Låga grundvattennivåer

26 februari, 2019

Föregående års torka gick nog ingen förbi oavsett om man är hobbyodlare, djurägare eller heltidsbonde. Den låga mängden nederbörd i kombination med värme och ett högt vattenuttag orsakade en rad besvärliga och svårsläckta skogsbränder, men också lägre skördar och låga vattennivåer. Både för grundvatten och ytvatten i sjöar och vattendrag.  

Låga grundvattennivåer gjorde att bönderna inte kunde vattna sina åkrar.

Hur 2019 kommer att sluta är det ingen som vet, men redan idag vet vi att flera stora grundvattenmagasin har nivåer som är under eller mycket under de normala för årstiden. Mindre magasin har däremot normala eller precis under normala nivåer i hela landet, men fortfarande krävs mycket nederbörd under de kommande månaderna för att komma upp i nivåer som gör att vi kan slappna av. Redan nu bör vi tänka vattenbrist och börja preppa för att möta ytterligare en extremt torr sommar. Om 2018 var torr så är det ingenting mot vad den kommande sommaren kommer att bli. Såvida det inte genast börjar regna.

Sommaren 2018 innebar extremt låga vattennivåer i Mörrumsån. Grusbäddar som tidigare legat djupt låg plötsligt i ytan.

Extremt låga vattennivåer i rinnande vattendrag

Nere i Blekinge är vattennivåerna oerhört låga i förhållande till årstiden. Begränsade regn innebar visserligen att flödet kunde återhämta sig en aning kring årsskiftet, men redan nu är vattennivåerna på väg neråt. I Ronneby Kommun är vattennivåerna så låga att kommunen återigen påminner om sommarens bevattningsförbud, som fortfarande är aktuellt.

  – Vi är fortfarande på samma kritiska nivåer som det var tidigare, säger Conny Miketinac VA-chef på Miljöteknik i Ronneby Kommun till tidningen Sydöstran.

Naturliga vattendrag har en förmåga att ”hålla” vatten vilket innebär att vattnet rinner långsamt genom landskapet.

Mänskligt förändrade vattenflöden

Bortsett från höga temperaturer och lite nederbörd är vår mänskliga närvaro orsak till mycket torka. Hundraåriga traditioner av utdikning, förändrade grundvattennivåer och uträtade och djupvidgade vattendrag har haft stor påverkan.

I två plåtrännor jämförs avrinningshastigheten i ett naturligt vattendrag (med stenar, stockar och landmassor) med ett rätat vattendrag där samtliga hinder avlägsnats. I den naturliga delen är landskapets vattenhållande egenskaper flerfaldigt mycket bättre än i det mänskligt påverkade vattendraget.

För att återigen nämna Mörrumsån, som på en karta från 1700-talets början hade ett femtiotal tillflöden har samma å numera bara en handfull tillflöden. Dessutom har otaliga våtmarker dikats ur och antalet hinder och kurvor i ådalens framfart kraftigt reducerats. Allt för att möjliggöra flottning av timmer då både sten och kurvor ansågs oproduktiva.

Preppa vatten för en torr sommar

Som privatperson är det naturligtvis svårt att preppa för en extremt torr sommar. Bästa tipset är att redan nu skaffa backupkapacitet i form tunnor, kärl och dunkar. Som djurägare är det inte alls fel att börja tänka cisterner, alltså plåt-, betong- eller plastkärl där man kan förvara flera kubikmeter vatten för användning längre fram i sommar. Du som bygger nytt hus bör naturligtvis fundera på om du inte ska bygga lagringskapacitet för gråvatten, alltså kärl i marken där du kan lagra dusch- och diskvatten för att senare kunna vattna med.

Att börja fundera på en egen vattencistern (likt i södra Europa) är ett bra sätt att tackla torkan.

Samla regnvatten i stora kärl

Att samla regnvatten i stora kärl är utmärkt, men man måste börja tidigt och ta vara på så mycket vatten som möjligt. Börja redan nu för att vara säker på att du har vatten längre fram på säsongen. Det funkar naturligtvis inte högre upp i landet där kärlen kan frysa sönder, men nere i söder går det alldeles utmärkt att sätta ut vattentunnorna redan nu för att vara redo när regnet sätter fart. Att sätta ut tunnorna först när det är vattenbrist är givetvis för sent.

I en villaträdgård kan du samla regnvatten i stora tunnor vid stuprören.

Vad krävs för att vattennivåerna ska återhämta sig?

I grund och botten måste det regna mer och den totalt årsnederbörden komma upp i normala nivåer. En utmaning som är omöjlig att påverka. Så hur gör vi då?

 – Alla måste spara. Såväl industrier som privatpersoner och företag. Fram tills idag är industrin en storförbrukare som sällan kritiseras. Alla måste spara och byta till snålspolande alternativ. Så också industrin. Utan undantag.

Att återskapa våtmarker är ett utmärkt sätt för att motverka låga vattennivåer.

– Förändra landskapet. På många håll måste vi tillbaka till en tidigare landskapsbild där våtmarker, böljande åar och bäckar såg till att skapa ett långsamt vattenavrinningssystem som helt enkelt höll kvar vattnet i markerna. En bra start är att öka antalet våtmarker och återskapa så mycket naturliga vattendrag som möjligt. En bra bit in på 2000-talet behövs inga forsande vattendrag för flottningens skull. Istället krävs skogs- och vattenområden med god förmåga att binda och hålla vatten.

Rinnande små bäckar ser till att hålla kvar vattnet i landskapet då snirkliga bäckar får vattnet att rinna långsamt.

– Förhindra alla former av byggnationer som förändrar grundvattennivån. Vägar, hus och stadsområden nekas konsekvent till förmån för vattenhållande landskap och högt grundvatten. Förbjud landskapsförändringar som leder till ett förändrat vattensystem.

– Bygg lagringskapacitet. Såväl storskaligt som småskaligt. Återanvända så mycket vatten som möjligt. Exempelvis gråvatten, alltså hushållens dusch- och diskvatten för att kunna använda som bevattning av egna eller andra odlingar.

 

 

 

 

Tar vattnet slut när strömmen går?
Sverige är ett exotiskt land