Att mötas över en mustig gryta

Jag har en ny kompis som heter Roger. Han är nyseparerad och dålig på att laga mat.

Vi har kommit på att vi ska använda de ensamma söndagarna till att gemensamt sörja för veckans lunchmeny. Det vill säga, vi lagar matlådor. Minst två olika sorters grytor ska vi laga. Är det tänkt alltså, det här är ju första söndagen som vi provar.

Idag blev det linsgryta med paprika och indiska kryddor, med en liten fräck youghurtsås med koriander. Och dessutom en mustig minestronesoppa med rotfrukter och frikadeller. Fast Linda lagade faktiskt minestronen tidigare idag (och vi kollade Downtown Abbey i sängen, skitmysigt), så äras den som äras bör. 

Bra ide faktiskt. Det är mysigt att laga mat ihop. Dock blev det inte så mycket matlagning för Roger för han fick ta disken. Det tog honom lika lång tid att diska upp veckans berg som det tog för mig att göra ett långkok. Perfekt!

Jag hör att det här inlägget låter lite ironiskt. Det är det inte. Jag älskar grytor. Och att mötas över dem.