Kritiska ögon – en del av krisberedskapen

13 mars, 2018
Kategori:

Det är lätt att tro att allt som skrivs på internet och i sociala medier är sanning. Eller tvärtom att allt som myntas online är tyckanden och personligt hittepå. Men är det verkligen så enkelt? Både ock, visar det sig när man dissekerar sanningshalten i en rad olika påståenden online.

Det viktiga är att kritiskt granska allt man läser, både i print och på webben för att bilda sig en egen uppfattning om vad som är rimligt eller inte. Låter det för bra för att vara sant? Då är det förmodligen just det. Genom att ständigt vara medveten om risken med att ”dras med i en intresseriktning” kan man själv avgöra sanningshalten i påstådda nyheter, både i vardagen och kring särskilda extraordinära händelser (som kan uppstå i samband med en samhällsstörning eller annat hot”. Den som ständigt är på sin vakt och källkritiskt granskar informationen massmedialt kan dra nytta av det överflöd av nyheter, tips och reportage som florerar på nätet. När det handlar om att krisberedskap är källkritiken avgörande. Vad är det som hänt, hur stor är omfattningen och är det säkert, eller rentav möjligt att förflytta sig från en plats till en annan? I vardagen däremot är nätet fullt av information – och möjligheter – både vad det gäller trädgårdstips, recept och fina gör det själv idéer. Mjölka nätet på kunskap och se till att bilda dig en egen uppfattning med bas i en rad olika källor. Först då – med bekräftad information – kan du vara säker på att kunskapen är riktig.

skarmavbild-2018-03-13-kl-12-35-45

Vad är det som händer?

I samband med en samhällsstörning, olycka eller annan allvarlig händelse – ett begrepp som används inom RAPS-professionen (Räddningstjänst, ambulans, polis och SOS Alarm) för att mobilisera större resurser – går nyhetsstormen som en orkan på Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat. Rykten sprids blixtsnabbt och eftersom många vill vara först med en nyhet är källan inte alltid fullständigt granskad innan publicering. I synnerhet på privata konton eller i nyhetskanaler som profiterar på rykten, påståenden och virala succéer. Ett exempel är terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm i april 2017. Blixtsnabbt spreds rykten på Facebook att det var över sextio döda på Drottninggatan och att det pågick skottlossning på en rad olika platser runt om i Stockholm trots att de aldrig ägt rum.

Så hur ska man då tänka?

Sprid aldrig information som inte bekräftats. Berätta vad du vet – inte vad du tror – för att slippa vara del av en blixtsnabb ryktesspridning som inte leder till något annat än rädsla och onödig oro. Följ Krisinformation.se på nätet och lyssna på Sveriges Radio P4.

skarmavbild-2018-03-13-kl-12-33-25

Värdera källans trovärdighet

Regel nummer ett: vem är det som skrivit nyheten och hur pålitlig är källan? Hur gammal är nyheten? Är den delad i ett snabbt tempo? Finns det någon upphovsman som man kan anta tjänar pengar eller trovärdighet på nyheten som du tar del av? Dubbelkolla allt för att vara säker. Du kan också ringa 113 13 vilket är ett informationsnummer som används vid kriser och olyckor. Hit kan du ringa för att få eller lämna information om stormar, olyckor, översvämningar eller andra kriser i samhället. Tänk på att inte ringa i onödan då liknande nummer lätt blir överbelastade i skarpa situationer.

Detta och fler tips kan du läsa om i min nya bok Krishandboken.

Tänk kritiskt. Handla rationellt.

Lycka till/ Niklas

Bygg en svit åt bebisplantorna
Varmt inomhus när strömmen går