Kan man bygga odlingslådor av impregnerat virke?

5 maj, 2021
Kategori:

Jag får ofta frågan om man bör välja tryckimpregnerat virke eller inte när man bygger egna odlingsbäddar. Personligen undviker jag behandlat virke och väljer istället klassiska brädor av gran – eller ek, asp eller lärk om jag får tag på det – och oljar det som ligger allra närmast marken. På så sätt får man hållbara odlingslådor som håller lika länge som tryckimpregnerade.

Tryckimpregnerat virke bör undvikas i köksträdgården och istället väljer jag obehandlat virke som jag oljar på plats.
Det känns betydligt bättre att använda målat virke i köksträdgården.

Det känns inte särskilt kul att använda tryckimpregnerat virke för att hägna in jord där man ska odla grönsaker. I synnerhet inte då flera träimpregneringsmedel är giftiga och kan skada både människors hälsa och miljö. Träskyddsbehandlat virke kan nämligen innehålla både kreosot, arsenik, krom och koppar som vi absolut inte vill ha i jorden där vi odlar.

Obehandlade, men oljade brädor och plank håller lika bra som tryckimpregnerade.

Varför tryckimpregnerat virke?

Det enkla förklaringen är att man vill skydda virket från att angripas av rötsvampar och träförstörande insekter och i vissa fall kanske ett sådant virke kan vara ett bra alternativ. När det handlar om odlingsbäddar och odlingstråg där man planerar att odla mat bör det däremot aldrig användas. Då är det bättre att olja virket med linolja och måla i den nyans som du önskar. Var särskilt noga med att olja ändträet och de delar som ligger rakt mot marken. Vissa skyddar bäddarna med hjälp av fuktisolerskivor medan andra använder markduk, men jag har aldrig förstått nyttan. Plast bör du åtminstone undvika då denna riskerar att utveckla kondens som skyndar på träets åldrande.

Grövre plank håller bättre än tunnare brädor.

Personligen har jag aldrig provat fuktisolerskivor, men däremot har jag testat att bygga två identiska odlingsbäddar bredvid varandra, den ena i tryckimpregnerat trä och den andra i obehandlad gran. Skillnaden i åldersbeständighet blir trots tillverkarens garantier (i bygghandeln förordas tryckimpregnerat virke) ytterst marginell. Oavsett hur du gör får du räkna med att byta delar av bäddarna efter mellan fem och tio år. Mina konstruktioner möjliggör att man kan byta den nedersta brädan (liggande brädor som skruvas var för sig) och vilket innebär att jag slipper byta hela konstruktionen. Ju grövre virke du använder desto längre håller bädden.

Även målade odlingsbäddar ruttnar till sist, men då slipper du åtminstone risken för att giftiga ämnen lakas ut i jorden där du odlar.

 

 

 

Avhärda tomater under fiberduk
Så skapar du en äng av scillor