Minimalist eller ekorre?

6 januari, 2019

I tider av omfattande klimatdiskussioner är minimalism ett återkommande ämne som diskuteras i både smått och stort. Flera förespråkare hävdar att man blir lyckligare som människa om man gör sig av med saker man inte behöver. Men vad innebär minimalism för klimatet? Tja så länge grejerna tas om hand av någon annan spelar det ingen roll, men om prylarna kastas – och sedan tillverkas på nytt – kan minimalism vara riktigt dåligt.

Jag sparar på allt och kan därmed med lätthet bygga ett helt nytt växthus av saker jag redan har eller bygga ett enormt hyllsystem av bräder jag har i garaget.

Jag tänker ofta på minimalism. Förmodligen för att jag följer flera förespråkare på sociala medier och irriterar mig på deras lättsamhet att göra sig av med prylar man en gång köpt eller ärvt. Funktionsriktiga prylar som visserligen inte används särskilt ofta, men som ändå fyller en funktion när du verkligen behöver dem: borrmaskin, köksstolar, skridskor och två paket skruv. Sedan tänker jag att minimalism är ett storstadsfenomen. I större städer är bostäderna så dyra att man helt enkelt inte har råd att förvara saker som man inte använder och det är billigare att kasta, skänka eller sälja sakerna till någon annan. Men är det verkligen någon annan som vill ha dina gamla saker och vad innebär det att först göra sig av med en borrmaskin som man aldrig använder och sedan köpa en ny när man återigen behöver sätta upp en tavla, byta dörr eller montera en hylla? Eller kasta skruven för att sedan köpa nya. Förr kunde man köpa exakt så många skruv som man behövde för att sätta upp en hylla, men idag är de flesta skruvar förpackade i storpack.

En välfylld hylla med skruv väger en del men ger dig frihet att kunna agera utan konsumtion.

Man behöver inte köpa en ny borrmaskin säger minimalisterna. Man kan låna en borrmaskin av en granne. Absolut om grannen har en borrmaskin, om den är kraftig nog och inte går sönder, för då kvarstår frågan vem det var som egentligen hade sönder maskinen. Du som brukade den eller var det rentav så att maskinen var dålig från början?

Egna verktyg ger frihet att kunna snickra utan att behöva låna av någon annan.

Under hela min uppväxt har människor lånat saker ”av bonden i byn”. Bilsläp, verktyg, gräsklippare och allt möjligt som bonden troligen har, men inte använder. Vissa saker har därefter fått fötter och aldrig lämnats tillbaka, medan andre grejer – i synnerhet släpet – lämnats tillbaka utan ett knyst om att stödbenet är böjt, lyset är trasigt eller elkabeln är av.

Jag tror så här. Prylar ska givetvis inte kväva oss, men vi bör heller inte göra oss av med saker som vi möjligen kan behöva. Sälj sådana saker du aldrig mer kommer att använda, men förhäv dig inte. Vid flera tillfällen har jag gjort mig av med saker som jag flera år senare behövt. Minimalism är absolut ingenting för mig. Jag tror helt ovetenskapligt att väldigt få människor på landsbygden lockas av minimalismens idéer. Inte minst för att det är onödigt att göra sig av med saker som kan komma till användning på nytt. Bäst vore det givetvis om det fanns omfattande uthyrningsverksamhet överallt. Där man enkelt kunde hyra precis det man behöver – för kortare eller längre perioder – och sedan lämna tillbaka grejerna när du inte behöver dem längre. Utan att det kostar en smärre förmögenhet.

Sortimentskåp ger bra ordning bland småsakerna.

För flera år sedan jobbade jag som sjuksköterska på en vårdcentral i Blekinge. I källaren hade den fantastiske vaktmästaren under flera decennier byggt upp imponerade lager med prylar som under åren blivit över, skulle kastas eller bytas ut. Så fort något saknades gick G ner i källaren för att hämta det som söktes helt utan kostnad. När G så småningom pensionerades bestämde vårdcentralen – som hyr ytan av Landstingsfastigheter per kvadratmeter (hur galet är inte det) – att säga upp lokalen och tömma verksamhetens lager. Flera containrar beställdes och allt kastades huller om buller för deponi/brännbart. Numera beställer vaktmästaren minsta lilla pryl som behövs från olika järnhandlare och avlägsna distributörer. Saker som redan fanns – helt gratis – som nu får köpas på nytt.

När gamla grejer blir som nya
Tre saker som gör skillnad