Vab-fredag, första vårtecknet och en runda hos djuren.

 

Vab-säsongen är sannerligen här. Som tur är sammanfaller oftast den värsta sjukperioden med en lite lugnare tid på gården, så Jonas har i alla fall den här omgången kunnat ta de flesta vab-dagarna. Och jag har kunnat åka iväg mina tre dagar i veckan som jag jobbar borta. På fredagar jobbar jag hemma dock, så idag var det min tur att ta barnen. Efter lunch gick vi ut en sväng för att kolla till djuren, och kolla in det första vårtecknet – årets första kalv! Den föddes i morse till vår stora överraskning. De flesta korna ska kalva i april-maj, så den här var inte riktigt planerad. Förmodligen har mamma ko smitit in till tjurarna utan att vi har märkt det för nio månader sedan. Kalven var stor och fin och mamman klarade kalvningen utmärkt så allt gick bra.

Vi släppte ut getterna en stund, och försökte förgäves få dem att ta en sväng utanför stallet. Snön har smält bort och det är blött och geggigt väder, och då är det lögn att få dem utanför dörren. Nåja. De sprang om kring inne i stallet en stund, och barnen pysslade om dem där inne litegrann. Anna och Lisa börjar bli riktigt runda om magarna, och om mindre än två månader ska det vara dags för killning! Bästa på hela året tror jag. På bilden står Kalle och Kerstin, förra årets killingar. Snart ett år gamla, och nästan lika stora som sina föräldrar.

Hönorna vågade sig ut för första gången på ganska länge. Snö är inte deras grej, så de var lyckliga idag när det äntligen var barmark igen. Härom veckan kunde jag förresten plocka det första gröna ägget från mina Isbar-hönor. Så roligt! Väntar med spänning på blåturkosa ägg från damen längst till höger här ovan och hennes Creme Legbar-syster.

Fåren gick vi till en sväng också för lite mys. Allihop är inomhus nu, men de verkar tycka det är ganska trevligt. I höstas köpte vi en bagge som har gått med alla fåren sedan dess, men vi verkar ha haft lite otur med det baggköpet och är ytterst osäkra på om han verkligen gör sitt jobb. Tanken var ju att fåren skulle lamma i april, men det återstår att se…

”Smågrisarna” fick sig ett besök också. De börjar bli riktigt stora nu när de är ett halvår gamla, men är fortfarande väldigt söta och nyfikna. De bökar runt, äter gröt och har ett fint grisliv ihop med sina syskon. Tio stycken är de. Tänk att Svea var så duktig grismamma. Tio kultingar fick hon, och klarade allihop galant!

En fin fredag trots småsjuka barn. Våren väntar bakom hörnet och vi längar nästan ihjäl oss efter ljus, grönska och att få släppa ut alla djur! Idag fick jag lite hopp om våren, trots att väderleksrapporten utlovar snö snart igen..