Jag \u00e4lskar matematik. Jag \u00e4r definitivt ingen lysande matematiker men jag l\u00e4rde mig beh\u00e4rska hantverket ganska v\u00e4l.<\/p>\n
Det b\u00e4sta med matematik – tyckte jag – var att varje nytt begrepp som inf\u00f6rdes definierades. Det var liksom ingen id\u00e9 att h\u00e5lla en hel lektion om n\u00e5got nytt, om detta n\u00e5got inte hade f\u00e5tt en exakt definition. Utan en definition, som alla \u00e4r \u00f6verens om, \u00f6ppnas o\u00e4ndligt med m\u00f6jligheter till missf\u00f6rst\u00e5nd.<\/p>\n
Jag \u00e4r v\u00e4l lite skadad av min bakgrund, men jag har s\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r diskussioner d\u00e4r de begrepp som anv\u00e4nds, inte \u00e4r definierade. Alla har sina egna definitioner, n\u00e5gon begriper inte alls vad samtalet handlar om, n\u00e5gon vet eller tror sig veta.
\nJag skulle tro att n\u00e4stan alla gr\u00e4l och konflikter bygger p\u00e5 missf\u00f6rst\u00e5nd – man kan inte komma \u00f6verens d\u00e4rf\u00f6r att man inte pratar om samma sak.<\/p>\n
Ett exempel \u00e4r begreppet kapitalism. I min id\u00e9v\u00e4rld betyder det ett system som bygger p\u00e5 frivilligt utbyte av varor och tj\u00e4nster. M\u00e4nniskors olika preferenser styr och det kollektiva v\u00e4lst\u00e5ndet h\u00f6js n\u00e4r m\u00e4nniskor ges m\u00f6jligheten till frivilligt utbyte och samarbete. Hur kan man inte gilla ett s\u00e5dant system!? Hur kan man f\u00f6respr\u00e5ka v\u00e5ld och tv\u00e5ng, ist\u00e4llet f\u00f6r frivillighet och samarbete?
\nTja, antagligen f\u00f6r att andra m\u00e4nniskor har en annan definition p\u00e5 vad kapitalism \u00e4r.<\/p>\n
Ett annat begrepp, som snurrat i mitt huvud idag, \u00e4r\u00a0produktivitet.\u00a0<\/em>Jag har varit involverad i en diskussion med Lotta Gr\u00f6ning. Diskussionen handlade bland annat om huruvida LRF:s mantra om att det \u00e4r viktigt att h\u00f6ja produktiviteten inom lantbruket – var bra eller d\u00e5ligt och om det bara gynnade en utveckling mot mer industrialiserat jordbruk och st\u00f6rre g\u00e5rdar.<\/p>\n Jag t\u00e4nkte redog\u00f6ra f\u00f6r min definition p\u00e5 produktivitet, s\u00e5 att vi \u00e5tminstone pratar om samma sak.<\/p>\n M\u00e5nga verkar tro att produktivitet handlar om att producera fler varor, eller produkter per person och per tidsenhet. Det kan f\u00f6rvisso vara ganska sant. En person som med samma arbetsinsats producerar dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga skor som n\u00e5gon annan, \u00e4r dubbelt s\u00e5 produktiv. Men det \u00e4r under f\u00f6ruts\u00e4ttning att ingen kan skilja skorna som den ena personen har tillverkat fr\u00e5n de som den andre personen har tillverkat. Om den snabbare personen producerar skor som \u00e4r av s\u00e5 d\u00e5lig kvalitet att de bara g\u00e5r att s\u00e4lja f\u00f6r halva priset, j\u00e4mf\u00f6rt med den l\u00e5ngsammare skomakarens skor, s\u00e5 \u00e4r de b\u00e5da lika produktiva. Produktivitet handlar allts\u00e5, enligt mig, om det\u00a0v\u00e4rde<\/em> som skapas med p\u00e5 en viss tid och med en viss arbetsinsats (och \u00e4ven en viss kapitalinsats).<\/p>\n En skomakare som tillverkar otroligt exklusiva skor som kunderna \u00e4r beredda att betala v\u00e4ldigt mycket f\u00f6r, skulle kunna t\u00e4nka sig att dubbla sin produktion genom att k\u00f6pa en maskin som g\u00f6r en del av jobbet. Det inneb\u00e4r att utbudet av dessa speciella skor dubbleras. Det kan h\u00e4nda att efterfr\u00e5gan inte h\u00e4nger med och skomakaren tvingas s\u00e4nka priset till h\u00e4lften f\u00f6r att kunna s\u00e4lja alla skor. I det fallet har skomakarens produktivitet inte \u00f6kat! Produktionen<\/em> har f\u00f6rdubblats men produktiviteten<\/em> \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrad.<\/p>\n \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det viktigt f\u00f6r alla, \u00e4ven f\u00f6r sm\u00e5skaliga producenter, att hela tiden \u00f6ka sin produktivitet (vilket inte inneb\u00e4r att produktionen n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver \u00f6ka). Sj\u00e4lva tiden det tar att producera en vara, adderar n\u00e4mligen s\u00e4llan v\u00e4rde. Om jag har en liten b\u00e4rodling och producerar exklusiv sylt som jag s\u00e4ljer dyrt, s\u00e5 betalar mina kunder f\u00f6r smaken p\u00e5 sylten, k\u00e4nslan av n\u00e4rhet, vetskapen om att det \u00e4r du sj\u00e4lv som har odlat b\u00e4ren, den snygga etiketten p\u00e5 burkarna och en massa andra subjektiva v\u00e4rden. Men jag skulle inte tro att n\u00e5gon betalar mer f\u00f6r sylten bara f\u00f6r att jag har en v\u00e4ldigt omst\u00e4ndlig och tids\u00f6dande process f\u00f6r att h\u00e4lla upp sylten i sina burkar. Genom en investering en l\u00f6sning som g\u00f6r att jag snabbare kan h\u00e4lla upp sylten s\u00e5 har jag \u00f6kat min produktivitet. Jag skapar samma v\u00e4rde (antal burkar sylt) p\u00e5 kortare tid. S\u00e5 l\u00e4nge inte sj\u00e4lva tiden det tar att producera en vara adderar v\u00e4rde till varan (vilket n\u00e4stan aldrig \u00e4r fallet), s\u00e5 finns det ingen anledning att inte hela tiden f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6ka sin produktivitet.<\/p>\n De som kritiserar mig f\u00f6r mitt tjat om \u00f6kad produktivitet m\u00e5ste helt enkelt ha en annan definition av ordet. De m\u00e5ste tro att jag menar \u00f6kad\u00a0produktion<\/em>. Att det skulle finnas ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l att skaffa fler kor, fler hektar \u00e5ker eller fler grisar. Att \u00f6kad produktivitet inneb\u00e4r st\u00f6rre g\u00e5rdar och fler djur. Att \u00f6kad produktivitet \u00e4r of\u00f6renligt med tanken p\u00e5 att satsa p\u00e5 sm\u00e5skaligt och lokalproducerat. T\u00e4nk om produktivitetsutvecklingen inom svenskt jordbruk hade g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt, att man kunde leva p\u00e5 en ko!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" S\u00e5 l\u00e4nge inte sj\u00e4lva tiden det tar att producera en vara adderar v\u00e4rde till varan (vilket n\u00e4stan aldrig \u00e4r fallet), s\u00e5 finns det ingen anledning att inte hela tiden f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6ka sin produktivitet. <\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13],"tags":[],"yoast_head":"\n
\nT\u00e4nk er tv\u00e5 konkurrerande restauranger som serverar exakt lika bra mat och som har exakt lika mysigt inrett. De \u00e4r allts\u00e5 tv\u00e5 exakta kopior av varandra. P\u00e5 den ena restaurangen tar det en timme att f\u00e5 in den mat man har best\u00e4llt och p\u00e5 den andra restaurangen tar det bara trettio minuter. Den snabbare restaurangen \u00e4r allts\u00e5 mer produktiv \u00e4n den l\u00e5ngsammare. P\u00e5 h\u00e4lften av tiden producerar den snabba restaurangen samma v\u00e4rde som den l\u00e5ngsamma. Den snabba restaurangen kommer att f\u00e5 fler kunder \u00e4n den l\u00e5ngsamma och d\u00e4rmed bli l\u00f6nsammare.<\/p>\n
\nDen tid som jag sparat kan jag anv\u00e4nda p\u00e5 flera olika s\u00e4tt. Antingen v\u00e4ljer jag att \u00f6ka min produktion – om det kan ske p\u00e5 ett ekonomiskt f\u00f6rdelaktigt s\u00e4tt och utan att jag m\u00e5ste s\u00e4nka priset f\u00f6r att bli av med sylten. Eller, s\u00e5 anv\u00e4nder jag den tid som jag sparat till att utveckla nya smaker, eller skapa mer s\u00e4ljande etiketter, eller s\u00e5 g\u00e5r jag p\u00e5 en kurs f\u00f6r att f\u00f6rkovra mig i syltkokeri, eller s\u00e5 \u00e4r jag helt enkelt ledig och umg\u00e5s med min familj eller n\u00e5got annat trevligt.
\nOm n\u00e5gon konkurrent skulle b\u00f6rja producera lika god sylt som jag, skulle jag f\u00e5 konkurrens. Genom att jag har gjort min investering i \u00f6kad produktivitet s\u00e5 kan jag l\u00e4ttare m\u00f6ta den konkurrensen genom att s\u00e4nka mina priser – men fortfarande g\u00f6ra vinst. Min investering i \u00f6kad produktivitet ger mig allts\u00e5 st\u00f6rre m\u00f6jlighet att kunna forts\u00e4tta med min produktion, \u00e4ven om jag f\u00e5r konkurrens.<\/p>\n
\nDet \u00e4r ju precis tv\u00e4rt om!
\nEn bonde som klarar av att skapa ett visst v\u00e4rde med f\u00e4rre kor, eller mindre arbetsinsats \u00e4r ju\u00a0mer<\/em> produktiv \u00e4n en bonde som skapar samma v\u00e4rde med fler kor eller mer arbete.<\/p>\n