Julbocken Olle och den första snön

Den första riktiga snön kom till oss igår. Barn och getter är gladast tror jag, fast jag är ju inte direkt missnöjd jag heller förstås. Efter veckor av vad som känns som ständigt mörker är det fantastiskt med snö och sol några timmar mitt på dagen, till och med inomhus blir det ett helt annat ljus!

Getterna tycker inte det är roligt med blött och slaskigt väder, men när det blir kallt och pudrig snö blir de lyckliga. Just nu går bocken Olle ute i gethagen med mammagetterna Anna och Lisa. Deras ungar Kerstin och Kalle bor just nu i en hästbox i stallet eftersom planen är att Kerstin inte ska bli betäckt i år utan vänta till nästa år. Så hon får bo i stallet ett tag till med sällskap av Kalle (som är kastrerad.). Det är inte det lättaste att hålla en brunstig get ifrån en bock kan jag dock meddela. När det var som värst kände jag mig som att jag hade tonårsbarn som rymde om nätterna och var ute och sprang efter killar. Ut ur hästboxen tog Kerstin sig några gånger nämligen, men hade sådan respekt för eltråden runt gethagen att hon inte vågade sig in där, utan gick och skrek utanför. Mitt i natten. Bara att ge sig ut och jaga brunstig get sådär vid midnatt alltså.

Olle, och Anna bakom. Fin och tjock vinterpäls har de fått. Sicken julbock han är alltså.

Han är bra fin den där. Och i vår blir han förhoppningsvis pappa igen. Den här gången hoppas vi att Anna och Lisa får två killingar var. Första gången getter killar (får killingar) brukar de oftast få en killing, men sedan får de ofta två. Dör lite när jag tänker på vår och killingar. Absolut mysigast på hela året tror jag.

Förra året hade jag planer på att börja träna Olle att dra en vagn eller kälke. Tänk va fint om det skulle vara snö i jul att låta tomten komma med julbocken och klapparna på kälken! Någon jul i framtiden får det bli…