Vattensnål sallatsplantering

7 augusti, 2017
Kategori:
Samplantering med frodiga gröna plantor.

Det börjar bli tid att klippa ner dillen och stoppa i frysen. Men innan dess har jag fotat den här fina samplanteringen för att berätta mer om sorterna och hur jag sått och planterat.

Egentligen gör väl alla samplanteringar av olika slag i sina odlingar. Grönsaker som står sida vid sida, för att det är vackert, sparar plats eller helt enkelt för att det bara blir så. Men jag vet själv, det kan vara klurigt när man står med sina plantor och de måste ner i jorden. Var ska de stå? Med vad annat kan de växa?

Den här planteringen gjordes i slutet av juni. Sallatsplantorna jag använde kan du läsa om i Perfekta plantor i pluggbrätte. Som vanligt har jag tänkt en del på hur ytan disponeras så att odlingen blir så effektiv som möjligt. Hoppas du kan få några idéer.

 

Bild på bädden med grönsaker i långa rader.
Just det här landet ligger mellan odlingen och kohagen. Tidigare stod en hallonplantering här och jag har lyckats få bort nästan alla hallonskott. Hurra!

 

Sådd och plantering
Bädden är cirka fem meter lång och ligger med kortändarna i öst-växt. Ena långsidan vätter mot betesmark i söder och mot en gång med träflis i norr. Det finns inget som skyddar mot varm södersol, det blir lätt torrt och ganska outhärdligt för många plantor.

Längst mot betehagen direktsådde jag dill, sorten ‘Tetra’ som är bra för infrysning. En rad har dragits upp, jag har vattnat i fåran och sedan strösslat ut fröer ganska tätt innan jorden skuffats för igen.

Innanför dillen har jag direktsått persilja, sorten ‘Gigante d’Italia’ som är en ganska storvuxen bladpersilja.

 

Närbild på sallatshuvud i skiftande färger.
Batavia ‘Cardinale’ är en oerhört god och smakrik sallat som i konsistensen påminner om isbergssallat.

 

I bädden står sedan tidigare fyra plantor av små blåbärstry på tillväxt. Mellan plantorna sattes två rader sallat. Sorterna är huvudsallat ‘Buttercrunch’, batavia ‘Cardinale’, batavia ‘Maravilla de Verano’ och batavia ‘Anuenue’.

All sallat är noga vald för att klarar varma och torra växtplatser utan att blomma. En mer känslig sallat skulle med största sannolikhet inte alls gilla den här supersoliga och supertorra växtplatsen, men sorterna jag valt är inte så kinkiga. Såna saker är bra att tänka på för att få bästa möjliga resultat. Om jag får säga det själv är jag rätt bra på att odla just sallat, men en stor del av det handlar om att jag blivit bra på att välja specifika sorter som funkar bra de olika säsongerna och på olika växtplatser.

Med facit i hand har inte sommaren varit fullt så torr som befarat. Vid utplanteringen var det dock torrt i många veckor, men jag har endast behövt vattna sådden av dill och persilja vid några enstaka tillfällen. Annars inget vatten alls.

 

Bädden sedd ovanifrån med rader av dill och olika slags sallat.
Samplanteringar är ofta otroligt vackra. Sallat är som fina pusselbitar som kan användas och fylla med där det finns utrymme.

 

När det gäller sortval vill jag återigen betona att det är sååååååå viktigt att läsa på om sorternas egenskaper innan man väljer vad som ska växa på en viss plats. Det arbetet börjar redan i fröbutiken. Jag har några favoritsorter som jag ofta köper, men när jag ska ha mer specifika sorter är jag noga med att läsa ordentligt. Det är lättast i nätbutikerna, tycker jag, där jag kan klicka mig igenom sortimentet i godan ro utan att bli stressad.

 

Planteringen sedd ovanifrån efter att dillen klippts.
Så här ser planteringen ut nu när dillen är skördad.

 

Igår var det dags att klippa ner hela raden med dill, hacka och frysa in. Dessvärre hann dillen bli lite för hög. Höga plantor är svårare att snabbt hacka till infrysning eftersom stjälken blivit kraftig och lång. Enklast för infrysning är skörden när dillen bara är cirka 20-30 cm, då kan i princip hela plantan hackas.

Nu passar jag på att rensa i raderna, gärna gödselvattna lite eftersom dill (precis som de flesta andra bladgrönsaker) vill ha mycket näring. Dillen kommer ju att växa ut igen och ge ännu en skörd under hösten. Efter det är det dags att skörda sallat, men det är först när batavia och annan huvudsallat skördats från växtplatserna i tunnelväxthuset. Den sallaten har jag skrivit om i inlägget Praktisk samplantering med sallat och tomat.

En och annan undrar säkert om vi verkligen kommer att äta upp all sallat. Ja. Vi är bra på att äta upp det jag odlar. Vi äter nästan ett huvud per dag. Jag skördar vartannat huvud och låter kvarstående växa vidare. Kom ihåg att det inte är för sent att odla sallat i augusti. Ut och så!
/Sara Bäckmo

Komposter och meloner frodas
Saras trädgårdsdagar GRATIS