Surdegsgrund på rågmjöl

25 januari, 2023
Kategori:

 

Jo men visst märks det att jag piggat på mig ordentligt efter lugninflammationseländet. Det riktigt kliar i mig efter att få hålla på och självhushålla och fylla skafferi och frys. I brist på mjölk att ta till vara på så blir det en hel massa bakning när det finns tid. För några år sedan köpte jag ju en egen stenkvarn att mala mjöl i, och det är fortfarande lika tillfredsställande att få mala sitt eget mjöl.

Visserligen har vi fortfarande inte något eget spannmål att mala, men jag köper så fina ekologiska kultursorter från Råberga kvarn utanför Örebro. Där hälsade vi dessutom på förra sommaren, vilket var superintressant och inspirerande. Rekommenderar varmt!

Igår plockade jag fram bakbordet, och började först med att mala mjöl till att sätta en ny surdeg. Det var ett tag sedan jag bakade surdegsbröd senast och den gamla surdegen är för länge sedan bortglömd och förstörd. Det tar inte så lång tid att starta en ny som man kan tro och det bubblar redan så smått i den jag satte igår. Jag är sannerligen inte något proffs på surdeg, men något har jag lärt mig – det är mycket lättare att börja med rågmjöl än vetemjöl! Färskmalet mjöl är det också mer schvung i.

Det väsnas en hel del när stenarna inne i kvarnen maler. Mjölet är varmt när det kommer ut, och doftar helt fantastiskt. Det går inte att jämföra med ”vanligt” mjöl i affären som många gånger är så gammalt att det faktiskt har härsknat och förlorat många av sina bra egenskaper.

Början till en surdeg. Lite ljummet vatten, och så några matskedar färskt fullkornsrågmjöl som blandas till en lös gröt. Jag brukar ställa burken i skåpet ovanför kylskåpet där det är varmt. Där får den stå några dagar och gotta till sig, och på fjärde dagen ska den matas med ett par matskedar ljummet vatten och ett par matskedar rågmjöl. Sedan brukar det börja bli liv i surdegen. Jag kikade redan idag och det luktade som det ska. Friskt surt! Det började faktiskt se lite småbubbligt ut redan, så jag hyser stora förhoppningar om liv i degen och kanske ett par surdegsbröd till helgen!

På femte dagen ska surdegsgrunden vara redo att bakas med. Därefter kan den förvaras i rumstemperatur om man matar den med någon matsked vatten och någon matsked mjöl varje dag, men annars kan den förvaras i kylskåp och matas ungefär var fjortonde dag. Vet att en del till och med förvarar grunden i frysen, och tar fram och matar någon dag innan de ska baka, men det har jag inte vågat försöka mig på än!

När jag ändå var igång och malde så fick det bli en  laddning fullkornsvetemjöl också. Och så var jag tvungen att ta en bild på mjölburken. Färskmalet mjöl i brun papperspåse i vacker gammal plåtburk på rutig köksduk. Fint så det förslår.

Vetemjölet använde jag tillsammans med rågmjölet till ett stort skorpbak! Finns väl inte något som känns så redigt att ta till kaffet på maten som en skorpa med rågsmak och så lite smör och ost? Receptet bjussar jag på i nästa inlägg!

Tack och lov för halvfabrikat