Varför odla snabbväxande grönt?

13 april, 2016
Kategori:
Sallat och rucola i varmbänken.

Välj noga grönsaker och sorter av dem beroende på när du vill äta din skörd. Snabbväxande grönsaker ger mat tidigt – långsamma grönsaker ger senare skörd.

Tidigt på våren längtar vi efter färska blad. Vi har haft dem under vintern också, skördade från vinterodlingen, men tillgången har varit begränsad. Så snart det är möjligt vill vi kunna frossa i gröna sallader med läckra smaker.

Den längtan gör att jag är mycket noga med vilka grönsaker jag odlar tidigt på säsongen. Jag ödslar ingen värdefull varm växtplats på blad som växer väldigt långsamt.

Varför då?

Vi är sex personer i hushållet och alla (utom bebisen) älskar gröna blad. När vi väl börjat skörda går det åt rysligt mycket. Även om vi också serverar andra grönsaker till måltiderna är det den stora blå skålen med blandad sallad som är mest populär. Vi skördar olika blad till frukost, lunch och middag. För att det ska vara möjligt måste jag ha stora ytor uppodlade – tidigt på säsongen. Då har jag inte råd att undvara värdefull yta till sånt som växer långsamt. Ytorna jag främst använder är varmbänken, tunnelväxthuset, kallbänkar och den tio meter långa djupbädden som skyddas av fiberduk.

 

En grön matta av blad i en bädd.
Ett bra sätt att få stor skörd på liten yta är att bredså snabbväxande blad. Här växer en matta av sallat, spenat och kål i tunnelväxthuset. Sådd februari.

 

Så lite – men ofta!
Tricket är att så och skörda om vartannat, att se till att det hela tiden finns en strid ström av grönt att hämta. När en plats eller rad behöver vila för att växa till sig efter skörd måste nästa växtplats leverera. Det behöver finnas en stadig tillgång av grönt under den tid det tar för andra grönsaker att växa till sig och ge skörd.

Några bladgrönsaker utmärker sig genom att ge extremt tidig skörd, så länge jag sår rätt platser tidigt på säsongen. Jag kan till och med så under vintern då jorden fortfarande är frusen, de här fröerna tål att ligga i kall jord. De bladgrönsaker jag sått, och fortfarande sår, mycket av är spenat, rucola, sallat och bladkål. Jag sår också mycket rädisor. Det är en bra grund för sallad. Jag räknar med att just de här grönsakerna ger skörd cirka åtta veckor efter sådd (rädisor snabbare, beroende på sort). Kombinerat med övervintrade morötter, färska rädisor, bladlök och grönsaker från frysen kan vi servera riktigt bra grönsaker till måltiderna.

 

Vintersallat i ett pluggbrätte.
De små plantorna av vintersallat gror först långsamt och tar sedan god tid på sig att komma upp i storlek. För att spara plats i landet försår jag dem i pluggbrätte under sommaren.

 

Vad sår jag inte tidig vår?
Det finns mängder med bladgrönsaker som är supergoda men som tar betydligt längre tid på sig att gro och växa. Dessa odlar jag naturligtvis med, men inte supertidigt på säsongen i hopp om att de ska ge tidig skörd och jag låter dem inte uppta plats på de mest värdefulla ytorna.

Någon har frågat om jag till exempel har knep för att få den lite tröga nyzeeländska spenaten att gro snabbare. Den kan ta upp till en månad på sig att gro och växer sedan långsamt innan den får raketfart. För mig får den vara precis så långsam som den är, jag behöver inte den grönsaken nu tidigt på våren då den vanliga spenaten växer så fort. Likaså är det med vintersallat, som växer så låååååååångsamt till en början att det är lätt att tro att något är fel. De långsamma grönsakerna odlar jag för senare skörd, när det till exempel inte riktigt är säsong för spenat. De är lika goda på våren förstås, som på hösten, men eftersom de är betydligt trögare än alla hundratals olika sorters sallat som finns att välja på ser jag ingen idé att odla till exempel vintersallat på våren.

Många av de här grönsakerna försår jag istället, för att senare plantera ut där det blivit plats ledig eller där ytor efterhand blir användbara allteftersom det blir varmare. En bra indikator på en grönsaks snabbhet är att kika på det som kallas för till exempel ”grotid” på fröpåsen. Om det står att växten kan ta upp till 30 dagar på sig att gro betyder det att fröerna kan ligga i den gosiga varmbänken och uppta plats i en hel månad innan de ens gror. Då är halva bänkens varma tid förbrukad (en varmbänk brukar hålla värmen 6-8 veckor). Då är det ju bättre att förså på annan plats och så till exempel sallat som kanske gror på bara fem dagar i varmbänken.

 

En grön odlingsbädd i tunnelväxthuset.
Varmbänken är förstås en utmärkt plats för de tidiga och snabbväxande grönsakerna. Den levererar grönt redan från mars månad.

 

Ärtskott i en pallkrage med jord.
Ett tips på bra och god grönsak som växer rackarns snabbt är ärtskott. Här odlar barnen en pallkrage med ett helt paket gula ärter i. Hinner ge skörd innan annat planteras ut.

 

Många sorter av en och samma grönsak
Insikten om hur mycket grönsaker det faktiskt går åt i vår familj kan vara det viktigaste jag lärt mig kring vår självförsörjning av grönsaker. För sex år sedan stod jag redo med en sammanlagd yta av kanske en pallkrage med bladgrönt och tänkte att vårens måltider var i hamn. Så besviken jag blev!

Nu har jag skapat sammanlagt kanske 30 kvadratmeter odlingsyta i fördelaktiga lägen som jag kan odla riktigt tidigt, alla ger skörd innan maj månad. Det är de fem grönsaker jag nämnde tidigare som dominerar. Då sår jag förstås inte en sorts bladkål eller en sorts sallat. Det finns många, många olika sorter att välja mellan och den stora variationen i skörden några veckor senare ger olika karaktär till måltiderna. Eftersom spenaten växer så fint under våren räknar jag med att kunna frysa in en del av en också, även om vi passar på att äta mycket spenatmat nu under våren.

Så, det var några ord om hur jag aktivt väljer mellan de snabba och långsamma grönsakerna. Allt med fokus på mat att skörda tidigt på säsongen. Och senare.
/Sara Bäckmo

Mycket grönt av vintersådderna
"Jag bara skördar lite, så..."