Ungef\u00e4r s\u00e5h\u00e4r brukar det beskrivas:<\/p>\n
Vi har genomg\u00e5tt en ganska l\u00e5ng tid av globalisering. I princip \u00e4r globaliseringen bra, men det finns f\u00f6rlorare. Dessa f\u00f6rlorare \u00e4r m\u00e5nga g\u00e5nger vita m\u00e4n som bor p\u00e5 landsbygden. Dessa personer blir arga, d\u00e4rf\u00f6r att de f\u00f6rlorar och d\u00e4rf\u00f6r riskerar vi en utveckling d\u00e4r dessa r\u00f6star p\u00e5 partier som vill driva en mer protektionistisk agenda.<\/p>\n
Det verkar som att vi fortfarande sitter s\u00e5 h\u00e5rt fast i en f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rd d\u00e4r vi m\u00e4nniskor t\u00e4vlar om att \u00e4ta en s\u00e5 stor bit som m\u00f6jligt av en paj. Om n\u00e5gon f\u00e5r en st\u00f6rre bit, inneb\u00e4r det – tror vi – att n\u00e5gon annan m\u00e5ste f\u00e5 en mindre bit. I en s\u00e5dan f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rd \u00e4r det naturligt att t\u00e4nka att de som blir rika, blir det p\u00e5 de fattigas bekostnad. D\u00e4rf\u00f6r tror vi att det med n\u00f6dv\u00e4ndighet m\u00e5ste finnas dem som f\u00f6rlorar p\u00e5 globaliseringen – eftersom det finns dem som vinner.<\/p>\n
Jag har inte sett n\u00e5gon utr\u00e4kning som exakt visar vilka det \u00e4r som f\u00f6rlorar och hur mycket de i s\u00e5dana fall har f\u00f6rlorat. Hur ska denna f\u00f6rlust m\u00e4tas, egentligen? Ska man m\u00e4ta utvecklingen av absolut eller relativ k\u00f6pkraft? Ska man bara m\u00e4ta objektiva saker, eller ska man v\u00e4ga in subjektiva upplevelser av ”k\u00e4nsla av minskad livskvalitet”? Ska man f\u00f6r\u00f6ka f\u00f6ra ett kontrafaktiskt resonemang om hur bra olika grupper i samh\u00e4llet (kanske) skulle ha haft det om globaliseringen\u00a0inte<\/em> hade funnits? Hur ska man i s\u00e5 fall kunna veta det? I den r\u00e5dande uppfattningen om hur ekonomi fungerar har vi allts\u00e5 denna felaktiga uppfattning som grund f\u00f6r n\u00e4stan all analys. Analysen leder d\u00e4rf\u00f6r till felaktiga och f\u00f6renklade beskrivningar av verkligheten, och d\u00e4rmed felaktiga policybeslut.<\/p>\n En exempel \u00e4r att vi verkar tro att vi kan dela upp befolkningen i konsumenter och producenter. Det finns en grupp som producerar och en annan grupp som konsumerar. N\u00e4r vi tror att m\u00e4nskligheten \u00e4r uppdelad i dessa tv\u00e5 grupper, s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4tt h\u00e4nt att vi analyserar olika politiska f\u00f6rslag utifr\u00e5n om det \u00e4r producenterna eller konsumenterna som gynnas.<\/p>\n Men, givetvis \u00e4r det inte s\u00e5. Vi \u00e4r alla konsumenter. Ingen m\u00e4nniska \u00e4r en \u00f6, som \u00e4r helt oberoende av andra. Ingen \u00e4r helt sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi alla k\u00f6pa varor och tj\u00e4nster fr\u00e5n andra. Alla \u00e4r vi allts\u00e5 beroende av produktion – egen eller andras – f\u00f6r att ha m\u00f6jlighet till konsumtion. Det \u00e4r allts\u00e5 helt vansinnigt att prata om att vissa gynnas av att produktionen gynnas och att vissa gynnas av att konsumtionen stimuleras. Vi sitter faktiskt alla i samma b\u00e5t.<\/p>\n Det g\u00e5r att applicera samma resonemang p\u00e5 l\u00e4nder. Helt felaktigt brukar man prata om att vissa \u00a0l\u00e4nder – som Sverige till exempel – \u00e4r ”ett litet och exportberoende land”. Andra l\u00e4nder, som USA, anses vara ett land som \u00e4r s\u00e5 stort att det inte \u00e4r exportberoende p\u00e5 samma s\u00e4tt. Det h\u00e4r \u00e4r allts\u00e5 fullst\u00e4ndigt nonsens.<\/p>\n Sverige \u00e4r ett litet land med begr\u00e4nsade m\u00f6jligheter att producera alla de varor som vi vill konsumera. Om vi vill ha en h\u00f6g levnadsstandard \u00e4r vi allts\u00e5 beroende av att k\u00f6pa varor och tj\u00e4nster fr\u00e5n andra l\u00e4nder. F\u00f6r att ha r\u00e5d med detta m\u00e5ste vi exportera n\u00e5gonting. Precis som en enskild person m\u00e5ste s\u00e4lja saker f\u00f6r att ha r\u00e5d att k\u00f6pa saker, m\u00e5ste Sverige exportera saker f\u00f6r att ha r\u00e5d att importera saker. Vi \u00e4r exportberoende d\u00e4rf\u00f6r att vi \u00e4r importberoende. Om vi inte vore importberoende s\u00e5 vore vi inte heller exportberoende. Ist\u00e4llet f\u00f6r att s\u00e4ga att vi \u00e4r ”ett litet och exportberoende land” borde vi ist\u00e4llet s\u00e4ga att vi \u00e4r ett ”litet och importberoende land”. Eller, \u00e4nnu hellre, ett litet och handelsberoende land. Om vi b\u00f6rjade anv\u00e4nda det begreppet s\u00e5 skulle s\u00e4kert de politiska besluten bli sundare. Kanske skulle inst\u00e4llningen hos ”vanligt folk” ocks\u00e5 bli betydligt mer positiv till allt som stimulerar den globala handeln.<\/p>\n Att ensidigt gynna exporten p\u00e5 bekostnad av importen,\u00a0genom att manipulera valutan, \u00e4r allts\u00e5 ett rej\u00e4lt sj\u00e4lvm\u00e5l. Det \u00e4r ungef\u00e4r som att en krukmakare skulle b\u00f6rja acceptera betalning i kottar och pinnar ist\u00e4llet f\u00f6r reda pengar, i syfte att ”st\u00e4rka sin konkurrenskraft”. Visserligen skulle han eller hon f\u00e5 m\u00e5nga krukor s\u00e5lda, men vad g\u00e5r att k\u00f6pa f\u00f6r en h\u00f6g med kottar och pinnar? M\u00f6jligheten f\u00f6r krukmakaren att ”importera” livsn\u00f6dv\u00e4ndiga varor och tj\u00e4nster har allts\u00e5 sjunkit som en f\u00f6ljd av ”exportstimulansen”.<\/p>\n S\u00e5, visst kan det verka som att den som blivit av med sitt jobb till f\u00f6ljd av att n\u00e5gon annan d\u00e4r ute i den globala v\u00e4rlden kan tillverka samma sak b\u00e4ttre och\/eller billigare, k\u00e4nner sig som en f\u00f6rlorare p\u00e5 globaliseringen. Men om alternativet vore att sluta handla med omv\u00e4rlden f\u00f6r att skydda jobben i Sverige s\u00e5 skulle vi vara de verkliga f\u00f6rlorarna. Vi som \u00e4r s\u00e5 beroende av den globala handeln. Det \u00e4r allts\u00e5 de fattigaste och mest de mest utsatta som \u00e4r vinnarna p\u00e5 globaliseringen. Helt tv\u00e4rt emot hur det framst\u00e4lls i n\u00e4stan all nyhetsrapportering.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vi har genomg\u00e5tt en ganska l\u00e5ng tid av globalisering. I princip \u00e4r globaliseringen bra, men det finns f\u00f6rlorare. Dessa f\u00f6rlorare \u00e4r m\u00e5nga g\u00e5nger vita m\u00e4n som bor p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13],"tags":[],"yoast_head":"\n
\nKanske k\u00e4nner sig m\u00e5nga som f\u00f6rlorare p\u00e5 globaliseringen, helt enkelt d\u00e4rf\u00f6r att de st\u00e4ndigt f\u00e5r h\u00f6ra att de \u00e4r f\u00f6rlorare?<\/p>\n
\nF\u00f6r att kunna g\u00f6ra det, m\u00e5ste vi producera n\u00e5gonting som andra efterfr\u00e5gar. F\u00f6r de pengar vi f\u00e5r n\u00e4r vi s\u00e4ljer en vara eller en tj\u00e4nst, kan vi k\u00f6pa de varor och tj\u00e4nster vi beh\u00f6ver.
\nUnder vissa tider i livet – n\u00e4r vi \u00e4r barn, n\u00e4r vi \u00e4r gamla eller n\u00e4r vi \u00e4r sjuka – kan vi inte producera n\u00e5gonting. Men vi \u00e4r \u00e4nd\u00e5 i behov av att konsumera. Detta kan vi l\u00f6sa genom att antingen spara det \u00f6verskott vi f\u00e5r n\u00e4r vi producerar mer \u00e4n vi konsumerar, eller s\u00e5 kan vi genom olika frivilliga eller tvingande system f\u00e5 ta del av andras \u00f6verskott.<\/p>\n
\nD\u00e4rf\u00f6r anses exporten vara viktig f\u00f6r Sverige och d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4gs det att det \u00e4r viktigt att v\u00e5r kronkurs i f\u00f6rh\u00e5llande till andra l\u00e4nder inte blir f\u00f6r stark.<\/p>\n
\nUSA och andra st\u00f6rre l\u00e4nder \u00e4r inte lika exportberoende som vi \u00e4r, helt enkelt d\u00e4rf\u00f6r att de inte \u00e4r lika importberoende.<\/p>\n
\nDe redan besuttna skulle d\u00e5 kunna l\u00e5sa in sig p\u00e5 sina gods och i sina fina villor och \u00e4nd\u00e5 klara sig ganska bra. S\u00e5 har det alltid varit. \u00c4ven i de mest slutna l\u00e4nder har de rika \u00e4nd\u00e5 kunnat frossa i exotiska matr\u00e4tter och \u00e5ka runt i fina utl\u00e4ndska bilar.<\/p>\n