En bortglömd bukett och lite färgkrockar

Tittar igenom bilder på datorn och hittade de här bortglömda på en fantastiskt fin bukett jag fick av mamma och pappa efter att Britta fötts.

Jag älskar ju färgkrockar, och rött, rosa och oranget är en färgkrock av rang om man frågar mig. Mamma vet efter otaliga diskussioner i min barndom o vilka färger som passar ihop på kläder att jag älskar just de färgerna. Börjar dock ha lite förståelse för hennes skepticism när det gäller mina klädval i början på 90-talet efter att ha fått en precis likadan dotter själv. En som gillar färgkrockar och massor av mönster. För nåde den som försöker bestämma om vad Edith ska ha på sig. Färger och mönster i alla ära, men det kan faktiskt bli liiite mycket ibland. Äpplet faller som bekant inte långt från trädet…

Möjligtvis kan det alltså bli för mycket färg när det kommer till kläder. Möjligtvis. 

Men knappast när det gäller blommor.