F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan, n\u00e4r riksbanken s\u00e4nkte r\u00e4ntan vid ett tillf\u00e4lle, kommenterade jag det p\u00e5 facebook. Jag skrev n\u00e5got i stil med att jag tyckte att det var f\u00f6r j\u00e4vligt att det drabbade oss som har pengar p\u00e5 banken och f\u00f6rs\u00f6ker spara. Man kan v\u00e4l s\u00e4ga att min kommentar avvek fr\u00e5n m\u00e4ngden av kommentarer som uttryckte gl\u00e4dje och l\u00e4ttnad – nu skulle det ju bli billigare att betala r\u00e4ntan p\u00e5 bol\u00e5net.<\/p>\n
Exemplet ovan illustrerar dilemmat och problematiken med att centralbankerna manipulerar r\u00e4ntorna. Det ska f\u00f6r sakens skull s\u00e4gas att centralbankerna bara delvis styr det totala r\u00e4ntel\u00e4get i en ekonomi – marknaden f\u00e5r fortfarande vara med oss s\u00e4tta en del av r\u00e4ntel\u00e4get, men centralbankspolitiken har en avg\u00f6rande betydelse.
\nMen – det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att f\u00f6r\u00e4ndringar av r\u00e4ntan f\u00e5r konsekvenser och vissa vinner och andra f\u00f6rlorar p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringen. Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rledas att tro att det bara \u00e4r en fr\u00e5ga om att det blir billigare att l\u00e5na och s\u00e4mre r\u00e4nta p\u00e5 l\u00f6nekontot. Det \u00e4r s\u00e5 otroligt mycket mer.<\/p>\n
Jag tar n\u00e5gra exempel:<\/p>\n
Ett av de viktigaste begreppen inom f\u00f6retagsekonomin \u00e4r ”diskonterade betalstr\u00f6mmar” ocks\u00e5 kallat ”nuv\u00e4rden”. Metoden med nuv\u00e4rden \u00e4r ett s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka ber\u00e4kna v\u00e4rdet av en investering.<\/p>\n
T\u00e4nk dig att du f\u00e5r ett erbjudande om att g\u00f6ra en investering som ska ge dig en miljon kronor om tio \u00e5r. Jag lovar dig att ge dig en miljon kronor om tio \u00e5r i utbyte mot att du ger mig en viss summa pengar nu. Hur mycket ska du betala f\u00f6r detta l\u00f6fte? (S\u00e5dana h\u00e4r kontrakt brukar kallas f\u00f6r obligationer, fr\u00e5n engelskans ”obligation” som betyder ungef\u00e4r ”l\u00f6fte” eller ”f\u00f6rpliktelse”)<\/p>\n
Du r\u00e4knar ut hur mycket du ska betala genom att ber\u00e4kna nuv\u00e4rdet av en miljon kronor om tio \u00e5r. I princip t\u00e4nker du att du inte vill g\u00f6ra en s\u00e4mre aff\u00e4r p\u00e5 obligationen \u00e4n om du hade satt in pengar p\u00e5 banken. Nuv\u00e4rdet av obligationen \u00e4r allts\u00e5 det samma som den summa pengar du skulle beh\u00f6va l\u00e5sa p\u00e5 ett bankkonto i tio \u00e5r f\u00f6r att det skulle bli en miljon p\u00e5 kontot om tio \u00e5r.<\/p>\n
Jag r\u00e4knar ut priset p\u00e5 obligationen i tre olika r\u00e4ntel\u00e4gen 0, 5 och 10 procent. Jag g\u00e5r inte in p\u00e5 hur man r\u00e4knar h\u00e4r, det \u00e4r inte s\u00e5 sv\u00e5rt och den som \u00e4r intresserad kan l\u00e4tt kolla upp det.<\/p>\n
Om r\u00e4ntan \u00e4r noll procent s\u00e5 blir sj\u00e4lvklart priset p\u00e5 obligationen, allts\u00e5 nuv\u00e4rdet av en miljon om tio \u00e5r, precis en miljon. Om jag inte f\u00e5r n\u00e5gon r\u00e4nta p\u00e5 bankkontot s\u00e5 m\u00e5ste jag ju s\u00e4tta in en miljon idag f\u00f6r att ha en miljon om tio \u00e5r.
\nOm r\u00e4ntan \u00e4r fem procent s\u00e5 blir nuv\u00e4rdet (priset) 598737 kronor.
\nOm r\u00e4ntan \u00e4r tio procent s\u00e5 blir priset 248678 kronor.<\/p>\n
Som ni ser \u00e4r r\u00e4ntel\u00e4get oerh\u00f6rt viktigt f\u00f6r obligationspriset. Men inte bara obligationspriser. Alla investeringars v\u00e4rde ber\u00e4knas p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. Om jag ska bygga en ladug\u00e5rd eller en fabrik eller k\u00f6pa skog s\u00e5 r\u00e4knar jag p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n
Om jag funderar p\u00e5 att k\u00f6pa en skogsfastighet, som \u00e4r bland de mest l\u00e5ngsiktiga investeringar man kan g\u00f6ra, s\u00e5 f\u00e5r r\u00e4ntan extremt stora konsekvenser f\u00f6r priset. R\u00e4ntan \u00e4r betydligt mer avg\u00f6rande \u00e4n virkespriserna, skulle jag s\u00e4ga.<\/p>\n
Vi t\u00e4nker oss att vi blir erbjuda att k\u00f6pa ett visst antal hektar nyplanterad skogsmark. De framtida kassafl\u00f6dena antar vi \u00e4r enligt f\u00f6ljande: Om 30 \u00e5r gallrar jag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen och f\u00e5r in 30 000 kr om 50 \u00e5r g\u00f6r jag en andra gallring och f\u00e5r in \u00a0100 000 kronor och om 90 \u00e5r g\u00f6r jag (eller mina barnbarn kanske) en slutavverkning som ger 1 500 000. Vad ska jag betala f\u00f6r skogsfastigheten?<\/p>\n
Om r\u00e4ntan \u00e4r noll procent s\u00e5 \u00e4r skogsfastigheten v\u00e4rd 1 630 000 kronor, allts\u00e5 summan av framtida kassafl\u00f6den.
\nOm r\u00e4ntan \u00e4r fem procent s\u00e5 \u00e4r det ”r\u00e4tta” priset p\u00e5 skogsfastigheten 28 996 kronor.
\nOm r\u00e4ntan \u00e4r tio procent s\u00e5 blir priset 1 901 kronor.<\/p>\n
Nu m\u00e5ste jag erk\u00e4nna att jag sj\u00e4lv blev lite f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att det blev S\u00c5 stor skillnad, men jag tror att jag har r\u00e4knat r\u00e4tt.<\/p>\n
Det h\u00e4r fenomenet kan vara en del av f\u00f6rklaringen till att trots att riksbankerna s\u00e4nker r\u00e4ntan och trycker pengar f\u00f6r att stimulera ekonomin s\u00e5 f\u00e5r man inte riktigt fart p\u00e5 investeringarna. Det l\u00e5ga r\u00e4ntel\u00e4get g\u00f6r f\u00f6rvisso att det \u00e4r billigt att l\u00e5na, men investeringar i framtida kassafl\u00f6den blir s\u00e5 oerh\u00f6rt kostsamma n\u00e4r de diskonteras med s\u00e5 l\u00e5ga r\u00e4ntor som vi har idag.<\/p>\n
Det visar ocks\u00e5 hur sv\u00e5rt det \u00e4r att h\u00f6ja r\u00e4ntel\u00e4get n\u00e4r vi under s\u00e5 l\u00e5ng tid har levt med l\u00e5ga r\u00e4ntor. Obligationspriserna skulle falla, men ocks\u00e5 v\u00e4rdet p\u00e5 alla de investeringar som har gjorts i detta r\u00e4ntel\u00e4get. Titta bara vad som h\u00e4nder med v\u00e4rdet p\u00e5 en skogsfastighet om r\u00e4ntan g\u00e5r fr\u00e5n fem till tio procent – v\u00e4rdet faller med 93 procent!<\/p>\n
En annan konsekvens av det l\u00e5ga r\u00e4ntel\u00e4get \u00e4r att inte bara framtida int\u00e4kter blir h\u00f6gt v\u00e4rderade n\u00e4r de diskonteras till nuv\u00e4rden. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att framtida \u00e5taganden och skulder blir h\u00f6gt v\u00e4rderade. Ett typiskt s\u00e5dant fall \u00e4r pensioner och livf\u00f6rs\u00e4kringar.
\nOm vi leker med tanken att jag lovar dig att ge dig en miljon i form av en eng\u00e5ngsutbetalning n\u00e4r du g\u00e5r i pension vid 65 \u00e5rs \u00e5lder. Du \u00e4r idag 35 \u00e5r, s\u00e5 det \u00e4r 30 \u00e5r till pension. Hur mycket pengar m\u00e5ste jag d\u00e5 s\u00e4tta av f\u00f6r detta idag f\u00f6r att kunna uppfylla mitt l\u00f6fte till dig?<\/p>\n
Om r\u00e4ntan \u00e4r noll procent s\u00e5 m\u00e5ste jag givetvis s\u00e4tta av en miljon idag f\u00f6r att vara s\u00e4ker p\u00e5 att kunna uppfylla mitt l\u00f6fte.
\nOm r\u00e4ntan \u00e4r fem procent s\u00e5 m\u00e5ste jag s\u00e4tta av 214 638 kronor och om r\u00e4ntan \u00e4r tio procent s\u00e5 blir det 42 391 kronor.<\/p>\n
Det l\u00e5ga r\u00e4ntel\u00e4get g\u00f6r det helt enkelt v\u00e4ldigt dyrt att lova saker. Det h\u00e4r st\u00e4ller till enorma problem, inte bara f\u00f6r de som f\u00f6rvaltar den statliga pensionen, utan \u00e4ven f\u00f6r privata f\u00f6rs\u00e4kringsbolag och andra som har ”l\u00e5nga” \u00e5taganden.<\/p>\n
Ett f\u00f6rs\u00e4kringsbolag har, som alla andra bolag, tv\u00e5 sidor i sin balansr\u00e4kning. P\u00e5 den ena sidan finns tillg\u00e5ngarna, som ofta \u00e4r aktier, obligationer och andra finansiella placeringar. P\u00e5 den andra sidan finns skulderna och d\u00e4r \u00e4r dessa l\u00e5nga \u00e5taganden om framtida utbetalningar en stor del.<\/p>\n
N\u00e4r r\u00e4ntan sjunker s\u00e5 v\u00e4xer skuldsidan. Ni s\u00e5g sj\u00e4lva att ”mitt” pensionsl\u00f6fte till dig i exemplet ovan blev fem g\u00e5nger s\u00e5 ”dyrt” f\u00f6r mig om r\u00e4ntan gick fr\u00e5n tio till fem procent.<\/p>\n
Regelverken som g\u00e4ller f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, s\u00e4ger att skuldsidan m\u00e5ste matchas av tillg\u00e5ngssidan. Det \u00e4r ju sj\u00e4lvklart att ett f\u00f6rs\u00e4kringsbolag m\u00e5ste ha tillg\u00e5ngar som visar att man kan leva upp till de l\u00f6ften som man har givit till sina f\u00f6rs\u00e4kringstagare. Regelverket s\u00e4ger ocks\u00e5 att en viss andel av skulderna m\u00e5ste matchas av ”riskfria” tillg\u00e5ngar, oftast i form av obligationer.
\nN\u00e4r r\u00e4ntan s\u00e4nks s\u00e5 \u00f6kar allts\u00e5 skuldsidan, vilket inneb\u00e4r att en st\u00f6rre andel av tillg\u00e5ngssidan i balansr\u00e4kningen m\u00e5ste utg\u00f6ras av obligationer.
\nF\u00f6rs\u00e4kringsbolaget m\u00e5ste d\u00e5 s\u00e4lja aktier och k\u00f6pa obligationer. B\u00e5da dessa aff\u00e4rer \u00e4r s\u00e5dant som driver ned r\u00e4ntan. Fallande aktiekurser brukar m\u00f6tas av att riksbanken s\u00e4nker r\u00e4ntan och, framf\u00f6r allt, \u00f6kad efterfr\u00e5gan p\u00e5 obligationer driver ned r\u00e4ntan.<\/p>\n
Vi hamnar allts\u00e5 i en olycklig spiral d\u00e4r de \u00e5tg\u00e4rder som man enligt regelverket m\u00e5ste vidta f\u00f6r att m\u00f6ta konsekvenserna av fallande r\u00e4ntor, i sin tur leder till att r\u00e4ntorna sjunker \u00e4nnu mer!<\/p>\n
Hur ”l\u00f6ser” man detta d\u00e5?<\/p>\n
Jo, man skriver om regelverket. Inte genom att till\u00e5ta f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen att ha mer ”risk i sina portf\u00f6ljer” utan genom att fastsl\u00e5 vilken r\u00e4nta man ska diskontera sina skulder med. Likt professor Baltazar funderade och funderade man, tills man kom fram till att framtida skuld\u00e5taganden ska diskonteras med….. 4,2%. Exakt.
\n(Jag f\u00f6renklar en aning, men inte s\u00e5 mycket).<\/p>\n
S\u00e5 l\u00e4nge den diskonteringsr\u00e4nta som man skulle ha valt p\u00e5 en fri marknad \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n 4,2% (vilket vi f\u00e5r anta att den \u00e4r) s\u00e5 inneb\u00e4r detta regelverk allts\u00e5 att samtliga finansiella bolag kollektivt tvingas underv\u00e4rdera sin skuldsida.<\/p>\n
De myndigheter som skriver regelverket hade, som jag ser det, lika g\u00e4rna kunna ha sagt att f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen inte beh\u00f6ver ha t\u00e4ckning f\u00f6r sina skulder. Men en s\u00e5 tydlig och r\u00e4ttfram kommunikation skulle ju vanligt folk och kanske \u00e4ven ekonomijournalister kunna genomsk\u00e5da.
\nAtt, i princip, s\u00e4ga samma sak fast g\u00f6mma det i en fastslagen diskonteringsr\u00e4nta g\u00f6r att det hela blir lite sv\u00e5rare att genomsk\u00e5da.<\/p>\n
S\u00e5vida man inte \u00e4r bonde p\u00e5 riktigt, f\u00f6rst\u00e5s…..<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan, n\u00e4r riksbanken s\u00e4nkte r\u00e4ntan vid ett tillf\u00e4lle, kommenterade jag det p\u00e5 facebook. Jag skrev n\u00e5got i stil med att jag tyckte att det var f\u00f6r j\u00e4vligt att det drabbade oss som har pengar p\u00e5 banken och f\u00f6rs\u00f6ker spara. Man kan v\u00e4l s\u00e4ga att min kommentar avvek fr\u00e5n m\u00e4ngden av kommentarer som…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13],"tags":[],"yoast_head":"\n