Jag vill inte framst\u00e5 som allt f\u00f6r konstig, men jag kan \u00e4nd\u00e5 erk\u00e4nna att jag har \u00e4gnat en f\u00f6rh\u00e5llandevis stor tid sedan 2005, \u00e5t att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra upp med utilitarismen. F\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan var senaste g\u00e5ngen jag trodde jag att jag var klar. Men, som varje g\u00e5ng n\u00e4r jag trott att jag var klar, s\u00e5 dyker det efter en tid upp saker som g\u00f6r att jag m\u00e5ste omv\u00e4rdera och dra nya slutsatser.<\/p>\n
Utilitarismen \u00e4r id\u00e9n om att man ska f\u00f6rs\u00f6ka agera p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att man hela tiden f\u00f6rs\u00f6ker maximera den totala lyckan. \u201dLycka\u201d \u00e4r ett brett och trubbigt begrepp, som i det h\u00e4r fallet kanske skulle kunna ers\u00e4ttas av \u201dnytta\u201d eller \u201dv\u00e4lst\u00e5nd\u201d eller n\u00e5got annat ord som beskriver en v\u00e4rld d\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt f\u00e5r det s\u00e5 mycket b\u00e4ttre som m\u00f6jligt.<\/p>\n
Senast jag gjorde upp med utilitarismen avf\u00e4rdade jag den i huvudsak utifr\u00e5n att det \u00e4r om\u00f6jligt att kvantitativt m\u00e4ta och v\u00e4rdera lycka. Hur ska jag kunna veta om mitt agerande verkligen \u00f6kar den totala lyckan? Hur ska jag kunna v\u00e4rdera tv\u00e5 olika alternativa handlingss\u00e4tt utifr\u00e5n vilken lycka de skapar? \u2028Hur ska jag till exempel veta vilket av tv\u00e5 alternativa s\u00e4tt att agera som \u00e4r r\u00e4tt i f\u00f6ljande fall: \u2028Det ena s\u00e4ttet g\u00f6r en person v\u00e4ldigt lycklig p\u00e5 bekostnad av att tio andra personer, var och en, blir lite mindre lyckliga? Det andra s\u00e4ttet att agera g\u00f6r tio personer lite mer lyckliga, men p\u00e5 bekostnad av att en person blir rej\u00e4lt olycklig.<\/p>\n
Jag ans\u00e5g d\u00e5, och det tror jag fortfarande st\u00e4mmer, att utilitarismen kan ge n\u00e4ring till ondskefulla och totalit\u00e4ra regimer. Utilitarismen kan f\u00f6rse dessa med en moralisk kompass, som kan hj\u00e4lpa dem att beg\u00e5 de grymmaste t\u00e4nkbara handlingar mot personer eller grupper av personer, bara de anser att agerandet skapar \u00f6kad lycka f\u00f6r det stora flertalet m\u00e4nniskor. Med utilitaristiska argument skulle man kunna motivera varf\u00f6r man sl\u00e5r ihj\u00e4l en liten misshaglig minoritet, f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla majoriteten.<\/p>\n
Jag s\u00e5g filmen \u201dThe Imitation Game\u201d, som handlar om hur matematikern Alan Turing lyckades kn\u00e4cka tyskarnas s\u00e5 kallade Enigmakod under andra v\u00e4rldskriget. Genom uppt\u00e4ckten kunde de allierade avkoda tyska meddelanden och f\u00e5 reda p\u00e5 vad de t\u00e4nkte g\u00f6ra. Antagligen var detta en avg\u00f6rande orsak till att de allierande kunde vinna kriget mycket snabbare \u00e4n vad de hade gjort i annat fall. \u2028I filmen st\u00e4lls de inf\u00f6r ett moraliskt dilemma, n\u00e4r de lyckas f\u00e5nga upp ett meddelande till en tysk ub\u00e5t om att s\u00e4nka ett allierat krigsfartyg. Om de skulle f\u00f6rhindra attacken skulle antagligen tyskarna r\u00e4kna ut att de hade kn\u00e4ckt koden och snabbt \u00e4ndra den. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skulle kriget, lidandet och d\u00f6dandet forts\u00e4tta l\u00e4ngre, vilket skulle leda till m\u00e5ngfalt fler d\u00f6da m\u00e4nniskor \u00e4n vad som fanns p\u00e5 det allierade krigsfartyget. S\u00e5, det l\u00e4t attacken ske och de l\u00e4t m\u00e4nniskorna p\u00e5 fartyget d\u00f6. \u2028Ett tydligt utilitaristiskt handlande, som jag inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kan klandra.<\/p>\n
Det h\u00e4r fick mig att fundera p\u00e5 om ett utilitaristiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt kanske \u00e4nd\u00e5 inte \u00e4r s\u00e5 fel. Kanske har det bara att g\u00f6ra med tidsperspektivet p\u00e5 ens handlingar. Enkelt uttryckt, ett visst handlande kan skapa lycka \u00e5t det stora flertalet p\u00e5 kort sikt, men p\u00e5 l\u00e4ngre sikt skapar s\u00e5dana handlingar en hemsk v\u00e4rld.<\/p>\n
D\u00e5 kommer fr\u00e5gan om vilket tidsperspektiv som \u00e4r det r\u00e4tta. Det kan vi ha helt olika uppfattningar om. Den brittiska nationalekonomen och filosofen John Maynard Keynes exemplifierar detta med sitt f\u00f6rsvar mot att hans ekonomiska teori p\u00e5 l\u00e5ng sikt skulle f\u00e5 negativa konsekvenser. \u201dBut in the long run, we are all dead\u201d – konstaterade han lakoniskt. \u2028M\u00e4nniskor verkar vara f\u00f6dda med olika tidspreferens. N\u00e5gra smaskar i sig allt godis p\u00e5 en g\u00e5ng och n\u00e5gra \u00e4r beredda att skjuta njutningen p\u00e5 framtiden. \u2028Att bygga en moralfilosofi p\u00e5 en grund som \u00e4r s\u00e5 \u00f6ppen f\u00f6r tolkning och beroende av olika m\u00e4nniskors olika tidspreferens, k\u00e4nns inte s\u00e5 stabilt.<\/p>\n
Utilitarismen som moralisk kompass \u00e4r allts\u00e5 extremt otydlig. Dels handlar det om det h\u00f6gst subjektiva begreppet \u201dlycka\u201d, som det finns lika m\u00e5nga uppfattningar om, som det finns m\u00e4nniskor. Olika saker sk\u00e4nker olika lycka till olika m\u00e4nniskor. Dels handlar det om tidsperspektiv. \u00c4r det sj\u00e4lvklart att vi ska str\u00e4va efter att maximera lyckan p\u00e5 l\u00e5ng sikt och vilket lidande (eller avsaknad av lycka) ska vi acceptera p\u00e5 v\u00e4g dit?<\/p>\n
Den kanadensiske professorn i psykologi, Jordan B Peterson har f\u00f6r en st\u00e4ndigt v\u00e4xande f\u00f6ljarskara p\u00e5 youtube f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rklara kristendomen och bibeln utifr\u00e5n ett logiskt och psykologiskt perspektiv. Han verkar ha v\u00e4ckt intresset f\u00f6r kristendomen hos m\u00e5nga av sina f\u00f6ljare. M\u00e4nniskor vittnar om att de sj\u00e4lva \u00e4r djupt \u00f6verraskade \u00f6ver att de helt pl\u00f6tsligt har blivit kristna och religi\u00f6sa. \u2028Men Peterson pratar om bibeln och tron ur ett utilitaristiskt perspektiv. Han menar att det som st\u00e5r i bibeln kan hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att f\u00f6rst\u00e5 sig sj\u00e4lva och d\u00e4rmed g\u00f6ra dem lyckligare. Om vi baserar v\u00e5rt samh\u00e4lle p\u00e5 de kristna v\u00e4rderingarna s\u00e5 kommer samh\u00e4llet att bli b\u00e4ttre, \u00e4n om vi g\u00f6r p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt.
\nI Petersons v\u00e4rld finns inte gud och dj\u00e4vulen, de \u00e4r bara mytologiska representationer av godhet och ondska – verktyg som vi anv\u00e4nder f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 oss sj\u00e4lva och v\u00e5rt sammanhang.<\/p>\n
Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5, om detta \u00e4r det r\u00e4tta s\u00e4ttet att n\u00e4rma sig religionen i allm\u00e4nhet och kristendomen i synnerhet. Jag tror inte det. Jag tror att en verkligt troende m\u00e4nniska inte anser att religionen ska reduceras till en i m\u00e4ngden av ideologiska, ekonomiska eller politiska filosofier som m\u00e4nniskor kan v\u00e4lja utifr\u00e5n egna preferenser och logiska resonemang. \u2028Det \u00e4r faktiskt skillnad p\u00e5 att anse att m\u00e4nniskan skapade gud f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 sig sj\u00e4lv och att vara \u00f6vertygad om att det var gud som skapade m\u00e4nniskan.<\/p>\n
Slutsatsen jag drar \u00e4r att man m\u00e5ste v\u00e4lja, antingen har man en utilitaristisk moral, d\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra det som \u00e4r \u201dbra\u201d utifr\u00e5n sina preferenser och sitt tidsperspektiv. Eller, s\u00e5 \u00e4r man troende och d\u00e5 finns det inte s\u00e5 m\u00e5nga m\u00f6jligheter till egna tolkningar och preferenser. D\u00e5 agerar man ist\u00e4llet utifr\u00e5n vad som \u00e4r \u201dr\u00e4tt\u201d – och d\u00e4r finns det ett, f\u00f6rvisso inte alltid s\u00e5 tydligt, facit i bibeln.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
En s\u00e5 kallad ”spoiler alert” \u00e4r p\u00e5 sin plats till den h\u00e4r texten. Har du inte sett filmen The Imitation Game, s\u00e5 kanske du ska avst\u00e5 fr\u00e5n att l\u00e4sa. <\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[4],"tags":[],"yoast_head":"\n