”Jag gillar olika”<\/p>\n
Ni kommer kanske ih\u00e5g budskapet som m\u00e5nga valde att pryda sina profilbilder p\u00e5 facebook med efter valet 2010. Det var skrivet p\u00e5 en hand, liknande eller kanske exakt samma, hand som anv\u00e4ndes i kampanjen ”r\u00f6r inte min kompis” som kanske n\u00e5got f\u00e4rre av oss kommer ih\u00e5g.<\/p>\n
Det var en sp\u00e4nnande tid p\u00e5 sociala medier d\u00e4r vi kollektivt f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst\u00e5 och hantera att valresultatet s\u00e5g ut som det gjorde.
\nRasismen diskuterades och jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag hade sv\u00e5rt att h\u00e4nga med i sv\u00e4ngarna. Jag tyckte att jag hade en ganska god uppfattning om vad som \u00e4r rasism, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 vad som inte \u00e4r det. Men, och jag tror inte att jag \u00e4r ensam om detta, vid ett par tillf\u00e4llen trampade jag i klaveret.
\nJag t\u00e4nkte inte g\u00e5 n\u00e4rmare in p\u00e5 vad det var jag gjorde, d\u00e5 \u00e4r jag ju d\u00e4r med foten i klaveret igen, men det handlade helt enkelt om att min uppfattning om vad som var rasism inte st\u00e4mde \u00f6verens med andras uppfattning. Jag har en ganska sn\u00e4v och, i mitt tycke exakt, definition p\u00e5 vad som \u00e4r rasism. Andra har tydligen en annan tolkning av begreppet.<\/p>\n
Rasism \u00e4r d\u00e5ligt, det \u00e4r de flesta \u00f6verens om. Men det som jag tycker mig se, \u00e4r att n\u00e4r vi s\u00e4tter likhetstecken mellan rasism och d\u00e5liga f\u00f6rslag, s\u00e5 g\u00e4ller likhetstecknet \u00e4ven omv\u00e4nt. D\u00e5liga f\u00f6rlag \u00e4r rasistiska f\u00f6rlag. Matematiskt uttryckt kan man s\u00e4ga att rasistiska f\u00f6rslag inte l\u00e4ngre utg\u00f6r en delm\u00e4ngd av de d\u00e5liga f\u00f6rlagen. De utg\u00f6r hela m\u00e4ngden.<\/p>\n
En konsekvens av det h\u00e4r s\u00e4ttet att resonera \u00e4r att f\u00f6rslag som inte \u00e4r rasistiska, per automatik ocks\u00e5 anses vara bra f\u00f6rslag.
\nN\u00e4r vi anammar det h\u00e4r syns\u00e4ttet blir det en v\u00e4ldig fokus p\u00e5 att diskutera huruvida ett f\u00f6rslag \u00e4r rasistiskt eller inte. F\u00f6r, n\u00e4r vi v\u00e4l har rett ut det s\u00e5 vet vi ju om f\u00f6rslaget \u00e4r bra eller inte.<\/p>\n
Det h\u00e4r leder till en f\u00f6rdumning av hela samh\u00e4llsdebatten, tycker jag. F\u00f6r givetvis finns det f\u00f6rslag som, trots att de inte \u00e4r rasistiska, \u00e4nd\u00e5 \u00e4r riktigt d\u00e5liga.<\/p>\n
Att st\u00e4nga \u00d6resundsbron, med allt vad det inneb\u00e4r, \u00e4r inte rasistiskt. Men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det, enligt vad jag anser, ett d\u00e5ligt f\u00f6rslag d\u00e5 det \u00e4r f\u00f6renat med enorma kostnader och praktiska problem. Dessutom tvingar de dem som vill komma hit att ta andra farligare v\u00e4gar. F\u00f6r de kommer att forts\u00e4tta att f\u00f6rs\u00f6ka ta sig hit.<\/p>\n
Att p\u00e5 medicinsk v\u00e4g \u00e5ldersbest\u00e4mma asyls\u00f6kanden leder l\u00e4tt tankarna till skallm\u00e4tningarna p\u00e5 trettiotalet, men det kan \u00e4nd\u00e5 vara ett n\u00f6dv\u00e4ndigt – och d\u00e4rmed bra – f\u00f6rslag. F\u00f6r s\u00e5 l\u00e4nge vi har olika s\u00e4tt att hantera m\u00e4nniskor beroende p\u00e5 om de \u00e4r barn eller inte, s\u00e5 m\u00e5ste vi ju ha n\u00e5got s\u00e4tt att avg\u00f6ra huruvida n\u00e5gon \u00e4r ett barn.<\/p>\n
Jag s\u00e5g en artikel idag med rubriken: ”\u00c5ldersbest\u00e4mning \u00e4r inte rasistiskt”. D\u00e4rmed anv\u00e4nder sig artikelf\u00f6rfattaren av det ovan beskriva lackmustestet f\u00f6r att bevisa att f\u00f6rslaget d\u00e4rmed \u00e4r bra. Men det \u00e4r ju inte d\u00e4r den intressanta och viktiga diskussionen b\u00f6r ligga. Diskussionen b\u00f6r v\u00e4l ist\u00e4llet handla om vilka metoder som finns och vilka av dessa metoder som \u00e4r kostnadseffektiva, etiska och s\u00e4kra.<\/p>\n
Rasism \u00e4r en kollektivistisk tanke. Det \u00e4r id\u00e9n om att vi, genom att titta p\u00e5 hur en m\u00e4nniska ser ut, kan avg\u00f6ra den m\u00e4nniskans egenskaper. Till skillnad fr\u00e5n individualismen, som handlar om att var och en \u00e4r en unik individ som ska bed\u00f6mas utifr\u00e5n sina personliga egenskaper s\u00e5 delar rasismen in oss i grupper. Grupper som vi sj\u00e4lva inte har valt.<\/p>\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r nationalstaten en kollektivistisk konstruktion. Vi som \u00e4r medborgare i ett visst land utg\u00f6r ett kollektiv, och de som inte \u00e4r det utg\u00f6r ett annat kollektiv. F\u00f6r den som aldrig kan acceptera kollektivistiska id\u00e9er blir det sv\u00e5rt att argumentera f\u00f6r nationalstaten. Men nationalstaten kan aldrig fungera utan att vi g\u00f6r skillnad p\u00e5 dem som \u00e4r med och dem som inte \u00e4r med.<\/p>\n
Det blir alltid sp\u00e4nnande n\u00e4r man v\u00e5gar dra sina grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingar till sin spets. Vi som \u00e4r klassiska liberaler och d\u00e4rmed lever efter tanken om att det \u00e4r fel att stj\u00e4la, har ju ocks\u00e5 sv\u00e5rt att argumentera f\u00f6r att staten \u00e4r en legitim konstruktion. Staten finansieras ju genom skatt, och skatt \u00e4r ingen frivillig transaktion. Skatt \u00e4r allts\u00e5 st\u00f6ld.<\/p>\n
F\u00f6r den som \u00e4r f\u00f6r nationalstaten med tillh\u00f6rande v\u00e4lf\u00e4rdssystem, men inte \u00e4r rasist, blir det n\u00f6dv\u00e4ndigt att h\u00e5lla tungan r\u00e4tt i mun. F\u00f6r p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt m\u00e5ste vi skilja p\u00e5 de olika kollektiven – de som \u00e4r en del av v\u00e5r nationalstat och de som inte \u00e4r det. Den nationalitet man har, \u00e4r till viss del ocks\u00e5 \u00e4r kopplat till vilken etnicitet man har. D\u00e4rf\u00f6r blir det ofta, men inte alltid, s\u00e5 att de som \u00e4r medborgare i n\u00e5got annat land ocks\u00e5 har en annan etnicitet.<\/p>\n
F\u00f6r att \u00e5terknyta till resonemanget i b\u00f6rjan p\u00e5 den h\u00e4r texten, s\u00e5 \u00e4r m\u00e4nniskor med en annan etnicitet en delm\u00e4ngd av den hela m\u00e4ngden som utg\u00f6rs av alla som inte \u00e4r svenska medborgare. Samtidigt \u00e4r inte alla svenska medborgare av samma etnicitet – s\u00e5 har det aldrig varit. Precis som att man inte kan bed\u00f6ma om ett f\u00f6rslag \u00e4r bra eller d\u00e5ligt bara utifr\u00e5n om det \u00e4r rasistiskt eller inte, s\u00e5 kan man inte skilja p\u00e5 vilka som \u00e4r med i v\u00e5r nationalstat och vilka som inte \u00e4r det, via den etniska tillh\u00f6righeten.<\/p>\n
Nationalstaten i sin konstruktion inneb\u00e4r att vi m\u00e5ste skilja p\u00e5 dem som \u00e4r medborgare och dem som inte \u00e4r det. De som inte \u00e4r medborgare har ofta en annan etnicitet \u00e4n majoriteten av dem som \u00e4r det. Men det inneb\u00e4r inte att det \u00e4r rasism att skilja medborgare fr\u00e5n icke medborgare.<\/p>\n
Kollektivism \u00e4r exkluderande. Det handlar om att definera ett ”vi” och ett ”dom”. Om vi inte vill g\u00f6ra det, kan vi inte heller ha nationalstater och statliga v\u00e4ldf\u00e4rdssystem. Det \u00e4r en intresant fr\u00e5ga, tycker jag. En fr\u00e5ga som t\u00e5ls att diskutera. Men en s\u00e5dan diskussion har ingenting med rasism att g\u00f6ra.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
”Jag gillar olika” Ni kommer kanske ih\u00e5g budskapet som m\u00e5nga valde att pryda sina profilbilder p\u00e5 facebook med efter valet 2010. Det var skrivet p\u00e5 en hand, liknande eller kanske exakt samma, hand som anv\u00e4ndes i kampanjen ”r\u00f6r inte min kompis” som kanske n\u00e5got f\u00e4rre av oss kommer ih\u00e5g. Det var en sp\u00e4nnande tid p\u00e5…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[78],"tags":[],"yoast_head":"\n