Nedsläckt Land

1 mars, 2019

Den som inte redan tittat på SVT-produktionen Nedsläckt Land bör genast surfa in på SVT-Play och ta del av ett experiment där nio personer (från början är deltagarna tio) möter en rad svårigheter som ett långvarigt strömavbrott innebär.

Fem personer flyttar in i en gård på landet och fem personer i ett smart hus med datorstyrning. Vem klarar sig bäst när strömmen går? Foto: SVT.

Som vanligt när det gäller tv-produktion gottar sig producenten i småtjafs och meningsskiljaktigheter istället för att fylla tiden med praktiska tips. Det som börjar stappligt reser sig med tiden och de sista avsnitten ger en helt annan bild av hur människor fungerar i en krissituation. Istället för att bråka och konkurrera visar det sig att deltagarna hjälps åt, stärker varandra och klarar sig igenom en rad svårigheter tillsammans. Något experten Misse Wester hela tiden kommenterar sakligt.

Misse Wester är professor i mänskliga relationer i kris vid Lunds Universitet. I experimentet kommenterar hon hur deltagarna reagerar och agerar tillsammans. Foto: SVT.

Gammalt eller nytt hus. Var överlever man bäst?

I serien bor ena gänget i en gammal gård på landet medan andra gänget flyttar in i ett modernt google-hus där allt styr elektroniskt. När strömmen går visar det sig ganska snabbt att det moderna huset ger betydligt sämre förutsättningar att klara sig strömlöst än det gamla huset på landet där det finns både eldstäder, trädgård och sjöar i närområdet.

Ett modernt elkrävande hus är värdelöst när strömmen går. FOTO: SVT.

I sex avsnitt filmas deltagarna i de båda husen och deras samtal, utmaningar och praktiska lösningar varvas med expertsvar från bland annat Misse Wester, professor i mänskliga relationer i kris vid Lunds Universitet och Jan-Olof Olsson som arbetar med samhällets funktioner och försörjning vid MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det som i många fall lyfts upp som praktiska utmaningar lämnas helt utan åtgärd och istället för att ge förslag på åtgärder handlar produktionen om att peka på en rad brister i krisberedskapssystemet. Det är viktigt att peka på brister, men jag saknar helt enkelt svar.

Jan-Olof Olsson på MSB ger sakliga svar på en mängd utmaningar. Foto: SVT.

Så klarar du ett långvarigt strömavbrott.

Medan deltagarna i den ultramoderna villan hade problem med i princip allting, det fanns varken matlagningsmöjligheter, toalett, ett välfyllt skafferi eller vattenreserver kunde gruppen i den gamla gården på landet laga mat, gå på toaletten och äta sig hyfsat mätta. Åtminstone till dess att deltagarna i det moderna huset flyttade in på gården och grannsamverkan ställdes på sin spets.

I gården på landet kan deltagarna laga mat på en vedspis. Foto: SVT.

Så klarar du krisen bättre

Värme: Se till att skaffa en alternativ värmekälla som hjälper dig att hålla värmen inomhus även när det är kallt. Det finns fina skorstenslösa värmekaminer eller grymma kaminer och eldstäder som kan värma upp ett helt hus. Glöm inte att bunkra bränsle.

Vatten: Vi människor behöver två – tre liter vatten per person och dygn för att fungera optimalt. Därutöver behöver vi vatten för matlagning, disk och hygien. Har du inte möjlighet att hämta vatten bör du lagra vatten i dunk på en mörk sval plats i källaren. Satsa på 10 liter per person och dygn. Har du inte möjlighet att lagra så mycket vatten kan du lagra tio liter per dygn för en familj på fyra. Inte särskilt mycket, men tillräckligt för att överleva.

Det krävs dunkar eller hinkar för att hämta eller lagra vatten.

Mat: Vi behöver inte äta varje dag för att överleva som människor, men utan mat får vi svårt att fungera i grupp och tänka konstruktivt. Genom att äta behåller vi humöret och risken för olyckor och svårigheter minskar dramatiskt. Se till att preppa med ett baslager av livsmedel som räcker åt familjen i åtminstone sju dagar. Gärna i två veckor.

Kommunikation: Att ta del av samhällets information i kristider ställer krav på att du har tillgång till en radio så att du kan lyssna på Sveriges Radio P4. Se till att skaffa en batteriradio eller en vevradio som möjliggör att du kan lyssna på myndigheternas informationssändningar. Glöm inte bort att skaffa extra batterier till radion och se till att redan i förväg bestämma hur ni kommunicerar inom familjen i händelse av ett strömavbrott (då varken internet eller mobiltelefoni fungerar).

Sanitet: Toalettbesök och hygien är svårt att sköta när det inte finns tillgång till rinnande vatten. Om du bor på landet kan du gräva en toalett i trädgården. Annars fungerar en campingtoalett utmärkt inomhus. Tvätta dig i en tvättbalja och var noggrann med hygienen både när du lagar mat och diskar. Taskig hygien leder nämligen lätt till både infektioner och diarréer.

Fler experter som ger råd i SVT-produktionen:

Kristoffer Hultgren, rymdfysiker, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Camilla Eriksson, analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut
Emmelie Andersson, analytiker Försvarshögskolan
Frida Axberg, folkhälsovetare
Christina Andersson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

 

Svensk matproduktion
Tar vattnet slut när strömmen går?