Konsumtionshetsen och loppisknarkande

Jag har tänkt lite extra mycket på det här med vårt konsumerande av grejer och prylar de sista månaderna. Det brukar ofta blossa upp någon slags debatt i juletider, och det är ju väldigt bra såklart. Bland de bloggar jag läser var den nästan extra stor den här julen. Om varför vi köper och köper, och hur vi konsumerar. Sista åren kan man väl säga att loppistrenden verkligen varit på upptåg, det kan väl knappast någon ha missat. Och det är förstås bra i den bemärkelsen att många  kanske väljer att leta begagnat istället för nytt när det är nåt de ska köpa.  Men loppishandlande bara för handlandet skull är ju lika sjukt som att handla nya grejer man inte behöver (om än kanske lite bättre för miljön.). Att jaga efter nya (gamla) saker bara för att liksom. Det är lätt att bara dras med och överkomsumera medan man intalar sig att man gör nåt bra för miljön och samtidigt sparar pengar. Men ännu en sak vi inte behöver sparar varken på miljön eller plånboken.

Jag läste något som någon skrev någonstans om att det är faktiskt inte konstigt att folk blir som beroende. Här finns ju både jakten och spelet, att man inte vet vad som ska dyka upp, och sedan kicken när man hittar något man vill ha. Lite som att spela på lotto och vinna så fort man ser något man gillar. Lätt att bli beroende på ett osunt sätt ( kan man ens va beroende av något på ett INTE osunt sätt?!) kan man förstå.

Hur som helst är det nog bra att ta sig en funderare. Man blir ju trots allt inte lyckligare av prylar, snarare tvärtom tror jag. 

Jag vill inte samla saker jag inte behöver på hög. Men jag gillar gamla, fina grejer, och jag gillar att ta till vara. Jag försöker att inte handla onödiga grejer ens på loppis bara för att det är billigt. Såklart händer det att jag köper något onödigt, men jag tänker bli ännu bättre på att låta bli!