Ett liv i sus och dus

Det finns sommarstugor och så finns det sommarstugor. Till exempel så finns det sommarstugor som, när man anländer till dem för en helg i sus och dus, har listor upptejpade på väggen med förmaningar och förklaringar och regler över hur kranar ska sättas på och av, hur soppåsarna bäst knyts ihop, vad man absolut inte får göra i eller med toaletten, och så vidare i all oändlighet. Mycket rimliga listor. Men inte så välkomnande kanske.

Och så finns det sommarstugor som, efter några veckors bortavaro, skrämmande nog ser ut precis som de gjorde när man lämnade dem. Kylen puttrar av liv. Ett flugmoln över den torkade kattmaten. Sexfläckar i sängen, JA FÖRLÅT MEN FOLK HAR DET FAKTISKT SÅ.

Dock inte jag.

I fredags blev jag som vanligt hämtad på stationen i Karlstad av mamma och Göran. Vi stannade inte och handlade på vägen för det hade mamma redan gjort, yoghurt och granola till mig och färsk fisk till middag, det var raka spåret ut till landet och strålande sol, 27 grader varmt. När jag kom fram hade mamma städat huset. Det var nydiskat och nybäddat. Kylen rensad (och ju även påfylld). Blommorna vattnade. Kuddarna vädrade  –  ja ni fattar.

Jag har försökt snacka upp Värmland för Linda, för hon och hennes man börjar bli sugna på en sommarstuga. De bor ju i Stockholm och tycker typ att Värmland är lite för långt bort, de vill kunna dra iväg över en helg bara, de letar i Östergötland och Västmanland, men jag fattar inte, Värmland är liksom 2,5 h bort, ni hinner se en film på tåget och sen är ni framme!

Ja. Bara det. Att jag kan ta tåget ner och sen bli hämtad med bil. Att jag kommer fram till ett hus som är fullkomligt beboeligt. Som ett hotell. Att jag aldrig behöver oroa mig för om jag kom ihåg att stänga av vattnet på vintern eller om pelargonerna står och dör i fönstren, min mamma har koll på det. Jag behöver liksom inte ens låsa ordentligt när jag drar därifrån. Vad kan man jämföra det med så att ni verkligen förstår..? Downton Abbey!

Igår, efter att jag hade sovit en god natts sömn på tolv timmar i min nybäddade säng, så tog mamma och jag tag i uteköket. Det blir inget mer grillande nu, bestämde vi, och packade ihop alla bestick och köksredskap och blommor. Sen ringde grannfrun och frågade om jag ville med in till Grums i hennes cab och det säger man ju inte nej till, och dagen avslutades i grannfruns spabad på terassen. Tyvärr fick jag kamma mitt hår själv innan jag kröp ned mellan lakanen, men vafan, mamma kan ju inte jobba jämt.