Den svenska historien verkar vara inneh\u00e5lla en l\u00e5ng kavalkad av kriser inom jordbruket.
\nAntingen har krisen inneburit att jordbruket inte har kunnat producera tillr\u00e4ckligt med mat f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja befolkningen, eller s\u00e5 har jordbruket producerat mer mat \u00e4n vad befolkningen har efterfr\u00e5gat.
\nJu l\u00e4ngre bak\u00e5t i tiden jag g\u00e5r, desto vanligare med den f\u00f6rsta typen av kris, och p\u00e5 senare tid \u00e4r (som tur \u00e4r) den andra typen av kris vanligare.<\/p>\n
I boken ”Svensk jord och svensk bonde genom tiderna” av Carl Larsson (inte konstn\u00e4ren!), som kom ut 1928, finns en redog\u00f6relse f\u00f6r den d\u00e5 r\u00e5dande krisen. Carl Larsson tar sig friheten att g\u00f6ra en analys av problemet och samtidigt gl\u00e4nta p\u00e5 f\u00f6rl\u00e5ten till en framtid som kanske \u00e4nd\u00e5 inger en aning hopp<\/p>\n
Jag tycker att det \u00e4r b\u00e5de intressant och kanske lite skr\u00e4mmande att analysen liknar den som vi g\u00f6r idag. F\u00f6r hade inte detta n\u00e4stan kunnat ha varit skrivet idag?<\/p>\n
”Stat, landsting och hush\u00e5llningss\u00e4llskap g\u00f6ra allts\u00e5 r\u00e4tt mycket f\u00f6r att hj\u00e4lpa jordbrukaren i hans yrkesut\u00f6vning, och man kunde tycka, att d\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga tillf\u00e4llen erbjudas till utbildning i jordbruk, jordbruksungdomen skulle i skaror str\u00f6mma till. Men s\u00e5 \u00e4r tyv\u00e4rr icke f\u00f6rh\u00e5llandet. <\/em>De skolor, som st\u00e5 till jordbrukarnas f\u00f6rfogande, \u00e4ro l\u00e5ngt ifr\u00e5n fullsatta med kunskapst\u00f6rstande l\u00e4rjungar.”<\/em><\/p>\n Det \u00e4r sv\u00e5rt att locka elever till naturbruksgymnasiet!<\/p>\n ”Och liksom det i landet g\u00e5r mer \u00e4n en jordbrukare, som anser sig kunna st\u00e5 utanf\u00f6r f\u00f6reningsv\u00e4sen och all samverkan med yrkesbr\u00f6derna, s\u00e5 finns det m\u00e5nga jordbrukare, som tro sig kunna undvara all undervisning.”<\/em><\/p>\n Vi m\u00e5ste satsa mer p\u00e5 r\u00e5dgivning!<\/p>\n ”Det \u00e4r inget tvivel om, att det \u00e4r denna stora, bristf\u00e4lligt utbildade och f\u00f6r sitt yrke t\u00e4mligen ointresserade jordbrukarskara, som h\u00e5ller det svenska jordbrukets genomsnittsresultat nere. All vetenskaplig forskning, alla framsteg p\u00e5 de tekniska eller ekonomiska omr\u00e5dena \u00e4ro av ringa eller liten betydelse, s\u00e5 l\u00e5nge det finns jordbrukare som bruka sin jord sl\u00f6tt och ointessant utan att p\u00e5 sina g\u00e5rdar till\u00e4mpa andras r\u00e5d, r\u00f6n och erfarenheter. Ingen utveckling \u00e4r heller m\u00f6jlig, om jordbrukaren bedriver sitt yrke under suckan och klagan, ist\u00e4llet f\u00f6r att, som en karl \u00e4gnar och anst\u00e5r, taga itu med sv\u00e5righeterna, spotta i n\u00e4varna och ta nya friska tag.”\u00a0<\/em><\/p>\n Det r\u00e5der brist p\u00e5 entrepren\u00f6rskap inom lantbruket!<\/p>\n ”Jordbruk \u00e4r ingen dans p\u00e5 rosor, men det \u00e4r inget annat yrke heller, det kr\u00e4ver mera av sina ut\u00f6vare \u00e4n m\u00e5nga andra yrken, och det ger ofta mindre l\u00f6n f\u00f6r m\u00f6dan. Men det \u00e4r ett yrke f\u00f6r m\u00e4n, ett arbete, som anst\u00e5r duktiga karlar. Den direkta vinsten i penningar kan ibland utebliva, men aldrig utebliver medvetandet hos en jordbrukare, att han \u00e4r samh\u00e4llets mest n\u00e4rande och b\u00e4rande n\u00e4ringsidkare. Och den personliga friheten, oberoendet och sj\u00e4lvst\u00e4ndigeten, den verkliga lyckan att f\u00e5 st\u00e5 n\u00e4rmast den stora, alstrande naturens givmilda barm, att st\u00e4ndigt i sitt arbete f\u00e5 syssla med levande varelser, v\u00e4xter och djur, att se livet spira omkring sig och utvecklas under sina h\u00e4nder – man kan undra, hur m\u00e5nga skatter i v\u00e4rlden av gods och guld kunna uppv\u00e4ga detta!”<\/em><\/p>\n Jordbruk \u00e4r inte bara ett yrke – det \u00e4r ett s\u00e4tt att leva!<\/p>\n ”Jordbruket befinner sig just nu som alla v\u00e5ra n\u00e4ringar efter kriget i en kris, och p\u00e5 grund av allt f\u00f6r h\u00f6ga jordv\u00e4rden \u00e4r n\u00e4ringens f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rr\u00e4nta det i jord och byggnader nedlagda kapitalet f\u00f6r ringa.”\u00a0<\/em><\/p>\n -\u00c4r det inte sjukt att jordbruksmarken kostar 350 000 kronor per hektar i Sk\u00e5ne?<\/p>\n ”Det ser ofta m\u00f6rkt ut f\u00f6r jordbrukaren, och man f\u00f6rst\u00e5r, att han klagar. Men jordbruket i v\u00e5rt land har i g\u00e5ngna tider g\u00e5tt igenom v\u00e4rre kriser \u00e4n den nuvarande, det har f\u00f6rr sett \u00e4nnu mera m\u00f6rkt ut, och \u00e4nd\u00e5 har jordbruket rest sig igen och st\u00e5tt starkare \u00e4n f\u00f6rr. S\u00e5 g\u00e5r det s\u00e4kerligen ocks\u00e5 nu, m\u00e4nniskan ger sig aldrig, hon f\u00f6rs\u00f6ker och f\u00f6rs\u00f6ker igen, och till sist lyckas hon. -Upp med hakan!<\/p>\n ”Hela v\u00e5r ekonomiska och tekniska kultur livas f\u00f6r n\u00e4rvarande av en av krisen framtvingad anda av dj\u00e4rvhet och energisk kraftutveckling.”\u00a0<\/em><\/p>\n (Det h\u00e4r hade varit sant nu ocks\u00e5, om inte b\u00f6nderna vore s\u00e5 j\u00e4kla r\u00e4dda att r\u00e5ka bryta mot n\u00e5gon lag eller n\u00e5got tv\u00e4rvillkor, att vi knappt v\u00e5gar prova n\u00e5got nytt alls)<\/p>\n ”[…] En str\u00f6mkantring har f\u00f6r \u00f6vrigt p\u00e5 sista \u00e5ren \u00e4gt rum hos den svenska jordbrukarungdomen. De se nu p\u00e5 sitt yrke med helt andra och hoppfullare \u00f6gon, de k\u00e4nna stolthet \u00f6ver att vara svenska b\u00f6nder, och de s\u00e4tta sina unga krafter till att h\u00f6ja det gamla svenska jordbruket ytterligare. Runtom i landet samlas jordbrukarungdom till t\u00e4vlingar i arbete, som annan ungdom i idrottst\u00e4vlingar. De unga m\u00e4nnen t\u00e4vla med varandra under f\u00f6r\u00e4ldrars och grannars bifall i pl\u00f6jning och sl\u00e5tter, och de unga kvinnorna t\u00e4vla i mj\u00f6lkning och konsten att g\u00f6ra tr\u00e4dg\u00e5rden rikt givande och m\u00e4ttnad av sk\u00f6nhet kring hemmet.”<\/em><\/p>\n Hej och h\u00e5!<\/p>\n ”Segrarna i dessa fredliga t\u00e4vlingar sk\u00f6rda icke gul och vinna icke v\u00e4rldsrykte – de fr\u00e5ga icke heller d\u00e4refter – men de vinna bygdens tacksamhet, och de kunna med h\u00f6gburna huvuden vira arbetets segerkrans och den tigande nyttans \u00e4rekrona kring sina pannor. De \u00e4ro arbetes hj\u00e4ltar och \u00e4ven om samtiden icke appl\u00e5derar s\u00e5dana, s\u00e5 kommer framtiden en g\u00e5ng att tacka dem. De \u00e4ro framtidens folk, och kring dem ljusnar det som en morgongryning f\u00f6r svenskt jordbruk, f\u00f6r svensk bondekultur i nya former p\u00e5 en gammal, god och of\u00f6rd\u00e4rvad grund.”\u00a0<\/em><\/p>\n Amen!<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag tycker att det \u00e4r b\u00e5de intressant och kanske lite skr\u00e4mmande att analysen liknar den som vi g\u00f6r idag. F\u00f6r hade inte detta n\u00e4stan kunnat ha varit skrivet idag?<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[2],"tags":[],"yoast_head":"\n
\nOch n\u00e4r man ser, vad det svenska jordbruket g\u00e5tt igenom i forna tider utan att g\u00e5 under, n\u00e4r man v\u00e4ger de b\u00f6rdor, som de svenska b\u00f6nder genom tiderna burit utan att svikta, s\u00e5 vet man, att deras \u00e4ttlingar i v\u00e5ra dagar heller inte kommer att sl\u00e4ppa taget.”\u00a0<\/em><\/p>\n