![\"Bonde_pa_riktigt_Columbella\"](\"https:\/\/blogg.land.se\/bonde-pa-riktigt\/wp-content\/uploads\/sites\/12\/2015\/12\/Bonde_pa_riktigt_Columbella.jpg\")
<\/a><\/p>\nDen \u00e4ldsta skrift om jordbruk som jag har hittat \u00e4r Lucius Junius Moderatus Columbellas l\u00e4robok\u00a0Tolv b\u00f6cker om lantbruk.\u00a0<\/em>Columbella f\u00f6ddes \u00e5r 4 e. Kr, s\u00e5 boken \u00e4r troligtvis knappt 2000 \u00e5r gammal. Om klimatet skriver han s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n ”Jag har n\u00e4mligen f\u00f6rst\u00e5tt, att m\u00e5nga mycket minnesv\u00e4rda f\u00f6rfattare \u00e4r fullt och fast \u00f6vertygade om att klimatets kvalitet och egenskaper f\u00f6r\u00e4ndras under en l\u00e5ng tids f\u00f6rlopp och att den l\u00e4rdaste av dem alla, astronomil\u00e4raren Hipparchos, uppgivit att det skulle komma en tid, n\u00e4r v\u00e4derstrecken p\u00e5 jorden skulle rubbas ur sitt l\u00e4ge, och detta tycks \u00e4ven den icke f\u00f6raktlige lantbruksf\u00f6rfattaren Saserna ha inst\u00e4mt i. I den bok, som han l\u00e4mnade efter sig om lantbruket, drar han n\u00e4mligen slutsatsen, att klimatf\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4ndras, av att trakter, som tidigare p\u00e5 grund av regelbundet v\u00e5ldsamma vintrar inte kunde bevara n\u00e5got planterat slag av vin eller oliv, nu dignar av de rikaste sk\u00f6rdar av oliver och Bacchus druvor, efter det att den tidigare k\u00f6lden mildrats och blivit varmare. Vare sig detta \u00e4r felaktigt eller riktig teori, b\u00f6r man dock \u00f6verl\u00e5ta till den astronomiska litteraturen”<\/em><\/p>\n Columbella refererar allts\u00e5 till f\u00f6rfattare som h\u00e4vdar att det p\u00e5gick en klimatf\u00f6r\u00e4ndring. Finns det st\u00f6d f\u00f6r att s\u00e5 var fallet?<\/p>\n Jag hittade den h\u00e4r sammanst\u00e4llningen av temperaturen fr\u00e5n olika kontinenter under de senaste 2000 \u00e5ren. Sj\u00e4lvklart f\u00e5r man ta s\u00e5dana temperaturuppskattningar med en stor nypa salt, men iallafall…<\/p>\n Som ni ser, \u00e4r den tid som Columbella levde i, en tid d\u00e5 det var v\u00e4ldigt varmt i Europa. Temperaturen var mer \u00e4n 3 grader varmare \u00e4n ”normalt”.<\/p>\n Romarriket var som st\u00f6rst \u00e5r 117 e. Kr. D\u00e5 str\u00e4ckte det sig \u00e4nda upp till gr\u00e4nsen till Skottland. Det kan vara intressant att se att romarriket sammanfaller, tidsm\u00e4ssigt, med det varma klimat som r\u00e5dde i Europa under v\u00e5r tider\u00e4knings f\u00f6rsta hundra \u00e5r.<\/p>\n Precis som Columbella konstaterar s\u00e5 finns det bevis f\u00f6r vindruvor odlades d\u00e4r det f\u00f6rut inte hade varit m\u00f6jligt. Det finns bland annat bevis f\u00f6r att vindruvor med framg\u00e5ng odlades i England.<\/p>\n ” Though evidence of <\/span>V. vinifera<\/i> vines in the British Isles dates back to the <\/span>Hoxnian Stage<\/a> when the climate was much warmer than it is today”. [referens<\/a>]<\/span><\/p>\n Klimatet har allts\u00e5 varierat sedan v\u00e5r tider\u00e4kning b\u00f6rjade och vi verkar vara inne i en varm period just nu. N\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e4dret s\u00e5 verkar vi ha f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt kort minne. Alla verkar inte ens komma ih\u00e5g de sn\u00f6rika och svinkalla vintrarna 2009\/10 och 2010\/11. Men lantbrukarna brukar minnas. P\u00e5 sextiotalet var det otroligt torra v\u00e5rar och f\u00f6rsomrar. Bevattningsanl\u00e4ggningar s\u00e5ldes ”fr\u00e5n hyllan” p\u00e5 lantmannabutikerna. P\u00e5 \u00e5ttiotalet var det besv\u00e4rliga h\u00f6star, iallafall h\u00e4r i Orsa. M\u00e5nga g\u00e5nger fick man v\u00e4nta med tr\u00f6skningen tills det att tj\u00e4len hade kommit f\u00f6r att inte k\u00f6ra fast.<\/p>\n \u00c5ren 1866 till 1869 var det missv\u00e4xt i norra Sverige. \u00c4ven h\u00e4r i norra Dalarna svalt m\u00e4nniskor ihj\u00e4l d\u00e5 vintern 1867 dr\u00f6jde sig kvar s\u00e5 l\u00e4nge att sommaren aldrig riktigt kom. De h\u00e4r \u00e5ren var en av orsakerna till att s\u00e5 m\u00e5nga emigrerade till USA under den h\u00e4r tiden. Var de kanske vad vi idag skulle kalla f\u00f6r klimatflyktingar?<\/p>\n I boken ”Svensk Jord och Svensk Bonde Genom Tiderna” ber\u00e4ttar Carl Larsson (inte konstn\u00e4ren fr\u00e5n Sundborn!) f\u00f6ljande:<\/p>\n ”Under det sv\u00e5ra \u00e5ret 1867, d\u00e5 snart sagt hela Mellansverige hade en ytterst d\u00e5lig sk\u00f6rd, steg priset p\u00e5 ett pund (8,5 kg) r\u00e5gmj\u00f6l till tre riksdaler, samtidigt som arbetsl\u00f6nen f\u00f6r huggandet av en famn ved sj\u00f6nk till tolv skilling, vilket belopp ocks\u00e5 var vanlig dagspenning f\u00f6r den som hade arbete. Man fick med andra ord arbeta i tolv dagar f\u00f6r att tj\u00e4na in pengar till 8,5 kg r\u00e5gmj\u00f6l. P\u00e5 v\u00e5ren f\u00f6ljande \u00e5r importerades r\u00e5g fr\u00e5n Ryssland. B\u00f6nder fr\u00e5n halva Dalarna uppb\u00e5dades att h\u00e4mta ryssmj\u00f6let i G\u00e4vle, men n\u00e4r de kommo dit, kunder inte skutorna g\u00e5 in i hamnen f\u00f6r is. Fartygsmasterna syntes ute p\u00e5 redden, och b\u00f6nderna v\u00e4ntade dag efter dag. M\u00e5nga b\u00f6nder m\u00e5ste till sist fara hem med tomma skrindor, d\u00e5 de icke haft nog foder och mats\u00e4ck med sig. […] Sommaren 1867 var s\u00e5 kall i \u00c4lvdalen, att tuvorna p\u00e5 \u00e4ngarna endast hunno bli litet gr\u00f6na p\u00e5 den sida, som var \u00e5t solen, mer orkade de inte det \u00e5ret.”<\/em><\/p>\n I sverige \u00e4r idag medelinkomsten f\u00f6r en heltidsanst\u00e4lld ca 210 000 kr\/\u00e5r efter skatt. En heltidsanst\u00e4lld arbetar ungef\u00e4r 226 dagar per \u00e5r, vilket inneb\u00e4r att man tj\u00e4nar ungef\u00e4r 930 kronor per dag. P\u00e5 1860-talet antar jag att man s\u00e4kert jobbade minst 10 timmar per dag och inte 8 timmar som vi g\u00f6r nu.<\/p>\n Det inneb\u00e4r att tolv dagars arbete d\u00e5, motsvarar 15 dagars arbete idag. Det skulle allts\u00e5 betyda att priset p\u00e5 8,5 kg r\u00e5gmj\u00f6l 1867 motsvarar 15 dagars heltidsarbete idag, eller 13950 kronor i dagens penningv\u00e4rde. Det inneb\u00e4r ett kilopris p\u00e5 drygt 1600 kronor!<\/p>\n Ett spannm\u00e5lspris som jag som r\u00e5godlare inte skulle ha n\u00e5got emot….<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00e5 n\u00e4ringar \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngsiktiga som jordbruket. De investeringar som g\u00f6rs i \u00e5kermarkens b\u00f6rdighet g\u00f6rs p\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ng sikt, att det ofta \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4sta generation som f\u00e5r sk\u00f6rda frukterna av m\u00f6dan. Ingen n\u00e4ring \u00e4r heller s\u00e5 ”platsbunden” som jordbruket. En jordbrukare har bundit sitt kapital i mark och byggnader som inte kan flyttas n\u00e4r…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[2,78],"tags":[118],"yoast_head":"\n<\/a>
\nH\u00e4r uppe i Orsa m\u00e4rker jag det genom att jag kan ta h\u00f6gre sk\u00f6rdar \u00e4n vad som tidigare har varit m\u00f6jligt och jag kan ocks\u00e5 odla s\u00e5dant som inte har odlats f\u00f6rut.
\nMen jag tror inte att allt<\/em>\u00a0kan tillskrivas f\u00f6r\u00e4ndringar i klimatet. F\u00f6r\u00e4dlingen av sorter har gjort att avkastningen \u00f6kar, odlingsmetoderna har f\u00f6rb\u00e4ttrats, jag g\u00f6dslar och sprutar betydligt mer \u00e4n vad man tidigare gjorde h\u00e4r uppe – vilket ju ocks\u00e5 f\u00f6rklarar varf\u00f6r sk\u00f6rdarna \u00f6kar.<\/p>\n