Vad huset kostar

Nu har vi sålt vårt fina hus och det känns både lite konstigt och härligt, samtidigt. Huset har faktiskt varit som en femte familjemedlem sedan vi köpte det 2015 och nu ska vi gå vidare till något annat.

Det är väldigt många som var och tittade på vårt hus på alla visningar, och det var förstås kul. Samtidigt har jag förstått att många av de som tittade, inte riktigt greppat vad det handlar om att äga ett gammalt hus. Många åkte och tittade för att det är vackert, men backade för att det kräver arbete. Jag är förvånad men ändå inte.

Det är inte på något vis omöjligt att lära sig att sköta om ett hus med byggnadsvårdsmetoder, men det kräver just det där: att man SKÖTER OM. Det är inte som att bo i lägenhet. Alls. Är man inte intresserad av att arbeta med sitt hus ska man kanske istället bo i lägenhet och hyra sommarhus?

Jag låter kanske dryg nu (och det är inte meningen) men jag tror att man bör berätta om hur det fungerar på ett realistiskt sätt.

Den här världen vi alla lever i idag, där vi ska hinna med att göra karriär, vara fantastiska föräldrar, laga näringsrik kost och ha pedagogiska middagar med en harmonisk familj samtidigt som vi bollar fina och nära vänskapsrelationer OCH prioriterar oss själva…

Jag vet inte vad ni säger, men jag tror att det är de här förväntningarna, den här stressen, som fått oss att tro att det är möjligt att få allt. Samtidigt. Men så är det inte hos oss i alla fall.

Vi har valt att bo i ett gammalt hus med renoveringsbehov och det betyder att vi prioriterar bort andra saker – för huset tar tid. Jättemycket tid! Och pengar. Vi gör nästan allt själva och lyxar ibland till det med hantverkshjälp, ändå kostar det massor.

Tid och pengar är alltså det huset kostar oss, men vi får andra saker tillbaka och anser att det är värt det. Några saker vi prioriterar bort är till exempel:

• Fritidsintressen

• Semestrar

• Städning (någon påstod nyligen att man bör dammsuga en gång om dagen? AHAHAHHAHHAHHA, är mitt svar på den kommentaren.)

• Aktiviteter med barnen. Ibland åker vi och badar, men annars hänger vi mest hemma och umgås i närområdet.

• Vänner. Ja alltså, vi har kompisar, men vi umgås inte med dem särskilt ofta i ärlighetens namn.

• Pedagogiska middagar. Upprepar: AHAHHHAHHAHHAH. Men barnen får mat, jag lovar!

• Säkert en hel del andra saker som känns så långt bort att jag inte ens tänker på dem längre.