Den friare r\u00f6rligheten av varor, tj\u00e4nster, kapital och m\u00e4nniskor s\u00e4tter press p\u00e5 vissa l\u00e4nder, samtidigt som den ger m\u00f6jligheter f\u00f6r andra l\u00e4nder. Det finns tv\u00e5 m\u00f6jliga utfall av detta. Jag hoppas p\u00e5 det ena men jag befarar det andra.<\/p>\n
Det kan aldrig finnas 100 procent fri r\u00f6rlighet. \u00c4ven om r\u00f6rligheten inte begr\u00e4nsas av n\u00e5gra tullar eller andra statligt p\u00e5hittade hinder, s\u00e5 \u00e4r r\u00f6rligheten alltid f\u00f6rknippad med en kostnad. P\u00e5 ekonomispr\u00e5k kallas det f\u00f6r ”transaktionskostnad”<\/p>\n
Kapitalet \u00e4r det som begr\u00e4nsas av l\u00e4gst transaktionskostnader. Med en enkel knapptryckning kan en pensionssparare flytta sina besparingar fr\u00e5n en svensk indexfond till en investering i en indisk r\u00e4nteobligation. Transaktionskostnaden \u00e4r i princip kostnaden f\u00f6r den tid det tar att sl\u00e5 p\u00e5 datorn och logga in p\u00e5 sin internetbank samt eventuella avgifter som banken tar f\u00f6r att genomf\u00f6ra transaktionen.<\/p>\n
Kapitalets l\u00e5ga transaktionskostnader har inneburit att det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r ett land att ha betydligt h\u00f6gre skatter p\u00e5 kapital och kapitalvinster \u00e4n andra l\u00e4nder. Varje f\u00f6rs\u00f6k att h\u00f6ja den skatten g\u00f6r att v\u00e4rdens investerare helt enkelt flyttar sina pengar och det leder till ett snabbt haveri f\u00f6r samh\u00e4llsekonomin.<\/p>\n
Varor har en h\u00f6gre naturlig transaktionskostnad \u00e4n kapital. Det \u00e4r trots allt fr\u00e5ga om att en fysisk vara ska transporteras fr\u00e5n en plats till en annan. Transaktionskostnaden g\u00f6r att v\u00e4rldshandeln ”till\u00e5ter” en n\u00e5got st\u00f6rre variation i kostnadsl\u00e4ge f\u00f6r den inhemska produktionen i olika l\u00e4nder. Den inhemska produktionen \u00e4r konkurrenskraftig p\u00e5 hemmamarknaden om dess kostnad \u00e4r mindre \u00e4n summan av n\u00e5got annat lands produktionskostnad och transaktionskostnaden (fraktkostnaden).
\nDet g\u00f6r att ett land kan bibeh\u00e5lla sin produktion trots att produktionskostnaden belastas med vissa skatter och avgifter som \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n i andra l\u00e4nder. Men bara till en viss gr\u00e4ns.<\/p>\n
Den h\u00f6gsta transaktionskostnaden \u00e4r den som begr\u00e4nsar m\u00e4nniskors fria r\u00f6rlighet. \u00c4ven om vi leker med tanken att vi skulle kunna v\u00e4lja att flytta till vilket land som helst och f\u00e5 jobb d\u00e4r, utan n\u00e5gra hinder, s\u00e5 kommer det alltid att vara f\u00f6rknippat med stora kostnader.<\/p>\n
Att flytta till ett annat land inneb\u00e4r att man m\u00e5ste bryta upp fr\u00e5n en plats, packa sina \u00e4godelar, boka en flygbiljett, ordna med transport av \u00e4godelarna, fixa en ny bostad, l\u00e4ra sig ett nytt spr\u00e5k och en ny kultur. Det \u00e4r dyrt – p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt.<\/p>\n
Ett land som vill ha h\u00f6ga skatter f\u00f6r att finansiera en stor v\u00e4lf\u00e4rdsstat st\u00e4lls inf\u00f6r st\u00f6rre och st\u00f6rre problem i takt med att r\u00f6rligheten \u00f6kar.<\/p>\n
Det \u00e4r sedan l\u00e4nge om\u00f6jligt att ha mycket h\u00f6gre skatter p\u00e5 kapital och kapitalvinster \u00e4n andra l\u00e4nder. Det blir sv\u00e5rare och sv\u00e5rare att beskatta produktionen och samtidigt beh\u00e5lla den inom landet.
\nTill produktionskostnaderna h\u00f6r l\u00f6nekostnaden, vilken utg\u00f6rs av den l\u00f6n som arbetstagaren f\u00e5r ut efter skatt plus l\u00f6neskatten plus arbetsgivaravgifterna – allts\u00e5 den totala kostnaden f\u00f6r att anst\u00e4lla n\u00e5gon.
\nDet kommer allts\u00e5 att vara v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att h\u00f6ja kostnadsl\u00e4get f\u00f6r produktionen. Det kommer att vara sv\u00e5rt att h\u00f6ja skatten p\u00e5 arbete. Snarare m\u00e5ste dessa skatter s\u00e4nkas.<\/p>\n
En trolig utveckling \u00e4r att mer och mer av skattebasen kommer att flyttas \u00f6ver till att belasta den minst l\u00e4ttr\u00f6rliga best\u00e5ndsdelen i ekonomin – m\u00e4nniskan.<\/p>\n
Om vi har ambitionen att \u00f6ka, eller beh\u00e5lla skatteniv\u00e5n, s\u00e5 m\u00e5ste det ske genom att vi i h\u00f6gre grad beskattar saker som ingen kan undvika. Vi m\u00e5ste beskatta boendet och vi m\u00e5ste beskatta konsumtion av s\u00e5dant som vi m\u00e5ste<\/em> k\u00f6pa, som mat och vatten.<\/p>\n I praktiken inneb\u00e4r det, i sin f\u00f6rl\u00e4ngning, att vi i princip f\u00e5r ett skattesystem som liknar en medlemsavgift i staten. En medlemsavgift som n\u00e4stan \u00e4r lika f\u00f6r alla som vill bo h\u00e4r. Det kommer troligtvis att finnas en ”ungdomsrabatt” och en ”pension\u00e4rsrabatt”, precis som de flesta andra f\u00f6reningar har. Det kommer sannolikhet att finnas en viss progressivitet i systemet. Dyrare bost\u00e4der kommer att beskattas h\u00f6gre, liksom dyrare mat.<\/p>\n Det som begr\u00e4nsar m\u00f6jligheten att ta ut s\u00e5dan skatt \u00e4r dels i vilken grad man kan t\u00e4ppa igen folks m\u00f6jlighet att smuggla in utl\u00e4ndsk l\u00e5gbeskattad mat och m\u00e4nniskors ben\u00e4genhet att k\u00f6pa mat svart. Dels begr\u00e4nsas m\u00f6jligheterna av hur h\u00f6g transaktionskostnaden \u00e4r f\u00f6r m\u00e4nniskor att flytta till andra l\u00e4nder. Vi kan inte bibeh\u00e5lla v\u00e5rt v\u00e4lst\u00e5nd om vi f\u00e5r s\u00e5 kallad ”brain drain” – att de mest produktiva m\u00e4nniskorna v\u00e4ljer att flytta till l\u00e4nder med l\u00e4gre skatt.<\/p>\n Balansg\u00e5ngen mellan att ta ut s\u00e5 mycket skatt som m\u00f6jligt med bibeh\u00e5llen f\u00f6rm\u00e5ga att generera skatteunderlag kommer att bli sv\u00e5rare och sv\u00e5rare – det kommer att g\u00f6ra det om\u00f6jligt att ha ett totalt skattetryck som avviker f\u00f6r mycket fr\u00e5n andra l\u00e4nder.<\/p>\n I det ena scenariot hanterar vi detta genom att minska skattetrycket och d\u00e5 \u00e4ven de \u00e5taganden vi kan f\u00f6rv\u00e4nta oss av staten.<\/p>\n I det andra scenariot inf\u00f6r vi konstlade transaktionskostnader i from av tullar, regleringar och -slutligen – murar som rent fysiskt hindrar m\u00e4nniskor fr\u00e5n att flytta.<\/p>\n Jag hoppas p\u00e5 det ena, men befarar det andra.<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den friare r\u00f6rligheten av varor, tj\u00e4nster, kapital och m\u00e4nniskor s\u00e4tter press p\u00e5 vissa l\u00e4nder, samtidigt som den ger m\u00f6jligheter f\u00f6r andra l\u00e4nder. Det finns tv\u00e5 m\u00f6jliga utfall av detta. Jag hoppas p\u00e5 det ena men jag befarar det andra. Det kan aldrig finnas 100 procent fri r\u00f6rlighet. \u00c4ven om r\u00f6rligheten inte begr\u00e4nsas av n\u00e5gra tullar…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13,78],"tags":[],"yoast_head":"\n