Av en kollega fick jag en kopia ur en publikation fr\u00e5n 1966. Jag vet inte vilken publikation det var, men \u00f6verst p\u00e5 min kopia st\u00e5r det ”Allm\u00e4n \u00f6versikt 1966”.<\/p>\n
Det handlar om livsmedelsproduktionen i Sverige. Tydligen blev 1966 \u00e5rs sk\u00f6rd s\u00e4mre \u00e4n normalt, fr\u00e4mst beroende p\u00e5 sv\u00e5r torka under v\u00e5ren och f\u00f6rsommaren. Min pappa brukar ber\u00e4tta om f\u00f6rsommartorkan p\u00e5 sextiotalet och det verkar som att han minns r\u00e4tt.<\/p>\n
Trots omfattande utf\u00f6rs\u00e4ljningar av statligt lagersm\u00f6r till reducerat pris s\u00e5 minskade sm\u00f6rf\u00f6rs\u00e4ljningen med tv\u00e5 procent. Mj\u00f6lkproducenterna forts\u00e4tter att minska i antal och \u00e4r nu nere i ”endast 125 000 st.”. Idag \u00e4r vi nere i endast drygt 4000 st.<\/p>\n
Sedan 1959 hade v\u00e4rldsmarknadspriserna stigit med tre procent. Kostnadsprisindex (allts\u00e5, kostnaden f\u00f6r produktionen) hade dock stigit med n\u00e4stan 30 procent p\u00e5 samma tid.<\/p>\n
Under rubriken ”Sp\u00e4rregelsutl\u00f6sningar” v\u00e4ljer jag att citera hela stycket, bara f\u00f6r att ge en k\u00e4nsla f\u00f6r hur vansinnigt d\u00e5tidens genomreglerade livsmedelsmarknad ter sig, i dagens l\u00e4ge.<\/p>\n
”I enlighet med g\u00e4llande prisregleringssystem har jordbrukets inflationsskydd till\u00e4mpats den 1 mars och den 1 september. Kompensationsbeloppet, som ber\u00e4knas med utg\u00e5ng fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringarna i konsumentprisindex, blev 60 miljoner resp. 44 miljoner kr. ”Prisregleringssystem”, ”inflationsskydd”, ”jordbruksn\u00e4mnden”, ”f\u00f6rhandlingsdelegationer”, ”Kungl. Maj:t”, ”konsumentdelegation”, ”inf\u00f6rselavgift”, ”inl\u00f6senpris”, ”treprocentsregeln”,\u00a0\u00a0”<\/em>regleringskassa”…..<\/p>\n T\u00e4nk vad mycket konstigheter som kan tas bort och ers\u00e4ttas av den underbara kraften i Adam Smith:s osynliga hand! Handen som sj\u00e4lv reglerar marknaden, n\u00e4r marknaden \u00e4r fri.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Trots omfattande utf\u00f6rs\u00e4ljningar av statligt lagersm\u00f6r till reducerat pris s\u00e5 minskade sm\u00f6rf\u00f6rs\u00e4ljningen med tv\u00e5 procent<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[59],"tags":[],"yoast_head":"\n
\nVid f\u00f6rdelningen av beloppet gjordes i mars vissa avvikelser, vilka dikterades av jordbruksn\u00e4mnden, sedan det konstaterats att \u00f6verenskommelse ej kunde uppn\u00e5s. F\u00f6r justeringen den 1 september var jordbruksn\u00e4mnden och f\u00f6rhandlingsdelegationerna \u00f6verens om att inte h\u00f6ja importavgiften f\u00f6r br\u00f6ds\u00e4d. Kungl. Maj:t godtog emellertid inte detta f\u00f6rslag utan best\u00e4mde, att avgiftsjusteringarna skulle f\u00f6lja en generell linje, vilket konsumentdelegationen f\u00f6rordat. Detta medf\u00f6rde bl.a. att inf\u00f6rselavgiften f\u00f6r br\u00f6ds\u00e4d h\u00f6jdes med 0,9 \u00f6re. Eftersom inl\u00f6senpriset redan var fastst\u00e4llt hade jordbruket ingen nytta av h\u00f6jningen som endast torde ha gett handeln m\u00f6jlighet att \u00f6ka sina marginaler.
\nTill f\u00f6ljd av stigande kostnader f\u00f6r jordbruket utl\u00f6ste treprocentregeln i maj. Importavgifterna h\u00f6jdes med i genomsnitt 8,35 proc, vilket gav f\u00f6r vete och r\u00e5g 2,4 \u00f6re, f\u00f6r matpotatis 1,5 \u00f6re, f\u00f6r sm\u00f6r 13 \u00f6re, f\u00f6r ost 12 \u00f6re, f\u00f6r n\u00f6t- och kalvk\u00f6tt 23 \u00f6re, och f\u00f6r fl\u00e4sk 13 \u00f6re. Priset p\u00e5 k-mj\u00f6lk f\u00f6rblev of\u00f6r\u00e4ndrat men SMR:s regleringskassa tillf\u00f6rdes 13,1 milj kr av importavgiftsmedel motsvarande de int\u00e4kter, som skulle erh\u00e5llits d\u00e4rest priset f\u00f6r k-mj\u00f6lk h\u00f6jts p\u00e5 vanligt s\u00e4tt.”<\/em><\/p>\n