Jag har i tidigare inl\u00e4gg skrivit lite om hur grunden f\u00f6r den parlamentariska demokratin \u00e4r att identifiera och urskilja olika grupper i samh\u00e4llet. Dessa grupper ska sedan st\u00e4llas mot varandra s\u00e5 att olika partier kan skapa sina v\u00e4ljarbaser i respektive grupp.<\/p>\n
En klassisk skiljelinje \u00e4r sprungen ur Karl Marx analys: Proletariatet, allts\u00e5 arbetarna i den ena gruppen och kapitalet, de som \u00e4ger produktionsmedlen i den andra gruppen.
\nI och med att n\u00e4stan alla, via sitt pensionssparande, nu f\u00f6r tiden \u00e4r kapitalister s\u00e5 har den h\u00e4r indelningen blivit mer och mer inaktuell . ”Klasskampen” \u00e4r inte l\u00e4ngre den b\u00e4rande ideologiska skiljelinjen inom svensk politik.<\/p>\n
Rent objektivt s\u00e5 borde m\u00e4nskligheten l\u00e4tt kunna delas in i grupper utifr\u00e5n vilket k\u00f6n vi har – och det syns\u00e4ttet har blivit popul\u00e4rt p\u00e5 senare \u00e5r. M\u00e4n mot kvinnor – vilka tj\u00e4nar och vilka f\u00f6rlorar? Perfekt!
\n\u00c4r man det minsta os\u00e4ker p\u00e5 vilken grupp man tillh\u00f6r s\u00e5 \u00e4r det, f\u00f6r de allra flesta, bara att kika ner sm\u00e5byxorna och kontrollera.<\/p>\n
Jag tycker mig se att en ny ”klassindelning” \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att v\u00e4xa fram; Den brukande klassen och den konsumerande klassen.<\/p>\n
Till inte f\u00f6r s\u00e5 l\u00e4nge sedan tillh\u00f6rde vi alla den brukande klassen. Ville man ha mat p\u00e5 bordet s\u00e5 fick man se till att bruka jord och skaffa sig en ko, en gris och en get. Ville man bygga sig en bostad s\u00e5 fick man hugga ner n\u00e5gra tr\u00e4d och producera byggnadsvirke.<\/p>\n
Men tack vare produktivitetsutvecklingen inom jordbruket och skogsbruket s\u00e5 frigjordes enorma resurser. Vi kunde b\u00f6rja med det som kallas ”arbetsdelning”.
\nN\u00e5gra tog p\u00e5 sig att forts\u00e4tta bruka naturen och \u00f6vriga kunde jobba med andra saker, som att sy skor och kl\u00e4der, administrera banktj\u00e4nster och undervisa barn i skolan.<\/p>\n
Jag antar att det inte var n\u00e5gra st\u00f6rre konflikter mellan dessa olika klasser, den brukande och den konsumerande, i b\u00f6rjan av utvecklingen. P\u00e5 den tiden f\u00f6rstod nog den konsumerande klassen att deras v\u00e4lst\u00e5nd var beroende av att det fanns en brukande klass.<\/p>\n
Men, m\u00e4nniskans minne \u00e4r kort och det str\u00e4cker sig s\u00e4llan \u00f6ver flera generationer. Det \u00e4r v\u00e4ldigt tydligt n\u00e4r jag f\u00f6ljer dagens debatt.<\/p>\n
”Jordbruket st\u00e5r f\u00f6r si och s\u00e5 m\u00e5nga procent av utsl\u00e4ppen!” konstaterar man h\u00e4pet och pekar finger. ”\u00c4r det verkligen rimligt att en s\u00e5 liten andel av befolkningen ska st\u00e5 f\u00e5r en s\u00e5 stor andel av utsl\u00e4ppen?”.
\nUngef\u00e4r s\u00e5 g\u00e5r debatten.<\/p>\n
Men… att den process som producerar v\u00e5r mat upptar en stor andel av f\u00e5r totala milj\u00f6p\u00e5verkan, \u00e4r det verkligen s\u00e5 konstigt?<\/p>\n
Innan jordbruket effektiviserades och industrialiserades var vi alla jordbrukare. I stort sett 100% av v\u00e5r totala milj\u00f6p\u00e5verkan och energianv\u00e4ndning gick till livsmedelsproduktionen. N\u00e4stan 100% av arbetstiden och arbetskraften anv\u00e4ndes till att producera mat och energi (I form av foder till h\u00e4star och oxar som var den tidens traktorer).<\/p>\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt kritiseras skogsbruket. Skogsbruket \u00e4r fortfarande motorn i svensk ekonomi. F\u00f6r 100 \u00e5r sedan arbetade 5000 man inom skogsbruket, bara h\u00e4r i Orsa. Idag \u00e4r det f\u00e5 som direkt jobbar med skogsbruk, men produktionen \u00e4r lika stor.
\nI retoriken \u00e4r det d\u00e5 l\u00e4tt att g\u00e5 fr\u00e5n att betrakta skogsbruket som ett allm\u00e4nintresse till att betrakta det som ett s\u00e4rintresse. Fr\u00e5n att det var n\u00e5got som angick m\u00e5nga, till att det \u00e4r n\u00e5got som bara ang\u00e5r n\u00e5gra f\u00e5.
\nMen det \u00e4r ju inte sant, f\u00f6r s\u00e5 l\u00e4nge det finns en efterfr\u00e5gan efter s\u00e5gade tr\u00e4varor, pappersmassa och energi s\u00e5 fyller skogsbruket alltj\u00e4mt en lika stor funktion i samh\u00e4llet.<\/p>\n
Brukandet av jord och skog har – f\u00f6r att anv\u00e4nda ett modernt uttryck – ”outsourcats” till dagens jord och skogsbrukare. Outsourcingen har lett till att enorma resurser har frigjorts. Den har h\u00f6jt v\u00e4lst\u00e5ndet s\u00e5 till den milda grad att miljontals m\u00e4nniskor inte beh\u00f6ver jobba mer \u00e4n \u00e5tta timmar om dagen, ha ledigt p\u00e5 helger och njuta av sex veckors semester.
\nDen lediga tiden kan anv\u00e4ndas till mycket. Till exempel till att skriva inlagor, g\u00e5 med i ”milj\u00f6organisationer” och engagera sig politiskt – allt i syfte att kritisera den brukande klassen.<\/p>\n
Vi som tillh\u00f6r den krympande skaran brukare skakar p\u00e5 huvudet. Hur okunnig och bortsk\u00e4md f\u00e5r man egentligen bli? Det verkar inte finnas n\u00e5gon bortre gr\u00e4ns.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vi som tillh\u00f6r den krympande skaran brukare skakar p\u00e5 huvudet. Hur okunnig och bortsk\u00e4md f\u00e5r man egentligen bli? Det verkar inte finnas n\u00e5gon bortre gr\u00e4ns. <\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":757,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[78],"tags":[],"yoast_head":"\n