Posten har kommit!

Jag köpte ju en kimono för några veckor sen. Hängde upp den på väggen i sovrummet, tillsammans med en liknande som jag fått låna av en kompis. Sen gick jag ut på Tradera för att se vad de hade att erbjuda i kimono-väg.

Dessvärre/lyckligtvis föll det sig så att jag loggade in på Tradera samtidigt som en person som verkar samla på japanska sidenkimonos bestämde sig för att sälja av lite av sitt lager. Det slutade med att jag köpte fyra stycken. De var ju så billiga! Mellan tre och fyrahundra kronor. Och om man köper flera blir ju frakten billigare. Jag vet inte hur jag tänkte, jag börjar tro att det är nåt fel på mitt huvud, på riktigt. Häromdagen åt jag fyra glassar. Jag kan liksom inte äta bara en glass. Det sätter igång något i mig. Jag kan inte köpa bara en kimono. Jag måste ha fler. Den enda lösningen är att inte äta den första glassen. Men det blir ju så tråkigt då.

Idag hämtade jag ut paketet och slet upp det. Där i låg mina vackra kimonos. En rosa, en blå, en vit med blommor och en orange med vitt mönster. Så vackra! Men väldigt stora. Det var bara den orangea som jag kunde ha. Skitsamma, de är ju så fina, tänker att jag hänger dem i sovrummet på landet. Eller ger bort dem? Alla vill väl ha en sidenkimono? Och det finns säkert personer i min närhet som klarar av att hålla sig till endast en.