En av mina b\u00e4sta kompisar bor i Stockholm och n\u00e4r man g\u00f6r det, \u00e4r man oftast med i styrelsen f\u00f6r n\u00e5gon bostadsr\u00e4ttsf\u00f6rening. Han ber\u00e4ttade om hur det gick till n\u00e4r f\u00f6reningen best\u00e4mde sig f\u00f6r att investera i en hiss i huset.<\/p>\n
Det b\u00f6rjade med att man gjorde i ordning vindsv\u00e5ningen i huset. I Stockholm r\u00e5der omv\u00e4nd logik j\u00e4mf\u00f6r med \u00f6vriga landet. I Stockholm ligger det mest attraktiva boendet i huset p\u00e5 vinden. I Stockholm betalar man extra f\u00f6r sv\u00e5rm\u00f6blerade rum med snedtak.
\nBeslutet f\u00f6rde med sig att man var tvungen att installera en hiss i fastigheten. F\u00f6rs\u00e4ljningen av l\u00e4genheterna p\u00e5 vinden finansierade n\u00e4stan hela hissen. Ur bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningens perspektiv var det ganska sj\u00e4lvklart hur man skulle g\u00f6ra. De nya l\u00e4genheterna under nocken samt hissen \u00f6kade fastighetens v\u00e4rde rej\u00e4lt. Det fanns allts\u00e5 b\u00e5tnad (det vill s\u00e4ga nytta) f\u00f6r investeringen i en hiss.<\/p>\n
Det enklaste s\u00e4ttet att g\u00f6ra, hade varit att f\u00f6rdela de kostnader som investeringen f\u00f6rde med sig lika p\u00e5 alla boende i huset. Detta skulle ske genom att avgiften per kvadratmeter \u00f6kade n\u00e5got.<\/p>\n
Men, vid n\u00e4rmare eftertanke visar det sig att nyttan – och d\u00e4rmed v\u00e4rdet – av en hiss \u00e4r oj\u00e4mnt f\u00f6rdelat mellan medlemmarna i bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningen. De som bor h\u00f6gt upp i huset har stor nytta av hissen och d\u00e4rmed \u00f6kar v\u00e4rdet p\u00e5 deras bostadsr\u00e4tter v\u00e4ldigt mycket. De som bor p\u00e5 bottenv\u00e5ningen har ingen som helst nytta av hissen och v\u00e4rdet p\u00e5 deras bostadsr\u00e4tter \u00f6kar inte alls, utan snarare tv\u00e4rt om. De belastas bara med en h\u00f6gre avgift, vilket g\u00f6r att deras marknadsv\u00e4rde sjunker som en f\u00f6ljd av investeringen.<\/p>\n
Dessutom finns det i huset l\u00e4genheter som ligger p\u00e5 halvplan. De som bor p\u00e5 3,5 trappor kan \u00e5ka hiss till tredje v\u00e5ningen och sedan f\u00e5r de ta en halv trappa upp till sin l\u00e4genhet. Det \u00e4r f\u00f6rvisso b\u00e4ttre att bara beh\u00f6va b\u00e4ra barnvagnen en halv trappa \u00e4n att b\u00e4ra den 3,5 trappor – men v\u00e4rdet av hissen \u00e4n \u00e4nd\u00e5 l\u00e4gre f\u00f6r dem \u00e4n vad den \u00e4r f\u00f6r dem som har en hissh\u00e5llplats precis utanf\u00f6r d\u00f6rren.<\/p>\n
Det fanns allts\u00e5 en kollektiv b\u00e5tnad f\u00f6r investeringen, men den individuella b\u00e5tnaden var oj\u00e4mnt f\u00f6rdelad.<\/p>\n
Det enda s\u00e4ttet att f\u00e5 igenom det rationella beslutet om att investera i hissen var att inf\u00f6ra en diversifierad f\u00f6rdelning av kostnaden f\u00f6r hissen. De som bodde h\u00f6gt upp i huset fick sin avgift h\u00f6jd ganska rej\u00e4lt. De som bodde p\u00e5 bottenv\u00e5ningen fick i st\u00e4llet sin avgift s\u00e4nkt. De som bodde p\u00e5 halvplan fick betala mindre \u00e4n b\u00e5de dem som bodde p\u00e5 v\u00e5ningen under och dem som bodde p\u00e5 v\u00e5ningen \u00f6ver. Till slut var alla n\u00f6jda eftersom ingen k\u00e4nde att de hade gjort en d\u00e5lig investering.<\/p>\n
Varf\u00f6r skriver jag om det h\u00e4r?<\/p>\n
Jo, jag s\u00e5g n\u00e4mligen direkt paralleller till diskussionen om omarrondering som st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5r h\u00e4r i Dalarna. Omarrondering inneb\u00e4r att man f\u00f6rs\u00f6ker sl\u00e5 samman fastigheter s\u00e5 att var och en f\u00e5r sin skog och sin \u00e5ker samlad i st\u00f6rre skiften. Idag \u00e4r det vanligt h\u00e4r i Dalarna att man \u00e4ger m\u00e5nga smala remsor mark. Det kan r\u00f6ra sig om kilometerl\u00e5nga skiften som bara \u00e4r n\u00e5gra tiotal meter breda. Det blir v\u00e4ldigt dyrt att bruka och sk\u00f6ta s\u00e5 smala skiften.<\/p>\n
F\u00f6r att ens f\u00f6resl\u00e5 en omarrondering i ett omr\u00e5de s\u00e5 m\u00e5ste det finnas b\u00e5tnad. Det inneb\u00e4r att kostnaden f\u00f6r f\u00f6rr\u00e4ttningen m\u00e5ste vara l\u00e4gre \u00e4n den totala v\u00e4rde\u00f6kningen som fastigheterna f\u00e5r genom att bli samlade i brukningsbara enheter.<\/p>\n
Det \u00e4r ofta v\u00e4ldigt uppenbart att det \u00e4r en bra aff\u00e4r f\u00f6r kollektivet att genomf\u00f6ra en omarrondering. Man f\u00e5r tillbaka pengarna v\u00e4ldigt fort.<\/p>\n
Men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det besv\u00e4rligt att f\u00e5 alla fastighets\u00e4gare med p\u00e5 t\u00e5get och det \u00e4r precis av samma anledning om jag beskrev i exempel med hissen. Den kollektiva b\u00e5tnaden \u00e4r inte j\u00e4mt f\u00f6rdelad \u00f6ver mark\u00e4garkollektivet.
\nN\u00e5gra har redan ganska bra arrondering p\u00e5 sitt markinnehav – de tj\u00e4nar inget p\u00e5 en omarrondering. N\u00e5gon kanske bara \u00e4ger fem hektar skog i ett skifte – varf\u00f6r d\u00e5 betala flera tusen f\u00f6r att f\u00e5 dessa fem hektar n\u00e5gon annanstans? N\u00e5gra har 100 hektar utspritt p\u00e5 lika m\u00e5nga skiften – f\u00f6r dem \u00e4r det en synnerligen god aff\u00e4r att f\u00e5 innehavet samlat.<\/p>\n
Det rimliga vore att g\u00f6ra en ny modell f\u00f6r hur kostnaden f\u00f6r en omarrondering f\u00f6rdelas inom mark\u00e4garkollektivet. Precis som i fallet med hissen m\u00e5ste den f\u00f6rdelas utifr\u00e5n vilken nytta varje enskild mark\u00e4gare har av f\u00f6rr\u00e4ttningen. I det mest avancerade exemplet kan man r\u00e4kna ut exakt vilken nytta varje enskild mark\u00e4gare har av en omarrondering, men det skulle nog kr\u00e4va allt f\u00f6r mycket och f\u00f6r dyrt arbete. Enklare vore att hitta en modell d\u00e4r mark\u00e4garna delades in i ett antal – s\u00e4g fem – grupper d\u00e4r alla inom samma grupp hade ungef\u00e4r samma nytta av omarronderingen. Det borde finnas schablonartade s\u00e4tt att r\u00e4kna f\u00f6r att snabbt kunna placera varje mark\u00e4gare i r\u00e4tt grupp. Sedan f\u00f6rdelade man kostnaden f\u00f6r omarronderingen s\u00e5, att de som tj\u00e4nar mycket ocks\u00e5 tar en stor del av kostnaden och de som inte tj\u00e4nar n\u00e5gonting inte heller betalar n\u00e5gonting.<\/p>\n
Det var nyckeln som kr\u00e4vdes f\u00f6r att f\u00e5 till – \u00a0den ganska sj\u00e4lvklara – investeringen i en hiss i Stockholm. Det \u00e4r troligtvis nyckeln f\u00f6r att f\u00e5 till – den ganska sj\u00e4lvklara – investeringen i omarronderingar i Dalarna ocks\u00e5.
\nVi kan faktiskt l\u00e4ra oss n\u00e5got av Stockholmarna!
\nI bland.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vi kan faktiskt l\u00e4ra oss n\u00e5got av Stockholmarna! <\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13],"tags":[],"yoast_head":"\n