Det kallas v\u00e4l f\u00f6r ”avreglering”, n\u00e4r verksamhet som bedrivs som statligt monopol ers\u00e4tts med privat och konkurrensutsatt verksamhet.<\/p>\n
Avreglering orsakar ofta ideologisk konflikt mellan ”h\u00f6gern” och ”v\u00e4nstern” inom politiken . H\u00f6gern h\u00e4vdar att fri(are) konkurrens leder till b\u00e4ttre service, b\u00e4ttre kvalitet och b\u00e4ttre tillg\u00e4nglighet till ett l\u00e4gre pris. V\u00e4nstern brukar h\u00e4vda att det \u00e4r fel att l\u00e5ta privata f\u00f6retag tj\u00e4na pengar p\u00e5 verksamhet som de tycker borde vara statlig (eller gemensam p\u00e5 annat s\u00e4tt).<\/p>\n
N\u00e4r monopolverksamhet avregleras \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r intressant att f\u00f6rs\u00f6ka m\u00e4ta om det verkligen blev som det var t\u00e4nkt. Blev priserna l\u00e4gre? Blev tillg\u00e4ngligheten b\u00e4ttre? H\u00f6jdes kvaliteten?<\/p>\n
S\u00e4llan blir det riktigt som det var t\u00e4nkt – och det beror p\u00e5 en rad orsaker.<\/p>\n
En statlig monopolverksamhet\u00a0kan<\/em> upplevas som billigare f\u00f6r kunden. Ett exempel \u00e4r bilprovningen. Alla som har bil m\u00e5ste besikta den med j\u00e4mna mellanrum. Det g\u00e5r allts\u00e5 att veta exakt hur m\u00e5nga kunder som m\u00e5ste bes\u00f6ka bilprovningen varje \u00e5r. Dessutom vet man var alla bil\u00e4gare bor och s\u00e5ledes g\u00e5r det att veta, ganska precis, hur stor kapacitet varje bilprovningsanl\u00e4ggning beh\u00f6ver ha. I statlig verksamhet kan f\u00f6rluster d\u00f6ljas genom att \u00e4garen – staten – st\u00e4ndigt skjuter till (skatte)pengar. Staten har allts\u00e5, till skillnad fr\u00e5n privata akt\u00f6rer, m\u00f6jlighet att l\u00e5ta \u00e4ven dem som sj\u00e4lva inte \u00e4ger, till exempel en bil, att betala f\u00f6r bilprovningen.<\/p>\n Om systembolaget skulle avregleras s\u00e5 \u00e4r det inte s\u00e4kert att alla kunder skulle tycka att det blev b\u00e4ttre. P\u00e5 vissa h\u00e5ll i landet skulle det s\u00e4kert bli ett st\u00f6rre utbud, st\u00f6rre m\u00e5ngfald och b\u00e4ttre tillg\u00e4nglighet. Men p\u00e5 andra st\u00e4llen d\u00e4r kundunderlaget inte r\u00e4cker f\u00f6r ett stort utbud av olika typer av alkohol skulle troligtvis utvecklingen g\u00e5 \u00e5t ett annat h\u00e5ll. Kanske skulle den lokala bensinmacken tillhandah\u00e5lla de popul\u00e4raste l\u00e5dvinerna, n\u00e5gra olika typer av \u00f6l och ett smalt utbud av starksprit.<\/p>\n Den fria marknadens mekanismer leder s\u00e5ledes inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis till att det blir b\u00e4ttre f\u00f6r alla efter en avreglering. Den fria marknaden viktigaste konsekvens \u00e4r att \u00e4ndliga resurser allokeras s\u00e5 effektivt som m\u00f6jligt och att m\u00e4nniskors preferenser – n\u00e4r de v\u00e4ljer hur de ska disponera sina pengar – tillgodoses. P\u00e5 den fria marknaden b\u00e4r alla kunder sj\u00e4lva sina kostnader. Det kommer givetvis att g\u00e5 att f\u00e5 tag p\u00e5 n\u00e5got exklusivt vin \u00e4ven p\u00e5 sm\u00e5 orter, om Systembolaget avskaffades. Men antingen till ett h\u00f6gt pris, som ger handlaren kompensation f\u00f6r att han eller hon m\u00e5ste lagerh\u00e5lla en vara som n\u00e4stan aldrig s\u00e4ljs, eller genom l\u00e4ngre v\u00e4ntetid d\u00e5 varan m\u00e5ste best\u00e4llas.<\/p>\n Dagens Nyheter har granskat vad som h\u00e4nde efter avregleringen av Apotekets verksamhet. Det framst\u00e4lls som en misslyckad reform – eftersom viss medicin blivit dyrare sedan avregleringen. Det kallas v\u00e4l f\u00f6r ”avreglering”, n\u00e4r verksamhet som bedrivs som statligt monopol ers\u00e4tts med privat och konkurrensutsatt verksamhet. Avreglering orsakar ofta ideologisk konflikt mellan ”h\u00f6gern” och ”v\u00e4nstern” inom politiken . H\u00f6gern h\u00e4vdar att fri(are) konkurrens leder till b\u00e4ttre service, b\u00e4ttre kvalitet och b\u00e4ttre tillg\u00e4nglighet till ett l\u00e4gre pris. V\u00e4nstern brukar h\u00e4vda att det \u00e4r fel…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13],"tags":[],"yoast_head":"\n
\nN\u00e4r en s\u00e5dan verksamhet konkurrensuts\u00e4tts kan akt\u00f6rerna inte veta hur m\u00e5nga bes\u00f6k de kommer att ha per \u00e5r. De beh\u00f6ver allts\u00e5 ha en h\u00f6gre marginal i sin verksamhet f\u00f6r att kompensera f\u00f6r den st\u00f6rre os\u00e4kerheten (risken). F\u00f6r att uttrycka de enkelt – de kunder som bes\u00f6ker en viss akt\u00f6r m\u00e5ste betala, inte bara f\u00f6r sitt bes\u00f6k utan ocks\u00e5 f\u00f6r de kunder som bilprovningen har dimensionerat sin verksamhet f\u00f6r, men som av olika anledningar v\u00e4ljer en annan leverant\u00f6r av bilprovningstj\u00e4nsten.<\/p>\n
\nMen det \u00e4r inget konstigt i det. En avreglering leder som sagt inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis till l\u00e4gre pris. En avreglering leder ist\u00e4llet till ”r\u00e4tt” pris. Det vill s\u00e4ga, det pris d\u00e4r tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan m\u00f6ts och d\u00e4r handlaren har full kostnadst\u00e4ckning. Det pris som kunden betalar, det vill s\u00e4ga ”r\u00e4tt” pris, kan mycket v\u00e4l vara h\u00f6gre \u00e4n priset f\u00f6re avregleringen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"