Begreppet ”merv\u00e4rde” anv\u00e4nds ganska ofta i den Svenska lantbruksdebatten. D\u00e4rf\u00f6r kan det kanske vara intressant att fundera p\u00e5 ordets betydelse.<\/p>\n
V\u00e4rdebegreppet har varit, och \u00e4r fortfarande, en aning f\u00f6rvirrat i den ekonomiska teorin och det finns lite olika s\u00e4tt att se p\u00e5 begreppet.<\/p>\n
Ett s\u00e4tt att se p\u00e5 vad som \u00e4r en varas r\u00e4tta v\u00e4rde \u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n kostnaden f\u00f6r produktionen. Enligt denna modell s\u00e5 ges en varas v\u00e4rde av summan av kostnaden f\u00f6r r\u00e5varorna, fasta och r\u00f6rliga kostnader f\u00f6r produktionen samt den vinstmarginal som producenten kr\u00e4ver.<\/p>\n
Om r\u00e5varorna per producerad enhet kostar tio kronor, arbetstiden kostar tv\u00e5 kronor och kapitalkostnaden \u00e4r \u00e5tta kronor s\u00e5 blir produktens pris 21 kronor om producenten vill ha fem procent vinstmarginal.<\/p>\n
Man skulle kunna kalla de fem procenten i vinstmarginal f\u00f6r produktens merv\u00e4rde – det vill s\u00e4ga hur mycket mer v\u00e4rd produkten \u00e4r i f\u00f6rh\u00e5llande till vad det kostar att producera den.<\/p>\n
Men det finns minst tv\u00e5 inv\u00e4ndningar mot det h\u00e4r resonemanget.<\/p>\n
Vi t\u00e4nker oss att det \u00e4r bullar som produceras i exemplet ovan. Producenten f\u00e5r f\u00f6r sig att byta ut sockret i bullarna mot arsenik – vilket inneb\u00e4r att produktionskostnaden (r\u00e5varukostnaden) stiger rej\u00e4lt. Enligt detta s\u00e4tt att se p\u00e5 hur varor f\u00e5r sitt pris, s\u00e5 skulle priset p\u00e5 bullarna stiga rej\u00e4lt.
\nMen sanningen \u00e4r ju att bullarna skulle vara helt v\u00e4rdel\u00f6sa eftersom den som \u00e5t dem skulle d\u00f6.<\/p>\n
Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 fr\u00e5ga oss varf\u00f6r r\u00e5varorna till bullarna kostar s\u00e5 mycket som de g\u00f6r. Antingen kan man, om man ska vara konsekvent, s\u00e4ga att det beror p\u00e5 att det kostar s\u00e5 mycket att producera r\u00e5varorna.
\nEller s\u00e5 kan man argumentera f\u00f6r att priset p\u00e5 r\u00e5varorna s\u00e4tts av vilka alternativa anv\u00e4ndningsomr\u00e5den som r\u00e5varorna har och vilket v\u00e4rde de betingar i den processen.<\/p>\n
Vi \u00e4r nu inne p\u00e5 den andra typen av v\u00e4rderesonemang. V\u00e4rdet p\u00e5 en produkt s\u00e4tts helt och h\u00e5llet av konsumentens preferenser. Om bullar kostar 21 kronor s\u00e5 \u00e4r det ett resultat av att bullkonsumenterna v\u00e4rderar bullarna h\u00f6gre \u00e4n allt annat som g\u00e5r att k\u00f6pa f\u00f6r 21 kronor. N\u00e4r en konsument k\u00f6per n\u00e5got s\u00e5 inneb\u00e4r det samtidigt att han eller hon avst\u00e5r fr\u00e5n att k\u00f6pa n\u00e5got annat. Denna relativa och subjektiva uppfattning av vad som b\u00e4st tillfredsst\u00e4ller konsumentens preferenser, \u00e4r det som s\u00e4tter v\u00e4rdet.<\/p>\n
H\u00e4r kan vi se en annan definition p\u00e5 begreppet merv\u00e4rde. Merv\u00e4rdet \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 hur mycket mer konsumenten uppskattar bullen \u00e4n pengarna (och d\u00e4rmed alla andra t\u00e4nkbara val av ink\u00f6p). Konsumenten k\u00f6per ju bara bullar om han eller hon v\u00e4rderar dem h\u00f6gre (eller kanske lika) som pengarna.<\/p>\n
Om producenterna ska b\u00f6rjar producera bullar f\u00f6r 21 kronor eller inte, avg\u00f6rs om det g\u00e5r att kombinera r\u00e5varor, kapital och arbete till en l\u00e4gre kostnad \u00e4n 21 kronor. Det avg\u00f6rs av alternativv\u00e4rdet av andra typer av anv\u00e4ndning av samma r\u00e5varor. Kanske kan mj\u00f6l, socker, j\u00e4st och vatten kombineras p\u00e5 ett annat s\u00e4tt – till exempel f\u00f6r att tillverka pizzadeg – som konsumenterna v\u00e4rderar h\u00f6gre \u00e4n bullar. Om s\u00e5 \u00e4r fallet s\u00e5 kommer inte bullproducenten att f\u00e5 ihop sin bullkalkyl.<\/p>\n
I debatten om svenska merv\u00e4rden s\u00e5 s\u00e4gs det ofta:<\/p>\n
”Vi m\u00e5ste bli b\u00e4ttre p\u00e5 att skapa merv\u00e4rden”<\/p>\n
och<\/p>\n
”Vi m\u00e5ste f\u00e5 betalt f\u00f6r v\u00e5ra merv\u00e4rden”.<\/p>\n
Om vi anv\u00e4nder den senare definitionen merv\u00e4rde, s\u00e5 skulle uttalandet om att vi m\u00e5ste bli b\u00e4ttre p\u00e5 att skapa merv\u00e4rden, betyda att vi m\u00e5ste bli b\u00e4ttre p\u00e5 att producera produkter om kan s\u00e4ljas till ett l\u00e4gre pris \u00e4n vad konsumenterna v\u00e4rderar dem till. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00f6kar f\u00f6rs\u00e4ljningen.<\/p>\n
Detta kan g\u00f6ras p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt:
\nAntingen genom att s\u00e4nka priset p\u00e5 den befintliga produkten. Om samma produkt blir billigare s\u00e5 kommer fler konsumenter att uppleva ett \u00f6kat merv\u00e4rde – allt annat lika.
\nEller, s\u00e5 kan man genom marknadsf\u00f6ring f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5verka konsumenternas subjektiva uppfattning om vilket v\u00e4rde en viss vara har. Om fler kommer att v\u00e4rdera en vara h\u00f6gre, s\u00e5 kommer man till samma pris som idag att kunna \u00f6ka sin f\u00f6rs\u00e4ljning.
\nMerv\u00e4rdet \u00e4r allts\u00e5 differensen mellan konsumentens subjektiva uppfattning om en varas v\u00e4rde och dess pris.<\/p>\n
Det andra uttalandet, om att vi m\u00e5ste f\u00e5 betalt f\u00f6r v\u00e5ra merv\u00e4rden, \u00e4r lite sv\u00e5rare att f\u00f6rst\u00e5 vad det betyder.
\nM\u00f6jligtvis skulle man kunna resonera s\u00e5, att n\u00e4r man f\u00e5r fullt betalt f\u00f6r sina merv\u00e4rden s\u00e5 betyder det att man n\u00e5tt en situation d\u00e4r differensen mellan konsumenternas uppfattning om en varas v\u00e4rde och dess pris g\u00e5r mot noll. Man lyckas allts\u00e5 precis ta ut maximal betalning.<\/p>\n
Men problemet med detta resonemang \u00e4r att alla konsumenter har olika preferenser. N\u00e4r priset h\u00f6js s\u00e5 kommer det att g\u00f6ra att en viss andel av de som idag k\u00f6per en vara, \u00a0slutar g\u00f6ra det. En \u00f6kning av priset i syfte att ”f\u00e5 full betalning f\u00f6r sina merv\u00e4rden” inneb\u00e4r allts\u00e5 att f\u00f6rs\u00e4ljningsvolymen minskar.<\/p>\n
Som jag ser det \u00e4r det f\u00f6rsta, det enda rimliga uttalandet om merv\u00e4rden. Vi m\u00e5ste bli b\u00e4ttre p\u00e5 att skapa merv\u00e4rden f\u00f6r konsumenterna. Det kan b\u00e5de g\u00f6ras genom att s\u00e4nka priset och genom p\u00e5verkansarbete f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6r\u00e4ndra konsumenternas preferenser.<\/p>\n
Det finns enligt detta resonemang, ingen anledning att g\u00f6ra skillnad p\u00e5 ”l\u00e5gprismarknaden” och ”merv\u00e4rdesmarknaden”.
\nAllt som s\u00e4ljs, s\u00e4ljs p\u00e5 merv\u00e4rdesmarknaden. Ingen konsument k\u00f6per n\u00e5got som den inte upplever ger ett v\u00e4rde som \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n priset – ett merv\u00e4rde.
\nM\u00f6jligtvis kan man prata om marknader och segment med h\u00f6g eller l\u00e5g marginal per producerad enhet. Det \u00e4r sv\u00e5rt att uppr\u00e4tth\u00e5lla h\u00f6ga marginaler \u00f6ver tid. Fler akt\u00f6rer kommer att s\u00f6ka sig till marknader med h\u00f6g marginal vilket leder till \u00f6kat utbud och s\u00e4nkta priser, samt till \u00f6kad efterfr\u00e5gan p\u00e5 de r\u00e5varor som anv\u00e4nds i produktionen. Detta sammantaget leder till att marginalen krymper.<\/p>\n
Vill man producera varor med h\u00f6g marginal s\u00e5 m\u00e5ste man vara f\u00f6rst ut och sedan f\u00f6rs\u00f6ka tj\u00e4na s\u00e5 mycket pengar det g\u00e5r under den korta tid som man f\u00e5r vara ensam p\u00e5 marknaden.<\/p>\n
Eller s\u00e5 kan man g\u00e5 till staten och kr\u00e4va att staten begr\u00e4nsar m\u00f6jligheten f\u00f6r andra akt\u00f6rer att ge sig in p\u00e5 ”min” h\u00f6gmarginalmarknad.<\/p>\n
Det senare \u00e4r vanligare \u00e4n vi tror rent generellt. F\u00f6rut skedde det t\u00e4mligen \u00f6ppet, nu f\u00f6r tiden sker det vanligtvis genom mer eller mindre dolda s\u00e4tt. Ur konsumenternas perspektiv \u00e4r det oavsett vilket lika skadligt.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Begreppet ”merv\u00e4rde” anv\u00e4nds ganska ofta i den Svenska lantbruksdebatten. D\u00e4rf\u00f6r kan det kanske vara intressant att fundera p\u00e5 ordets betydelse. V\u00e4rdebegreppet har varit, och \u00e4r fortfarande, en aning f\u00f6rvirrat i den ekonomiska teorin och det finns lite olika s\u00e4tt att se p\u00e5 begreppet. Ett s\u00e4tt att se p\u00e5 vad som \u00e4r en varas r\u00e4tta v\u00e4rde…<\/p>\n","protected":false},"author":86,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[13,2],"tags":[162,95],"yoast_head":"\n