Sluta bygga på åkermark

8 februari, 2019

Under de senaste 25 åren har nästan 190 000 hektar åkermark bebyggts med vägar, lägenheter och shoppingområden. Bara i Sverige. I en tid då självförsörjningsgraden minskat dramatiskt. Just i detta nu fattar regeringen beslut om E22:ans nya dragning nordöst om Karlskrona där ytterligare 100 hektar åkermark påverkas och läggs under asfalt och betong.

Åkermark ska användas till att odla mat. Ingenting annat.

Det är svårt att förstå logiken med att förstöra prima åkerjord med vägar och bebyggelse i en tid då FN och hundratals forskare varnar för en skenande befolkningsökning. Redan idag får missväxt, översvämningar och torka stora konsekvenser runt om i världen. Även i Sverige.  

   – Det är ett hån mot oss lantbrukare och mot den livsmedelsstrategi som regeringen själv presenterat. Man väljer att bygga motorväg rakt över den välkända Ramdalaslätten när det finns betydligt bättre alternativ längre upp i skogen, säger lantbrukaren Markus Karlström som får sin egen gård delad på mitten. Från lättskötta fält till små åkerlappar på varsin sida om motorvägen, med allt mer yta som går åt till vändtegar.

Sveriges åkerarealer bör användas för att öka den svenska självförsörjningsgraden.

Ramdalaslätten ger fram till idag en relativt hög skörd per hektar utan bevattning. Grundvattennivåerna är höga, något som Trafikverket planerar att sänka. Rejält. Med risk för betydligt lägre skördar på den åkermark som återstår. Och ett ökat behov av bevattning.

  – Om man sänker grundvattnet ökar också risken för saltvatteninträngningar, säger Markus Karlström och ser oroligt på det faktum att havsnivån stiger med omkring 3 mm om året.

Höga skördar på Ramdalaslätten

Skördarna på Ramdalaslätten är imponerande med en snittskörd av stärkelsepotatis på 55 ton/hektar (21% stärkelsehalt) och sockerbetor på 75 ton/ha (18 % sockerhalt) och vete med 10 ton/ha. Inga av dessa siffror tar Trafikverket hänsyn till utan väljer att klassa jorden som medelmåttig (klass sex och fyra) i vägutredningen, med stöd av graderingssystemet från 1971.

    – Vi har visat på otaliga fel i utredningen och gett förslag på en rad alternativa vägsträckor. Ändå väljer Trafikverket att lyfta fram det allra sämsta alternativet, säger Markus Karlström.

Det är så här vi vill se den svenska landsbygden. Inte bebyggd med vägar och betongkomplex.

Svensk åkermark bebyggs

På flera håll i Sverige är utvecklingen den samma. Nyligen invigdes ett enormt shoppingkomplex – C4 Shopping – strax utanför Kristianstad i nordöstra Skåne med målsättningen att locka kunder från Blekinge och långt upp i Småland. Utbudet är bra, men precis det samma som i grannstaden och i resten av Sydsveriges alla städer. Vem som ska handla där är det ingen som förstår. Ändå är parkeringen full från tidig morgon till sen kväll. Allt medan bonden blickar ut över det som en gång var prima åkermark och som nu täcks med asfalt. Och en artificiell bäck vars vatten pumpas runt med elektricitet.

Uppsala och Knivsta bebygger mest åkermark

Nationellt verkar områdena kring Uppsala och Knivsta vara de kommuner som drabbats hårdast. Totalt uppskattas den förlorade arealen till 3000 hektar som nu gjorts obrukbar. Bara i Uppsala och Knivsta.

Detta samtidigt som kritiken mot ekojordbrukets förväntat lägre skördar inte ser någon hejd. Den ena delen av samhället kritiserar ett hållbart ekologiskt jordbruk med devisen att lägre skördar inte kan försörja en växande befolkning samtidigt som den andra delen av samhället gör allt den kan för att ta bort så mycket åkermark som möjligt. Ekvationen är omöjlig att förstå. Och den gör mig mörkrädd.

Gotland ökar andelen åkermark

Medan hela Sverige konsekvent väljer att minska andelen åkermark gör man precis tvärt om på Gotland. Där har istället arealen ökat med 1 600 hektar sedan 1992. Förmodligen för att Gotland ser de gröna näringarna som en framtidsbransch och bland annat genomfört en del nyodlingar på gammal skogsmark. Dessutom verkar Gotlands kommun förstått utmaningen.

   – Det finns en bra attityd från byggnadsnämnden där man alltid ifrågasätter om man vill bygga på åkermark, säger Gösta Cedergren på Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen på Gotland i en intervju med ATL.

Frågan är om inte Gotland är den enda regionen som förstått.

I en tid då alltmer handlar om att öka den svenska självförsörjningsgraden och se lantbruket som landets viktigaste näring.

Utan konkurrens.

 

 

 

 

 

Utefrulle i trädgården
Ogräs som vintersallad