Edith och Ärtan

Nåt utav det roligaste man kan göra måste ju ändå vara att göra saker till sina, eller andras, barn. Särskilt om det är nåt de sedan kommer att älska och verkligen använda. Nu kan jag ju för tillfället inte annat än hoppas på det sista, men som det verkar än så länge så tror jag att mitt senaste pyssel kommer att bli ett sådant!

Efter att ha varit sjuk mer eller mindre hela veckan så började det igår klia ordentligt i mina pysselfingrar. Och i sann ”man tager vad man haver-anda” så rotade jag fram lite tygstuvar och bitar av en gammal klänning ur gömmorna och knåpade ihop varsin docka till ungarna. Jag hittade till och med ett litet mönster (kors i taket!) HÄR som jag åtminstone kikade lite grann på. Mönster är ju till för att inspireras av och inte följas slaviskt om man frågar mig. Jag tyckte armarna kanske var något korta så jag förlängde dem till exempel, och gav dockorna lite frisyr.