Var ”du-reformen” under sextio- och sjuttiotalet ett misstag? F\u00f6rlorade vi en del av v\u00e5r identitet n\u00e4r vi ”lade bort titlarna”?<\/p>\n
F\u00f6r mig som f\u00f6ddes i slutet p\u00e5 sjuttiotalet k\u00e4nns det oerh\u00f6rt gammeldags och omst\u00e4ndligt att anv\u00e4nda titlar.
\nAtt s\u00e4ga ”Kan jag f\u00e5 bjuda disponenten p\u00e5 en cigarett?” k\u00e4nns mycket mer omst\u00e4ndligt \u00e4n att bara fr\u00e5ga ”Vill du ha en cigg?”.
\nInte minst f\u00f6r att det hela bygger p\u00e5 att jag f\u00f6rst m\u00e5ste ta reda p\u00e5 att disponenten \u00e4r, just, en disponent.<\/p>\n
Men kanske fyllde \u00e4nd\u00e5 titlarna en v\u00e4ldigt viktig funktion. Kanske vill vi inte vara ”du” med varandra? Eller snarare, vi kanske inte vill vara ”du” med oss sj\u00e4lva och inf\u00f6r andra. Vi m\u00e4nniskor kanske inte vill reduceras till att vara bara en fysisk kropp – ett ”du” som vill, eller inte vill, bli bjudna p\u00e5 en cigarett. Vi vill vara n\u00e5got mer, vi vill ha en titel som s\u00e4ger n\u00e5got mer om oss \u00e4n bara vad vi heter.<\/p>\n
Det k\u00e4nns som att vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att \u00e5terinf\u00f6ra titlarna. De gamla titlarna signalerade en viss utbildningsniv\u00e5, ett visst yrke eller en viss st\u00e4llning i samh\u00e4llet. Titeln var ett resultat av l\u00e5nga studier, h\u00e5rt arbete eller – i vissa fall – arv. Titeln signalerade till omgivningen vem man var.
\nDe nya titlarna fyller ungef\u00e4r samma funktion. De signalerar ofta ett moraliskt st\u00e4llningstagande, eller \u00e5tminstone att man har \u00e4gnat tid till att fundera \u00f6ver n\u00e5gonting tillr\u00e4ckligt l\u00e4nge f\u00f6r att ha kunnat ta st\u00e4llning.
\nDe som inte har n\u00e5gon titel signalerar en moralisk underl\u00e4gsenhet och ignorans inf\u00f6r de stora och viktiga fr\u00e5gorna.<\/p>\n
Jag t\u00e4nker p\u00e5 den uppsj\u00f6 av preferenser n\u00e4r det g\u00e4ller mat, som har kommit p\u00e5 senare \u00e5r. Det finns en m\u00e4ngd titlar att v\u00e4lja p\u00e5. Man kan vara vegetarian, vegan, lako-ovo-vegetarian, svegan, flexitarian, demivegitarian, pescetarian… etc etc. Om det f\u00f6rr var viktigt att h\u00e5lla reda p\u00e5 titlarna f\u00f6r att inte g\u00f6ra bort sig i sociala situationer, s\u00e5 \u00e4r det om m\u00f6jligt \u00e4nnu viktigare nu. Lika pinsamt som det antagligen var att r\u00e5ka s\u00e4ga ”du” till n\u00e5gon eller att inte veta att disponenten var en disponent, \u00e4r det idag att r\u00e5ka bjuda en svegan p\u00e5 en oxfil\u00e9 fr\u00e5n Brasilien. Vi som sv\u00e4var i det vakuum av intighet som det inneb\u00e4r att inte ha n\u00e5gon modern titel har egentligen tv\u00e5 alternativ. Antingen skaffar vi oss mer eller mindre strikta preferenser n\u00e4r det g\u00e4ller mat och tar oss en befintlig titel ur h\u00f6gen, eller s\u00e5 g\u00f6r vi det l\u00e4tt och bekv\u00e4mt f\u00f6r oss genom att skapa en ny titel. I grova drag fungerar multi-sociotarianismen s\u00e5h\u00e4r:<\/p>\n Under veckorna \u00e4ter vi lunch p\u00e5 jobbet. Vi v\u00e4ljer n\u00e5got av de tre alternativ som lunchrestaurangen serverar. Oftast v\u00e4ljer vi det som vi tror \u00e4r godast. Ibland provar vi n\u00e5got nytt. Se d\u00e4r! Var ”du-reformen” under sextio- och sjuttiotalet ett misstag? F\u00f6rlorade vi en del av v\u00e5r identitet n\u00e4r vi ”lade bort titlarna”? F\u00f6r mig som f\u00f6ddes i slutet p\u00e5 sjuttiotalet k\u00e4nns det oerh\u00f6rt gammeldags och omst\u00e4ndligt att anv\u00e4nda titlar. Att s\u00e4ga ”Kan jag f\u00e5 bjuda disponenten p\u00e5 en cigarett?” k\u00e4nns mycket mer omst\u00e4ndligt \u00e4n att bara fr\u00e5ga…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[30],"tags":[],"yoast_head":"\n
\nDet viktiga \u00e4r att man har m\u00f6jlighet att vara\u00a0n\u00e5got<\/em>. Motsatsen till att vara n\u00e5got \u00e4r n\u00e4mligen \u00e4r att vara\u00a0inget<\/em> – och det vill ju ingen vara.<\/p>\n
\nPrecis som f\u00f6re ”du-reformen”, f\u00f6rv\u00e4ntas vi idag ta reda p\u00e5 vilka ”titlar” v\u00e5ra middagsg\u00e4ster har. Vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss ocks\u00e5 att bli behandlade p\u00e5 det speciella s\u00e4tt som v\u00e5r titel kr\u00e4ver.<\/p>\n
\nJag vet inte exakt vad den titeln skulle heta, men jag leker med tanken p\u00e5 att kalla den ”multi-sociotarian”.<\/p>\n
\nP\u00e5 vardagarna \u00e4ts middagen i hemmet och menyn \u00e4r ganska enahanda och best\u00e5r av r\u00e4tter som vi kan laga och som vi vet att barnen tycker om. Det \u00e4r inte alltid vi har alla n\u00f6dv\u00e4ndiga ingredienser hemma och ofta orkar vi inte \u00e5ka och handla det som fattas. D\u00e5 best\u00e4mmer vi oss f\u00f6r att b\u00f6rja veckohandla och g\u00f6ra riktigt genomt\u00e4nkta ink\u00f6pslistor. Sedan sv\u00e4nger vi ihop n\u00e5got av de ingredienser vi har – och det blir s\u00e4llan speciellt gott. Vi blir glada n\u00e4r vi hittar rester som vi sparat i frysen, som bara \u00e4r att v\u00e4rma n\u00e4r inspirationen tryter.
\nP\u00e5 helgen f\u00f6rs\u00f6ker vi g\u00f6ra n\u00e5got extra gott och i den b\u00e4sta av v\u00e4rldar genereras d\u00e5 ocks\u00e5 tillr\u00e4ckligt med rester f\u00f6r att l\u00f6sa middagsbestyren n\u00e5gon av dagarna i den kommande veckan.
\nN\u00e4r vi blir bjudna p\u00e5 middag \u00e4ter vi med god min det som bjuds. Vi \u00e4r tacksamma f\u00f6r att vi har v\u00e4nner som vill bjuda hem oss ibland. Vi tycker att det \u00e4r ett tecken p\u00e5 gott uppf\u00f6rande att inte peta i maten. Vi ser gott uppf\u00f6rande n\u00e4r vi bjuds p\u00e5 mat som en dygd och ett tecken p\u00e5 god uppfostran.<\/p>\n
\nVips, s\u00e5 \u00e4r jag n\u00e5got!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"