En av de fr\u00e5gor som jag tycker \u00e4r sv\u00e5rast att hantera \u00e4r fr\u00e5gan om ”skyddet” av \u00e5kermark.<\/p>\n
Allt sedan vi m\u00e4nniskor blev bofasta – allts\u00e5 b\u00f6nder – har det funnits ett starkt samband mellan \u00e5kermarkens b\u00f6rdighet och v\u00e4lst\u00e5ndet. P\u00e5 platser d\u00e4r marken varit b\u00f6rdig har v\u00e4lst\u00e5ndet varit h\u00f6gre \u00e4n p\u00e5 platser med s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r odling. Av den anledningen har m\u00e5nga av v\u00e4rldens huvudst\u00e4der vuxit upp p\u00e5 respektive lands b\u00f6rdigaste mark.
\nDet h\u00e4r sambandet g\u00e4ller kanske inte lika starkt l\u00e4ngre – i och med att handeln och transporterna har f\u00f6rb\u00e4ttrats. H\u00f6gt v\u00e4lst\u00e5nd kan uppst\u00e5 \u00e4ven p\u00e5 l\u00e5ngt avst\u00e5nd fr\u00e5n b\u00f6rdiga vetef\u00e4lt.<\/p>\n
I takt med att produktiviteten – allts\u00e5 hektarsk\u00f6rdarna – \u00a0har \u00f6kat och handeln utvecklats s\u00e5 har behovet av jordbruksmark minskat. I Sverige hade vi en g\u00e5ng betydligt mer odlad mark \u00e4n vad vi har idag – detta trots att vi \u00e4r betydligt fler m\u00e4nniskor nu.
\nDet beror som sagt p\u00e5 att produktiviteten har \u00f6kat men ocks\u00e5 p\u00e5 att handeln har utvecklats. En fri global handel med livsmedel fungerar allts\u00e5 som en f\u00f6rs\u00e4kring mot sv\u00e4lt. Om handeln och prismekanismerna fungerar s\u00e5 beh\u00f6ver inte var och en – eller varje land – ha en livsmedelsproduktion som \u00e4r s\u00e5 stor att den – \u00e4ven ett \u00e5r med missv\u00e4xt – r\u00e4cker f\u00f6r att alla ska \u00e4ta sig m\u00e4tta.<\/p>\n
P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man s\u00e4ga att en fri global handel med livsmedel \u00e4r en av de mest resursbesparande milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder vi kan t\u00e4nka oss. Det kr\u00e4ver lite tankeverksamhet i flera led f\u00f6r att komma till den slutsatsen. Det \u00e4r l\u00e4ttare att fokusera p\u00e5 den ytterligt lilla delen av livsmedlens totala milj\u00f6p\u00e5verkan som kommer fr\u00e5n transporterna.<\/p>\n
N\u00e5v\u00e4l, d\u00e4r tog jag av i tangentens riktning f\u00f6r en liten utsv\u00e4vning fr\u00e5n \u00e4mnet. \u00c5ter till \u00e5kermarken.<\/p>\n
I takt med att den tidigare ov\u00e4rderliga \u00e5kermarken – den som skiljde liv fr\u00e5n d\u00f6d och fattigdom fr\u00e5n v\u00e4lst\u00e5nd – minskat i v\u00e4rde relativt andra anv\u00e4ndningsomr\u00e5den s\u00e5 har en hel del \u00e5kermark f\u00f6rsvunnit. P\u00e5 en ganska stor del av den tidigare \u00e5kermarken v\u00e4xer det idag skog och p\u00e5 en del av den tidigare \u00e5kermarken har st\u00e4der och infrastruktur vuxit fram.<\/p>\n
Marknadens mekanismer fungerar s\u00e5, att n\u00e4r en resurs kan anv\u00e4ndas till n\u00e5got som skapar st\u00f6rre ekonomiskt v\u00e4rde, s\u00e5 \u00e4ndras anv\u00e4ndningsomr\u00e5det. Om det visade sig att man kunde anv\u00e4nda \u00e4pplen f\u00f6r att tillverka diamanter, s\u00e5 skulle ingen l\u00e4ngre g\u00f6ra \u00e4ppelmos – typ.<\/p>\n
Men, f\u00f6r att forts\u00e4tta p\u00e5 liknelsen med \u00e4pplen: N\u00e4r tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga diamanter har tillverkats, kommer till slut utbudet av diamanter att motsvara efterfr\u00e5gan s\u00e5 kommer diamantpriset att falla och n\u00e4rma sig noll. Till slut kommer det att r\u00e5da ”parietet” mellan diamantpriset och priset p\u00e5 \u00e4ppelmos, det vill s\u00e4ga, man kan byta den m\u00e4ngd \u00e4ppelmos man kan g\u00f6ra av ett \u00e4pple mot den m\u00e4ngd diamanter man kan g\u00f6ra av ett \u00e4pple.
\nD\u00e5 kommer \u00e4ppelmostillverkningen att ta fart igen. \u00c4pplen kommer \u00e5terigen att anv\u00e4ndas till att producera \u00e4ppelmos.<\/p>\n
Problemet med jordbruksmark \u00e4r att detta \u00e5terg\u00e5ng till ursprunglig anv\u00e4ndning \u00e4r sv\u00e5r, f\u00f6r att inte s\u00e4ga om\u00f6jlig. \u00c5kermark som har blivit skogsmark kan – efter m\u00e5nga \u00e5r av h\u00e5rt arbete – omvandlas till \u00e5kermark igen. \u00c5kermark som blivit en parkeringsplats eller en v\u00e4g kan aldrig bli \u00e5ker igen.<\/p>\n
\u00c4r ett scenario d\u00e4r mer \u00e5kermark \u00e5ter kommer att beh\u00f6vas d\u00e5 sannolikt?<\/p>\n
Tja, en del talar f\u00f6r att det inte \u00e4r fallet. Produktivitetsutvecklingen forts\u00e4tter och i den s\u00e5 kallade ”tredje v\u00e4rlden” har man bara b\u00f6rjat med att utveckla sitt jordbruk. Produktiviteten \u00e4r fortfarande s\u00e5 l\u00e5g som den var i Sverige f\u00f6r \u00f6ver hundra \u00e5r sedan.<\/p>\n
\u00c5 andra sidan vet vi att, till exempel, tillg\u00e5ngen p\u00e5 fosfor (som \u00e4r ett av de viktigaste n\u00e4rings\u00e4mnena som gr\u00f6dorna beh\u00f6ver) \u00e4r begr\u00e4nsad och n\u00e5gon g\u00e5ng kommer att ta slut. Givetvis kommer inte fosfor som grund\u00e4mne att f\u00f6rsvinna fr\u00e5n jordens yta, men det kommer att finnas p\u00e5 platser och i former som \u00e4r sv\u00e5rare och dyrare att komma \u00e5t.
\nVi vet ocks\u00e5 att befolkningen p\u00e5 jorden v\u00e4xer. Kommer produktivitetsutvecklingen att forts\u00e4tta vara h\u00f6gre \u00e4n befolkningens efterfr\u00e5ge\u00f6kning?
\nVi vet ocks\u00e5 att den fria v\u00e4rldshandeln st\u00e4ndigt hotas. Dels av protektionistiska intressen och dels av andra saker, som utbrott av allvarliga sjukdomar och smittor, till exempel.<\/p>\n
Vilken ”trade off” \u00e4r vi beredda att g\u00f6ra n\u00e4r vi \u00e5 ena sidan ser en m\u00f6jlighet att expandera en stad eller bygga en viktig v\u00e4g och \u00e5 andra sidan ser en viss risk f\u00f6r att v\u00e5ra barns eller barnbarns liv kommer att h\u00e4nga p\u00e5 den sista kvadratmetern odlingsbar mark?<\/p>\n
Jag vet \u00e4rligt talat inte. Det mest sannolika scenariot tror jag \u00e4r att det kommer att forts\u00e4tta att g\u00e5 bra. Vi b\u00f6nder – och hela branschen fr\u00e5n jord till bord – \u00e4r riktigt duktiga p\u00e5 att hela tiden f\u00f6rb\u00e4ttra oss, ur alla perspektiv. Troligtvis kommer vi att kunna forts\u00e4tta att \u00f6ka, eller iallafall bibeh\u00e5lla, v\u00e5r h\u00f6ga produktivitet.
\nMen det finns en m\u00e4tbar risk att det inte g\u00e5r och att vi kommer att beh\u00f6va mer mark f\u00f6r livsmedelsproduktion i framtiden.<\/p>\n
Vems ansvar \u00e4r det och i vem har intresse av att s\u00e4kerst\u00e4lla att det finns jordbruksmark \u00e4ven f\u00f6r framtida behov? \u00c4r det varje enskild individs ansvar? \u00c4r det b\u00f6ndernas ansvar? Eller \u00e4r det det statens ansvar?
\nKan n\u00e5gon t\u00e4nka ut en smart marknadsl\u00f6sning?<\/p>\n
Diskutera i sm\u00e5grupper och redovisa i takt med att ni blir klara.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vilken ”trade off” \u00e4r vi beredda att g\u00f6ra n\u00e4r vi \u00e5 ena sidan ser en m\u00f6jlighet att expandera en stad eller bygga en viktig v\u00e4g och \u00e5 andra sidan ser en viss risk f\u00f6r att v\u00e5ra barns eller barnbarns liv kommer att h\u00e4nga p\u00e5 den sista kvadratmetern odlingsbar mark?<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":440,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13,2],"tags":[],"yoast_head":"\n