Jag tror att m\u00e5nga av oss k\u00e4nner visst obehag av att vara beroende av n\u00e5gon annan. S\u00e4rskilt om beroendet inte upplevs som \u00f6msesidigt. Samtidigt som vi k\u00e4nner oss obekv\u00e4ma i beroendest\u00e4llning s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6r att vi har lyckats l\u00e4ra oss att leva med att vara beroende av andra, som vi har skapat det v\u00e4lst\u00e5nd vi har idag.<\/p>\n
Visst ger det oss en tillfredsst\u00e4llande k\u00e4nsla n\u00e4r vi k\u00e4nner att vi har klarat av n\u00e5gonting helt sj\u00e4lva. N\u00e4r vi har odlat v\u00e5r egen potatis, byggt ett burspr\u00e5k p\u00e5 huset, eller skruvat ihop en uteplats i tryckimpregnerat virke.<\/p>\n
Men om vi, p\u00e5 riktigt, \u00a0skulle kunna s\u00e4ga att vi byggt uteplatsen helt sj\u00e4lva, s\u00e5 skulle det ju inte r\u00e4cka med att skruva ihop den sj\u00e4lva, vi skulle ju ha f\u00e4llt tr\u00e4den, s\u00e5gat plankorna och tryckimpregnerat dessa sj\u00e4lva ocks\u00e5.
\nVi skulle beh\u00f6va ha en j\u00e4rngruva d\u00e4r vi br\u00f6t malm, en masugn d\u00e4r vi framst\u00e4llde j\u00e4rn och dessutom beh\u00e4rska den komplicerade processen f\u00f6r att omvandla j\u00e4rnet till den typ av legering som kr\u00e4vs f\u00f6r att tillverka trallskruv.
\nVi skulle beh\u00f6va bem\u00e4stra konsten att tillverka skruv och vi skulle beh\u00f6va kunna konstruera en batteridriven skruvdragare fr\u00e5n grunden. Till det beh\u00f6vs m\u00e4ngder av olika komponenter tillverkade i olika material.
\nListan p\u00e5 saker vi skulle beh\u00f6va utvinna, framst\u00e4lla och konstruera \u00e4r n\u00e4st intill o\u00e4ndligt l\u00e5ng. Ingen m\u00e4nniska skulle kunna s\u00e4ga att han eller hon, helt utan att vara beroende av n\u00e5gon annan och helt och h\u00e5llet p\u00e5 egen hand har byggt en egen uteplats av tryckimpregnerat virke och trallskruv.<\/p>\n
N\u00e4r man t\u00e4nker efter, s\u00e5 \u00e4r uteplatsen och de redskap som anv\u00e4nds f\u00f6r att bygga den, ett resultat av ett globalt samarbete mellan m\u00e5nga tusentals m\u00e4nniskor. M\u00e4nniskor som inte talar samma spr\u00e5k, m\u00e4nniskor som inte ens k\u00e4nner varandra.<\/p>\n
Det som g\u00f6r att detta komplicerade samarbete fungerar \u00e4r det som vi kallar marknadsekonomi. N\u00e4r vi efterfr\u00e5gar en batteridriven skruvdragare s\u00e5 g\u00e5r en signal ut i hela v\u00e4rlden om att vi d\u00e4rmed ocks\u00e5 efterfr\u00e5gar de komponenter som utg\u00f6r en skruvdragare. Signalen g\u00e5r vidare fr\u00e5n de som tillverkar komponenterna till de som tillverkar eller framst\u00e4ller r\u00e5varan till komponenterna. Signalen g\u00e5r vidare till de som tillverkar de redskap som beh\u00f6vs f\u00f6r att framst\u00e4lla r\u00e5varorna, och s\u00e5 vidare.
\nSignalsystemet fungerar d\u00e4rf\u00f6r att vi skickar pengar med i signalen. Eller, snarare, pengarna \u00c4R signalen.<\/p>\n
Det \u00e4r nog inte s\u00e5 m\u00e5nga som har \u00e5ngest \u00f6ver att vi befinner oss beroendest\u00e4llning till alla de som \u00e4r involverade i byggandet av v\u00e5r uteplats.<\/p>\n
Kanske \u00e4r det uppenbart f\u00f6r de flesta av oss att detta beroendet faktiskt \u00e4r \u00f6msesidigt. I en aff\u00e4r mellan tv\u00e5 parter s\u00e5 \u00e4r b\u00e5de s\u00e4ljare och k\u00f6pare i beroendest\u00e4llning. Jag beh\u00f6ver k\u00f6pa n\u00e5gonting, och den som s\u00e4ljer beh\u00f6ver mina pengar.<\/p>\n
Att inte vara sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande, s\u00e4rskilt p\u00e5 livsn\u00f6dv\u00e4ndiga varor som mat, kan vara stressande. F\u00f6r oron att man ska hamnar i en utpressningssituation finns d\u00e4r hela tiden. Vad h\u00e4nder om jag har slut p\u00e5 mat och den som ska s\u00e4lja maten till mig, av n\u00e5gon anledning, v\u00e4jer att h\u00f6ja priset s\u00e5 till den milda grad att jag precis kan betala? Vad h\u00e4nder om gr\u00e4nserna st\u00e4ngs s\u00e5 att inga varor kan f\u00f6ras in i landet? Blir beroendet asymmetriskt – det vill s\u00e4ga – jag \u00e4r mer beroende av att f\u00e5 mat \u00e4n vad den som s\u00e4ljer maten \u00e4r beroende av mina pengar?<\/p>\n
Ja, man kanske kan t\u00e4nka sig att en s\u00e5dan situation kan uppkomma. Men samtidigt tror jag att sannolikheten f\u00f6r detta \u00e4r mindre ju mer vi handlar med varandra. Det borde vara s\u00e5, att det \u00e4r sv\u00e5rare att st\u00e4nga gr\u00e4nserna eller starta krig mot ett annat land om det landet \u00e4r en viktig handelspartner f\u00f6r det egna landet, \u00e4n om l\u00e4nderna inte har n\u00e5gra handelsrelationer med varandra.<\/p>\n
Precis som en butik har egenintresse i att v\u00e4rna om sina kunder, s\u00e5 borde enskilda l\u00e4nder ha egenintresse i att v\u00e4rna sina kundrelationer.<\/p>\n
Den franske liberale ekonomen Fr\u00e9d\u00e9rick Bastiat har sagt att: ”om varor inte f\u00e5r korsa gr\u00e4nserna s\u00e5 kommer soldater att g\u00f6ra det”.
\nKanske ska inte en globaliserad handel l\u00e4nder emellan ses som en garant f\u00f6r fred, men jag tror att det \u00f6msesidiga beroende som pr\u00e4glar relationen mellan konsument och producent skapar starka incitament att inte ge sig i luven p\u00e5 varandra.<\/p>\n
Frihandel l\u00e4nder emellan skapar inte bara v\u00e4lst\u00e5nd i de l\u00e4nder som omfattas av frihandeln, den skapar dessutom incitament att uppr\u00e4tth\u00e5lla freden. Men historien har visat att frihandeln \u00a0inte \u00e4r n\u00e5gon absolut garant f\u00f6r fred.<\/p>\n
S\u00e5, det kan nog vara klokt att han n\u00e5gra burkar med konserver och ett v\u00e4lg\u00f6dslat potatisland i beredskap – just in case.<\/p>\n