Kök och jobbig självinsikt

9 november 2015

Kategori:

Tro inte att köksprojektet är lagt på is bara för att jag inte har skrivit något om det. Det ska ske. Men man måste ju börja i rätt ände.

I fredags åkte jag iväg till Ikea där jag träffade min vän Stina som hjälper mig att rita på mitt kök. Hon har lite olika idéer men det är svårt för henne att rita ordentligt eftersom hon inte har fått några mått av mig, och det är dessutom några konstiga ”pelare” bakom mina skåp som jag inte vet om de måste vara där. Förhoppningsvis kan hon komma hem till mig och kika nästa helg. Oavsett så var det bra att se deras kök på plats, kolla luckor och förvaringar och strukturer på luckor. Jag är lite inne på att ha helt släta luckor. Det kanske är tråkigt. Men jag tänker att själva höjden på skåpen och tillbehören (vill ha originalbeslag och en passande färg) kommer vara nog för att ge den där sekelskifteskänslan.

Vem är jag? SEKELSKIFTESKÄNSLAN? Ja jo. Det är väl bara att acceptera att man har blivit så som man har blivit. Jag gillar doftljus och högt i tak. Jag gillar att greja hemma. Jag är ofta sjukt uttråkad. Jag vill bli ihop med nån som är snäll och som är bra på att laga soppa. Typ så.

Såhär kan det i alla fall se ut i ett Ikeakök:

Gillar verkligen att det kan bli så jävla högt! Gillar dock inte att själva luckorna känns så extremt nya.

Så kåt på porslinshoar. Men är det liksom en fluga? Kommer jag spy på min ho om några år? Ni måste ta det här på allvar alltså, diskutera det här med mig i kommentarsfältet.