Gröna blad i stora tunneln

11 oktober, 2017
Bladgrönsaker i tunnelväxthuset

Hur funkar det egentligen att odla i tunnelväxthus sent på säsongen? Jag plockar upp ett gäng frågor från tidigare i veckan och ger svar.

Härom dagen delade jag en kort video på Facebook från mitt ena tunnelväxthus och visade hur grönt och frodigt det är just nu. Massor med blad som står och växer. Jag postade nyss det korta klippet på YouTube med, så du som missat kan kika nedan.

 

 

Jag leker ofta med tanken på hur det skulle se ut om alla som har växthus också skulle odla i dem under den tid av året när det faktiskt går att odla, och inte bara under några månader på sommaren. På allvar tror jag att det skulle göra stor skillnad för hur vi förhåller oss till vår mat och säkerligen skulle våra konsumtionsvanor också ändras. Med mer mat i de egna landen minskar behovet av att köpa mat. Och den mat vi trots allt köper vill vi ska vara riktigt bra, kraven höjs. Min erfarenhet utifrån hur vi förändrat vårt sätt att äta, är att vi i större utsträckning väljer närproducerat, ekologiskt och miljömärkt när vi handlar eftersom vi vill att den köpta maten ska ha samma bra kvalitet som den vi odlar själva.

Nåväl. Det dök upp många frågor efter att videon publicerades och jag tänkte samla ihop dem här så att fler kan läsa svaren på en och samma plats.

 

Ulla: Kan du berätta vad det är vi ser?
Självklart. Från höger till vänster i videons första del växer: savoykål eller blomkål, kinesisk salladskål, lila pak choi, bladkål, spenat, pak choi, rucola, rädisor, sallat, spenat. I mittenbädden växer olika slags bladkål, purjolök, sallat, vinterportulak, persilja. Nyss har jag också sått vintersallat och tatsoi-kål. I övriga bäddar i tunnelväxthuset växer spetskål, brokali, vintersallat, salladslök, sparris, smultron, rödbetsblast, sallat, pak choi och flera olika sorter fruktträd och bärbuskar.

 

Linda: Kan jag tänka samma princip i ett nybyggt växthus på 19 kvadratmeter?
Ja det kan du! Jag har också ett mindre tunnelväxthus på 18 kvadratmeter som är helt proppfullt med grönsaker. Bäst för den som vill vinterodla är att ha odlingsbäddar i marken, snarare än att odla i krukor och tråg. Peppra dem fulla med köldtåliga grönsaker på sensommar och höst. Skörda under höst, vinter och vår. Det finns mycket som jag skrivit om det här i kategorin Vinterodling på bloggen och i spellistan Vinterodling på YouTube. Länkar längst ner i inlägget.

 

Anna: Sår du direkt i växthuset?
Ja, jag sår direkt i växthuset och i pluggbrätten och olika tråg för att ha plantor att sätta ut när det finns mer plats. Jag börjar så till vinterodlingen i juni-juli och gör sista sådderna av ärtskott och vintersallat nu i oktober. I december-januari börjar jag med vintersådderna.

 

Anna: Behövs det extra tillsatt värme?
Nej, den här odlingen kräver ingen extra värme och inget extra ljus. Jag väljer grönsaker som tål kyligt väder och har grönsaker att skörda hela vintern.

 

Gunilla: Äter ni upp allt du odlar?
Ja, i princip allt. En del drabbas av angrepp av olika slag och annat kan förstöras av kyla. Jag odlar såpass mycket att jag alltid har ett reservförråd att ta av. Men vi är en stor familj och äter väldigt mycket grönsaker.

 

Linnea: Håller plasten för vinterväder?
Det här är en väldigt tålig växthusplast (från Gjordnära tunnelväxthus). Delar av den har blåst sönder vid en hård storm för några år sedan, men är mycket lätt att ersätta med ny. Stålkonstruktionen är mycket hållbar och har aldrig gett vika för snö.

 

Karina: Behövde ni tillstånd för att sätta upp tunnelväxthuset?
Tunnelväxthusen anses vara mobila konstruktioner och därför har jag inte behövt ansöka om bygglov. Vid kontakter med kommunen har jag just tryckt på att den kan tas ner mycket enkelt och det har varit avgörande för att slippa bygglov. En kul anekdot är att vid mitt senaste samtal till kommunen blev jag informerad om att det var ok att sätta upp tunneln och att det inte skulle störa fornlämningen. Va?!? Vilken fornlämning? Vi bor på en kulturplats från medeltiden och vårt hus står direkt på byggplatsen för ett tidigare bostadshus. Ungarna kastade sig över sina reflexvästar och bygghjälmar och påbörjade en arkeologisk utgrävning, dock utan spännande resultat.

 

Tina: Vilken temperatur bör man ha där inne?
Vid vinterodlingen har man den temperatur som råkar vara på platsen. Ingen extra värme tillförs. Tricket är att omsorgsfullt välja grönsaker som tål kyliga temperaturer och sedan skydda växtplatserna på olika sätt. Titta gärna på videon nedan om hur jag övervintrar sallat för att få mycket tidig skörd på våren.

 

bladgrönsaker i tunnelväxthuset
Bladgrönsakerna jag odlar är köldtåliga, vissa mer än andra. Här växer salladskål, pak choi och olika slags grönkål.

 

Therese: Funkar det här uppe i norr, vi har ju ganska mycket snö här?
Jag vet odlare som använder sig av tunnelväxthus också i norr, men det är förstås knivigare med snön. En lösning jag sett är att några spänt en extra plast över tunnelväxthusen för att lätt kunna dra av stora mängder snö. Kylan och mörkret ställer till det, men vinterodlingen ger fint resultat i form av både sena och tidiga skördar hos er i norr med.

 

Sukran: Kan jag odla på samma sätt i lådor på en inglasad balkong?
Ett stort och rungande ja! Självklart ska du använda lådor på balkongen att odla i under vintern om du vill. Vanliga balkonglådor funkar bra, men ju större jordmassa du använder desto längre tar det innan jorden fryser.

 

Sara: Vad behöver jag för tillbehör nu är jag ska köpa en tunnel?
Se till att det finns bra öppningar så att du kan vädra, det är egentligen mitt enda värdefulla tips. Jag har två öppningsbara dörrar i bägge mina tunnlar och i den stora tunneln har jag en vädringslucka i taket. Det är mycket bra. Personligen tycker jag att riktiga dörrar är bäst eftersom öppningar med dragkedjor lätt går sönder.

 

Eva: Vad gör du med all sallat?
Det är lätt att tro att allt som är grönt i videon ovan är just sallat, men som jag skrev i tidigare svar ovanför så är det en hel massa andra grönsaker och bara två olika sorters sallater. Bladkål, spenat, pak choi och annat är sånt som vi kan tillaga, medan sallaten äts mest färsk. Dock har jag valt sorten ‘Little Gem’ just för att det är en sallat som är god att tillaga. Jag brukar då steka den.

 

Det finns mycket att läsa på bloggen om min vinterodling, kika i kategorin Vinterodling. Det finns också videos på YouTube i spellistan Vinterodling.
/Sara Bäckmo

Min första hemodlade nyponsoppa
Föredrag våren 2018