När killarna hade åkt hem kom mamma ut och löste av dem. Jag har egentligen inga problem att vara ensam ute på landet, jag är inte särskilt mörkrädd och jag har ju teve och sömntabletter och hunden. Men det är klart att det är mysigare när någon är med. Och mamma är mysigast av alla….
Angående måsen. Eller rätt och rätt, två har i alla fall hållit med mig. Men om ni tänker er en mås i taket… vad ser ni mer? Erkänn att ni ser en eller ett par Laminofåtöljer snett under. Och kanske en Ulrika Hydman-Vallien-vas i fönstret. Och böcker. Jättemycket böcker. Pappan i familjen har ett komplicerat…
För ett par somrar sen var jag med min dåvarande kille på bakluckeloppis i Göteborg och köpte mig en flygande trut i trä. Jag hade väl sett nåt liknande hemma hos någon av mina rikare kompisars föräldrar när jag var liten. Ni vet, de som bodde i villor på Sommaro och hade massa böcker och…
Köket på landet är litet och rotigt. Det är inte så mycket att göra åt det, soffan står ju där den ska och förvaringen är platsbyggd och ja, det är ju ganska fint som det är. Men i somras fick jag feeling efter att jag hade kollat på Ernst, och så satte Maja och jag…
Ja okej så det kanske kändes mer som jul än som påsk när vi vaknade upp på fredagen men vi var fast beslutna om att fira påsken som vi hade planerat. Jag hade köpt en gul linneduk på Old Touch och ett gäng målade ägg att hänga i riset på antikaffären precis bredvid Bacchus, minns…
Vaknade upp imorse till ett vinterlandskap. Såhär ser det alltså ut på Nydalen, påsken 2017. Ska inte klaga. Har det så bra ändå. Jonas, Carl, Rasmus och jag för, än så länge, en drömtillvaro härute. Äter och sover. Eldar och grejar. Så jävla mätt och belåten just nu, tack alla.
När jag kom hem till Stockholm sent i söndags kväll, och åter fick tillgång till min dator, så påmindes jag om det tidsinställda inlägget om mina nya sänglampor här på bloggen. Det publicerades i lördags, när Stockholm var en stad i chock. Eller ja, hela Sverige var väl i chock? Och jag hade lagt ut…
Har ju glömt att visa lamporna som jag köpte för några veckor sen på den lilla (men välfyllda) antikaffären Uppköpet, som ligger på Vanadisvägen något kvarter bort från mig. Jag såg dem i skyltfönstret när Jonna och Karolina och jag var ute och gick kvällspromenaden med Ines och nästa dag gick jag dit. 400 kronor…
Jag har ju sagt att vi måste prata om hur det högblanka plötsligt har funnit sin plats i mitt hem. Det hänger såklart ihop med min nya passion för att PLOCKA BORT grejer. Rensa. Stuva undan. Låsa in. Sätta bakom dörrar, högblanka eller av annat material. Det började med sovrummet i stan, som var belamrat av…
Och jag förstår henne. Jag eldar utomhus, fast hon inte vill. Jag eldar plast, fast jag inte får. Jag slänger gamla snusdosor in i öppna spisen fast mamma precis har gjort rent där och jag tänder på högen med bös från rabatterna två meter från mammas planteringsbord. Och så ligger vinden på exakt där mamma…
