Jag skördar som mest i övergången mellan förra årets rester och vårens första skörd

8 maj, 2017
_d2a8216

Få perioder på året är så innehållslösa i köksträdgården som januari, februari och mars. Senare på våren är utbudet betydligt större, i synnerhet under övergångsperioden mellan gammalt och nytt då förra årets grödor fortfarande ger skörd samtidigt som nya bladgrönsaker, rädisor, örter och lök ger efterlängtade färgklickar på köksbordet.

Fortfarande är det rätt tomt i köksträdgården även om det växer så det knakar under både väv och i växthuset.
Fortfarande är det rätt tomt i köksträdgården även om det växer så det knakar under både väv och bakom glas.

Jag har sagt det förut och säger det igen. Jag älskar maj månad.

Fortfarande står grönkålen, purpurkålen och lökarna (som jag glömde att plocka upp i höstas) kvar i köksträdgården och ger goda smakupplevelser i vardagen. Tro det eller ej, men utan både väv och skyddande halm har övervintrad gul- och silverlök klarat sig förhållandevis bra i kylan. Numera använder jag framförallt löken för att skörda blast, som blir utmärkta smakförstärkare i sallad, wok och såser. Häromdagen drog jag upp en övervintrad gul lök med både stuns och styrka i behåll. Det har onekligen sina fördelar att bo i söder.

Grön- och purpurkål ger fortfarande rikliga skördar.
Grön- och purpurkål ger fortfarande rikliga skördar.

Jag låter grönkålen stå kvar

Trots att grön- och purpurkålen sedan länge lagt sig ner i köksträdgården (det gjorde den redan i vintras när snön och lekande barn lyckades böja dess gängliga stammar) ger kålen fortfarande rika skördar. Nästan varje dag går jag en tur i köksträdgården (vem gör inte det) och nyper av oönskade blomställningar för att istället ge plantan kraft och fortsätta sätta blad ända fram tills jag behöver bädden till annat.

Satsa på de finaste bladen på grönkålen och låt de allra grövsta bli grönkålschips eller hamna i täckodlingen.
Satsa på de finaste bladen på grönkålen och låt de allra grövsta bli grönkålschips eller hamna i täckodlingen.

Grönkål – en bladfabrik i köksträdgården

Egentligen tror jag inte att det finns en endaste bladgrönsak som kan konkurrera med grönkålsplantans produktivitet. Ett endaste litet frö som kan ge upphov till flera kilo bladgrönsaker under en nästan tio månader lång skördeperiod. Nästan allt hamnar på tallriken i form av sallad eller som njutbara grönkålschips vilket är en favorit i vår familj.

Romansallaten bjuder på rika skördar redan i slutet av april.
Romansallat bjuder på rika skördar redan i slutet av april.

Blanda gammalt och nytt till goda sallader

Ett bra sätt för att få överfulla salladsskålar tidigt på våren är att kombinera vårens späda bladgrönsaker, i både varmbänk och kallbänk med en bred bas av övervintrad grönkål. Jag blandar pac choi, ruccola, spenat, sallat, färsk grönkål (som sätts och skördas som färska blad i varmbänken), rädisor, koriander, persilja och lökblast till fantastiska goda sallader så fort det bara sticker upp några gröna blad ur myllan. Genom att dra upp plantor av persilja, koriander, pac choi, sallat, ruccola, mangold och bladselleri under ljus och värme inomhus (som sedan planteras ut i varmbänken) lyckas jag få rikliga skördar redan i början/mitten av mars. Ska man lyckas tidigare än så krävs extraljus också i växthuset.

Pac Choi i varmbänken är en favorit.
Pac Choi i varmbänken är en favorit.

Bästa tipset för en riktigt tidig skörd av egna bladgrönsaker

Personligen gillar jag inte alls tidiga skördar i små tråg inomhus. Det blir helt enkelt alldeles för små skördar i förhållande till allt arbete som en sådan odling kräver. Istället föredrar jag att kombinera tidiga plantor (som dras upp inomhus) med en effektiv varmbänk i växthus eller odlingstunnel. Är du tidigt ute (januari-februari) behövs tillskottsljus för att det ska bli några skördar att tala om. Kombinera med kål, morötter och lök och njut av egen sallad, i princip tio månader om året.

Pac Choi, rädisor och grönkål i varmbänk.
Pac Choi, rädisor och grönkål i varmbänk.

 

 

 

Focaccia på maskrosknoppar, oliver och fetaost
Svensk pesto på boklöv, hasselnötter och västerbottenost