Så inleds mars med snö

10 mars, 2017
Kategori:
En köksträdgård i vinterskrud med mycket snö.

Grusas vårivern av snö och minusgrader? Här ligger snön sedan början av veckan och kapslar in allt som såg så vårligt och begynnande ut.

Jag tror att varje vår sedan jag började odla här hemma bjudit på bakslag med snö och vinter när det just börjat kännas som att det vänder. Förstås skulle det varit fint om det fick tuffa på och bli varmt och härligt, men jag känner mig inte alls stressad av att vi blivit inpackade i vinter. Vi tillbringar just dagarna med att kurera oss från vinterns tredje (!!!) magsjuka. Jag är så less på eländet. Och då passar ändå snö, med tillhörande slask idag, ganska bra. Det håller på något sätt ambitionsnivån i rimlig höjd. Annars har jag så lätt att dundra iväg i både planering och genomförande, en vill ju så mycket. Nu måste jag hejda mig. Och vila.

 

Köksträdgård och hus täckt av snö.
Det är på ett sätt skönt att snön hejdar min arbetsiver något.

 

Inget hot på friland
På friland har flera fina vårtecken hunnit titta fram. Massor av vårlökar skickar upp kraftiga knoppar ur jorden, vitlökens blast kikar fram och flera av vintersådderna gror, som spenat och kål i odlingslådor och i bäddar. Blir jag inte orolig för att det ska förstöras?

Läs mer om vintersådd i Vad är vintersådd?

Nej, inte alls. Fördelen med vintersådderna är att de blir riktigt tåliga. Så länge jag sått rätt grönsaker, som alltså är köldtåliga i sig, tål de en köldknäpp också då de grott. Jag litar kallt på att allt jag sått i kall jord tål vintervädret och står sig fint där. Ingen panik eller skyddsåtgärder med att täcka med fiberduk eller så, det får stå som det är. Snön ger ju också ett skyddande täcke. De kyligaste vindarna och hårdaste minusgraderna stannar ovan snön.

 

En odlingslåda täckt med snö.
Nu fick vintersådden av sallat, dill, spenat och kål vatten och jag kan täcka lådan med lock för att få tidig skörd.

 

Självbevattning
Snön är viktig ur en annan aspekt med – nämligen som vatten. Så snart allt smälter bort vattnas jorden, utan minsta lilla arbetsinsats från mitt håll. Outstanding. När jag gör vintersådder (som i den snötäckta lådan ovan) låter jag bli att vattna och håller lådan utan lock eller skydd just för att naturen ska kunna sköta vattningen. Precis när det börjar bli mildare dagar kan jag lägga på ett skydd som gör att jorden värms upp snabbare och på så sätt skyndas växtligheten på. Om jag hållit lådan täckt och dessutom inte vattnat något vid sådden kommer det inte att gro, fröerna behöver ju vätan.

 

Kompost på vintern
Jag har sedan flera år tillbaka ingen vanlig kompost i trädgården. Alla hushållsrester komposteras med bokashi. I klippet ovan visar jag en av lösningarna för vinterhanteringen av komposten, en annan är de här enkla pallkragar som jag sätter upp i trädgården där jag vill utöka odlingsytan. Här fyller jag upp med bokashi-kompost och sparade löv, toppar med jord och sår så snart lådan är full. En mycket enkel och bra hantering. Så länge jag skottar fram till lådan om det blir mycket snö är den enkel att nå också under vintern.

 

Pallkragar med lock på i snön.
Dubbla pallkragar fylls med kompost under vintern för att odlas på under våren.

 

Snö på taket
I tunnelväxthusen är snön också en resurs, även om den ju inte finns i själva huset från början. I alla bäddarna finns växter som gror och en mängd sådder som ännu inte tittat upp. Ett smart sätt att vattna är helt enkelt att lassa på snö på bäddarna. Det gör jag bara på sådder som inte grott, växter som tittat upp i den skyddade miljön som tunneln är, vattnar jag med kanna och tinat vatten.

Ja, och så var det det här med plasten på tunnelväxthuset. Ska den vara på eller av under vintern och varför då? Kolla gärna klippet nedan för att höra hur jag resonerar.

Snö är förstås en belastning för plasten, men inte alls så mycket som jag först trodde. Bågarna står så tätt och med en sån lutning att snön mycket enkelt rasar av. Om det är plusgrader i tunneln hjälper värmen och det glatta underlaget snön på traven. Vid kyligt väder behöver jag hjälpa till inifrån eller utifrån. Jag har en mjuk lång sopborste som jag brukar använda och försiktigt putta på plasten med. Utifrån är det toppen att använda en lång bred lövräfsa av plast, alternativt baksidan på en rak kratta.

Vintertid är inte snön det värsta hotet för mina tunnlar – det är vinden. 2015 blåste plasten sönder i stormen Gorm, men var tämligen enkel att åtgärda. I år har jag upptäckt en liten spricka i plasten på en vindpinad plats, men annars är den helt intakt. Det är en absolut magnifik odlingsplats tidigt på våren.

 

Nu tinar förväntan
Nu tinar det. Bar mark lyser som kolsvarta ögon och en del bäddar har ett tjockt lager av täckmaterial kvar sedan säsongerna innan. Jag älskar den här tiden på året. Det är så kul att starta en ny vår i trädgården. Mycket förväntan. Hur ska det bli?

Det här året kommer också att präglas av att vi har en väldigt liten människa i familjen. Loa närmar sig ett år och det är helt enkelt inte allt som jag behöver göra som kan göras i hans sällskap. Men den lilla varma klumpen på mitt knä när vi sår, vattnar, plockar blad eller bara kollar en mask ger så mycket kärlek och livsglädje. Vi gör vad vi kan, vad som passar, och nöjer oss med att vara tillsammans ute med syskonen. Och de är leriga vid den här tiden kan jag lova! Just nu gräver de världens största hål i trädgårdens baksida.
/Sara Bäckmo

Bönor med snopp
Gratinerad pasta med tomat och broccoli