Septembermorgon hos korna

 

Det var som att hösten kom helt plötsligt häromdagen. Kyliga morgnar har vi ju haft, men det har varit så grönt ute fortfarande, men så plötsligt blev allting lite gulare och rödare. Så vackert. En natt med lite frost har vi haft, och morgnarna är sådär sagolikt vackra med dimma över fälten. Korna är omflyttade för att äta upp det sista gräset som växer på gräsvallarna vi skördat tidigare och ett gäng går på vallen precis vid gården. Sådana här morgnar är det lätt att minnas varför jag älskar att bo så här. En sådan här utsikt utanför fönstret, och några få steg från ytterdörren är oslagbart.

Där bakom skogen, långt ner, brukar vi se Vimmerby som ligger en mil bort ungefär. Men idag var det bara dimma.

Tjuren och en ko stod och kliade varandra. Romantiskt värre. Från midsommar ungefär har vi tjurar som går med korna, då börjar kalvarna komma i slutet av mars.

Ser ni kalven som gömmer sig i busken?

Hemskt söta fast de börjar bli stora.

Fyllda lador i morgonljus är bra fint.

Mitt hemma. Så glad och tacksam för det.

Traska de få stegen upp till huset och frukost.

Lagård i morgonsol är också bra fint. Tänker jämt att vi ska sova på skullen där uppe någongång och väckas av morgonljuset som strilas mellan plankväggarna. Fast jag är för rädd för råttorna och mössen så jag har inte vågat än.

Och så in genom höstgul dörr till morgonkaffe och gröt.