Själsligt utmattande homestyling och en ursäkt

Hej gullisar! Förlåt för att jag har varit så frånvarande, jag har haft huvudet fullt av förberedelser inför en intervju som jag precis har gjort. Har varit så nervös, det var liksom sex sju år sen jag skrev ett reportage? Tänkte att jag har glömt hur man gör, om jag nu någonsin visste det. Men det gick rätt bra. Tror jag.

I tisdags ägnade jag mig åt lite mer handfasta saker, fast med minst lika mycket prestationsångest. Jag var hemma hos mina vänner Jonas och Carl och skulle hjälpa dem att styla sin lägenhet inför en fotografering. De ska sälja den, och då måste hälften av alla saker plockas bort och de grejer som är kvar ska ordnas i små stilleben så att allt ser ljust och luftigt ut men ändå personligt och ja, ni fattar, det går typ inte. Vi tappade orken flera gånger om men lyckades till slut komma till någon slags kompromiss som såg ut såhär:

Bakom kulisserna såg det dock ut såhär:

Kan inte låta bli att tänka –  hur jävla viktigt kan det vara? Vad är det för sjukt ytliga lägenhetsköpare i omlopp därute? Har de ingen egen fantasi? Min lägenhet var fruktansvärt fult inredd, det avskräckte inte mig. Men så fick jag den rätt billigt också. Hm.