatten inte riktigt samma vara som kranvatten, \u00e4ven om det egentligen \u00e4r det. Flaskvatten \u00e4r en vara som sl\u00e4cker t\u00f6rst n\u00e4r man \u00e4r p\u00e5 resa och vill ”lyxa till det” lite. Mj\u00f6lk \u00e4r alltid mj\u00f6lk.<\/p>\n
Jag \u00e4r ingen vidare aff\u00e4rsman, men jag tror att man hade kunnat bli b\u00e4ttre p\u00e5 att skapa olika varor av mj\u00f6lk. D\u00e5 menar jag inte att det n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6vs en v\u00e4ldigt omfattande produktutveckling. \u00c5terigen, flaskvatten \u00e4r inte raketforskning. Det \u00e4r bara vatten i en smart f\u00f6rpackning som s\u00e4ljs p\u00e5 ett st\u00e4lle d\u00e4r kranvatten inte \u00e4r tillg\u00e4ngligt.<\/p>\n
Det finns n\u00e5gra goda exempel. Man kan h\u00e4lla mj\u00f6lken i en f\u00f6rpackning som det st\u00e5r ”Lattemj\u00f6lk” p\u00e5 och vips har man skapat en ny vara som \u00a0inte \u00e4r utbytbar mot den sista v\u00e4rdel\u00f6sa skv\u00e4tten mj\u00f6lk p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden. Varf\u00f6r inte forts\u00e4tta p\u00e5 den linjen? Till jul s\u00e4ljs en svindyr ”risgrynsgr\u00f6tsmj\u00f6lk” som \u00e4r helt n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att f\u00e5 till en perfekt gr\u00f6t. Varf\u00f6r inte ta fram en speciell ”bakmj\u00f6lk” som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att lyckas med bullarna? Bara fantasin s\u00e4tter gr\u00e4nser.<\/p>\n
Flaskvattenproducenterna har lyckats f\u00e5r oss att bortse fr\u00e5n det faktum, att det som de s\u00e4ljer i sj\u00e4lva verket \u00e4r precis samma vara som vi anv\u00e4nder f\u00f6r att vattna gr\u00e4smattan och spola i toaletten. Det \u00e4r skillnaden mellan n\u00e5gra \u00f6re per liter och trettio kronor per liter.<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
En av de vanligaste missuppfattningarna n\u00e4r det g\u00e4ller ekonomi, \u00e4r id\u00e9n om att en varas pris \u00e4r en funktion av produktionskostnaden. Priset p\u00e5 en produkt \u00e4r summan av produktionskostnaden och producentens vinstkrav. Det \u00e4r inte sant. Det vore mer korrekt, om \u00e4n inte helt fullst\u00e4ndigt, att s\u00e4ga att det \u00e4r precis tv\u00e4rt om. Produktionskostnaden f\u00f6r…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13],"tags":[42],"yoast_head":"\n