Tio grödor att odla mycket av

Genom att odla många olika grödor och kombinera förgrodda plantor med frösådd på friland kan man få ut en relativt stor skörd på en ganska begränsad yta.  Något som kan vara skönt att ha till hands om maten sinar i butik. Här får du tips på tio grödor att odla riktigt mycket av.

Just i coronatider är det många som funderar på vad som händer om arbetskraften till det svenska jordbruket uteblir eller om transporterna söderifrån avstannar. Ett bra tips är att odla mycket själv och helt enkelt ta ansvar för din egen matförsörjning. Och samtidigt njuta av en fullsmockad köksträdgård med saker som går att äta.

Morot: Frösås i pallkrage eller på friland för skörd tidigt på sommaren. Vintermorötter sås på våren och skördas sent på hösten/vintern ända fram till dess att tjälen lägger sig. Kan lagras i marken över vintern under ett skyddande täcka med halm. Så fröna 1-2 cm djupt med ett par centimeters avstånd. Sträva efter 30 cm mellan raderna, men man kan också välja att så i dubbelrader (alltså bara 10 cm mellan två rader) och sedan ta ett längre uppehåll till nästa dubbelrad. På så sätt kan du få ut maximal skörd på liten yta och det är enkelt att hålla rent och täckodla mellan raderna.

Potatis: Du använder sättpotatis, köpt sättpotatis eller lagrad sättpotatis från året innan. Märk väl att man kan dela på potatisar eller till och med sätta delar av skalet med bra utdelning om du saknar tillräckligt mycket sättpotatis. För att få tidigare potatis kan man förkultivera sättpotatisen i exempelvis ett växthus, uthus eller i ett fönster. Sätt sättpotatisen stående i en back med jord och täck med jord ända upp till potatisens mage (alltså halva potatisen). Vänd den sida som har mest groddar uppåt. Sätt sedan ut potatisplantorna på friland när det är tillräckligt varmt i jorden. Om du istället sätter potatisen direkt på friland lägger du ut potatisen i potatislandet och täcker med jord i kupade rader. Kupa sedan raderna efterhand som knölarna växer för att förhindra att ljuset gör knölarna gröna. Vattna gärna samtidigt som du sätter potatis.

Gul lök: Vanligtvis odlar de flesta amatörodlare gul lök från sättlök som köps i trädgårdshandeln, men för en bättre ekonomi bör du givetvis odla gul lök från frö. Så mycket lökfrön i ett odlingstråg utan att egentligen räkna antalet frön eller att sträva efter något avstånd mellan varje frö. Varje frö blir till ett löjligt litet embryo som sällan klarar sig ensamt. Bättre är att så många frön tillsammans så att lökämnena bildar stadiga sjok som stärker varandra. När jorden är tillräckligt varm utomhus planterar du ut dem på friland 2-5 plantor tillsammans. Det finns ingen anledning att sätta ut en lökplanta i taget utan sätt många lökplantor tillsammans för fin skörd. Så gul lök inomhus i mars eller april och ställ svalt när fröerna väl grott (15°C) för att de inte ska växa så snabbt. Plantera ut på friland när det inte finns någon risk för nattfrost.

Purjolök: Växer långsamt och bör allra helst förkultiveras, alltså dras upp inomhus. Så fröna relativt tätt i exempelvis ett gammalt tråg som du köpt kiwi, vindruvor eller tomater i. Diska ut plastbyttan och skär bort ett eventuellt lock. Fyll sedan behållaren till hälften med jord och sprid ut fröna på jorden innan du täcker med ett tunt lager jord. Man kan också använda pluggbrätten eller pluggboxar för att skapa tåliga kluster av purjolök som planteras ut på friland precis som de är – i små kluster – då all form av lök trivs om de står tätt tillsammans och helt enkelt ger stadga åt varandra (gäller inte sättlök). Vattna och ställ i ett ljust fönster eventuellt under växtbelysning. Om plantorna växer fort kan du behöva omplantera dem (när plantorna är 10-15 cm höga). Använd djupa krukor och grunda med jord i botten. Var försiktig när du pillar upp rötterna ur tråget så att du inte skadar dem. Tycker du att blasten växer för högt kan du eventuellt klippa av den 5 cm ovanför jordytan. Plantera på friland när jorden reder sig. Plantavstånd 10-20 cm, med 40 cm mellan raderna. Tänk på att purjolök mår bra av att näringsbevattnas då och då. Var försiktig när du planterar ut plantorna på friland eftersom de helst bör avhärdas innan de flyttas från en skyddad inomhusmiljö till en påfrestande utomhusmiljö. Kupa purjolöken efterhand som den växer då den vita delen av löken växer i jorden. Om du inte kupar får du en grön purjolök som är grön från topp till botten. Den smakar likadant, men har ett annat utseende.

Rödbeta går utmärkt att lagra för året runt konsumtion och dessutom är den god att äta färsk. Sås direkt på friland när jorden är tillräckligt varm (gror vid 8°C) och ger skörd på omkring 60 dagar, från sådd till skörd. Sträva efter ett plantavstånd på 5-10 cm och ett radavstånd på cirka 30 cm. Gallra rödbetorna tidigt så att de inte växer på varandra (varje frö består egentligen av ett par frön) vilket gör att rödbetorna växer extremt tätt om du inte gallrar. Det finns en rad olika varianter på betor, exempelvis polkabeta, gula- och vita betor.

Grönkål bildar till skillnad mot de flesta andra kålsorter inget huvud utan det är själva bladverket som äts och beroende av vilken sort du odlar varierar plantans höjd beroende på sort, mellan 25 cm och en meter. För mer färg kan man odla Purpurkål som är en röd variant av klassisk grönkål. Förkultiveras gärna, men det går också att direktså på friland i ett soligt läge. Innehåller betydligt mer vitaminer och mineraler än andra kålsorter. Fröna gror vid en jordtemperatur av +5°C. Vid direktsådd kan du så tätt och istället gallra bort oönskade plantor, men vid förkultivering bör du sträva efter att plantera plantorna med ett rejält mellanrum (40-50 cm mellan plantorna på ett radavstånd av 50 cm) eftersom plantorna breder ut sig rejält när de utvecklas. Från frö till skörd tar det 90-100 dagar.

Broccoli fungerar utmärkt både för att äta direkt, att frysa in eller att mjölksyra för lång lagring i jord- eller matkällare. Fröerna förkultiveras helst då de tar lång tid på sig att utvecklas. Räkna med mellan 100-120 dagar från sådd till skörd. Numera finns en rad olika sorter att odla, sådana som sätter ett enda huvudskott och andra som sätter mängder med små skott som går att skörda kontinuerligt. Så fort du skördat toppskottet (alltså ett klassiskt broccolihuvud som du köper i butik) stimuleras plantan att sätta sidoskott som man kan skörda ända fram till vintern. Under sommarmånaderna spricker skotten snabbt ut i gula små blommor (som också går att äta). Du behöver alltså inte kassera skott med blommor på. Sträva efter ett plantavstånd på 40 cm och ett radavstånd på 50-60 cm.

Blomkål ger stora fina huvuden som går att äta färska, kokta, stekta, wokade eller mjölksyras för vinterlagring. Man kan dessutom göra goda puréer på blomkål och mixa dem med potatis till en god mos. Förkultiveras helst och sätts ut på friland när det inte längre finns risk för nattfrost. Räkna med 100-140 dagars utvecklingstid från sådd till skörd. Plantera glest med 40 cm mellan plantorna och 50 cm mellan raderna.

Tomater: En utmärkt gröda som ger skörd i köksfönster, på balkongen, i ett växthus eller på friland. Sträva efter att odla mycket av några få sorter och blanda tidiga snackstomater med fantastiska vintertomater om du har gott om plats (de mognar sent men kan lagras under hela vintern inomhus).

Du som ska odla i ett köksfönster eller på friland bör välja lågväxande busktomater medan du som planerar att odla i växthus kan välja klassiska högväxande tomater som binds upp efterhand som de växer. De största bifftomaterna kan väga ända upp till ett kilo medan mindre körbärstomater bara väger några gram. Så tomatfrön i såbrätten omkring åtta veckor innan du planerar att plantera ut dem i trädgården. Den som sår för tidigt får problem med höga vingliga tomater som växer för fort och är svåra att hantera inomhus. Så i näringsfattig såjord och plantera om när plantorna är 10 cm höga. Vid omplantering kan du plantera plantorna djupare och på så sätt ge stabilitet till vingliga plantor. Ju ljusare plantorna står desto stadigare blir de.

När det är tillräckligt varmt utomhus kan du avhärda dem innan de planteras ut för gott. När du planterar tomatplantorna i växthus eller på friland kan du välja att sätta dem ordentligt djupt. Det bildas nämligen nya rötter längs stjälken oavsett hur djupt du planterar dem vilket innebär att plantan blir betydligt stadigare än förut. Du som väljer att odla tomater på friland måste välja en vindskyddad solig del av trädgården där det går lätt att vattna. Har du svårt med läget kan man välja att odla tomater mot en södervägg eller bygga enkla skydd av byggplast för att efterlikna växthusets skyddande miljöer.

Zucchini eller squash: Man skiljer på sommarsquash och vintersquash där de första äts späda och krispiga på sommaren och de senare går att lagra till långt in på hösten/vintern. Precis som alla gurkväxter är squashfrön känsliga för kalla jordar. Det gör att man inte bör så dem förrän jorden blivit tillräckligt varm alternativt att du sår dina frön inomhus. Har du tillgång till elektricitet kan det vara smart att ställa sådden på ett värmegolv i hallen eller i badrummet alternativt ställa pluggbrättena på en värmematta så att det blir tillräckligt varmt i jorden.

Plantera om squashplantorna när de har fyra blad. Om det skjuter iväg ett sidoskott kan du mycket väl klippa av det och få ytterligare en planta. Lägg i så fall sticklingen på lite jord så kommer det inom några dagar att utvecklas nya rötter. Omskola precis som vanligt. Tänk på att avhärda plantorna innan de sätts ut på friland. Räkna med mellan 4-6 veckor från sådd till lämplig utplantering. Så squashfröerna 2 cm djupt i särskild såjord eller vanlig planteringsjord som du blandar med sand. Tänk på att squashplantorna trivs bäst i mullrik jord i en varm och väldränerad del av trädgården.

Sommarsquashen kan du börja skörda i mitten av juli medan vintersquashen skördas så fort den ger skörd först i slutet av augusti och långt in på hösten (beroende på när den planteras ut och var i landet du bor).